Vilka är företagets viktigaste intressenter

Intressentmodellen existerar en företagsekonomiskt term likt syftar mot för att illuminera vilka aktörer likt äger intressen inom en företag alternativt ett organisation samt beskriver organisationens relation mot sin omvärld, dem vilket ställer krav vid ett samt dem såsom organisationens ställer krav på.^[1] Intressenterna äger samtliga olika syfte.

detta existerar ej bara ägaren liksom besitter en uppgift samt för att organisationen existerar en verktyg på grund av för att nå dit.^[2]

Modellen vidgar synen vid vilka vilket utövar legitimt effekt inom företaget.^[3] detta existerar alltså en många effektivt sätt för att forma sig enstaka inledande perception angående vad detta än existerar man bör ta sig an.

Modellen går ut vid för att man identifierar intressenterna samt någon alternativt något liksom påverkas från verksamheten,^[4] samt dess intressen till för att ett fåtal känna till vad projektet måste prestera vilka processer liksom finns, vilken kunskap likt utvecklas tillsammans olika intressenter.^[5] Man kunna nyttja detta likt en verktyg till för att maximera önskad konsekvens samt hur intressenterna påverkar organisationen.^[6] enstaka önskvärd påverkan är kapabel existera för att titta intressenternas hållbara tillväxt samt utfall vid naturresurser.^[7]

Intressenters incitament existerar inom ramen till modellen starkt kopplade mot idéer angående balans, inom form eller gestalt från för att detta framkommer ett bidrags-belöningsbalans mellan organisationen inom fråga samt dess intressenter.

i enlighet med jämviktsteorin sålunda fortsätter intressenterna för att delta inom organisationen bara således länge liksom dem belöningar likt intressenten erhåller anses från intressenten egen existera lika stora såsom alternativt större än dem bidrag vilket intressenten ombetts ge mot organisationen. Dessa belöningar förmå existera såväl ekonomiska liksom från annat slag.^[8] Intressentmodellen existerar således även besläktad tillsammans med marknadsekonomisk teori.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

R. Edward Freeman (född 18 månad ) existerar enstaka amerikansk tänkare samt professor inom företagsekonomi. Freeman existerar grundaren från intressentmodellen, vilket vid engelska kallas på grund av ”stakeholder theory”, denna modell äger gjort hans namn känt. ett intressent (en: stakeholder) existerar ett individ liksom äger intressen inom ett viss organisations aktivitet.

detta existerar en gammalt term vilket grundades inom USA vid talet från samhälls- samt beteendeforskaren Herbert Simon liksom vann Sveriges riksbanks kostnad inom finansiell vetenskap mot Alfred Nobels minne.^[9] Intressentbegreppet kom mot landet genom professorn inom företagsekonomi, Eric Rhenman.

I ett tidig beskrivning uppfattades intressentmodellen vilket statisk; detta fanns företagsledningens övning för att balansera dem olika intressenterna mot varandra till för att att nå ett mål eller resultat balans samt goda arbetsförhållanden inom företaget.

Denna starka roll till företagsledningen besitter senare ifrågasatts. Företagsledningen intar ännu enstaka huvud position, dock vilket enstaka från flera intressenter samt tillsammans enstaka roll vilket inom normalfallet bestäms från för att dem existerar representanter på grund av ägarna.^[10] på grund av för att klassas likt intressent måste man både påverkas från verksamheten samt behärska påverka den.^[11] inom vissa fall existerar intressen gemensamma, inom vissa fall är kapabel dem stå inom konflikt tillsammans med varandra.

Intressentmodellen existerar uppdelad inom interna samt externa intressenter.^[12]

I sin läsning "The Functions Of The Executive" beskrev Chester inom. Barnard begreppet formell organisation såsom en kooperativt struktur bestående från medlemmar tillsammans en alternativt flera gemensamma syften samt hänvisade därmed omväg mot intressentperspektivet från organisationsteorin.^[13]

Externa samt interna intressenter

[redigera | redigera wikitext]

Exempel vid externa intressenter är:

• Aktieägare - besitter andelar inom företag
• Den externa politiska sfären - politiska beslut såsom påverkar
• Leverantörer^[11] - levererar olika produkter alternativt tjänster mot ersättning
• Kunder^[11] - betalar på grund av produkter alternativt tjänster
• Fordringsägare^[11] - Exempelvis banker alternativt andra finansiärer.

  Tillhandahåller lån alternativt andra former från finansiering mot ränta alternativt ytterligare ersättning

• Stat samt kommun^[11] - Tillhandahåller exempelvis offentligfinansierad infrastruktur, angelägna angående för att medborgare får sysselsättning, tar ut avgift, förmå ansvara på grund av myndighetsutövning.
• Medier - periodika, TV, radio

Exempel vid interna intressenter:

• Anställda^[11] - utför jobb inom utbyte mot ersättning samt andra förmåner
• Ägarna^[11] - förmå exempelvis äga satsat tillgångar, får utdelning alternativt utdelning inom ytterligare form
• Ledning - styrning från enstaka organisation

När används intressentmodellen?

[redigera | redigera wikitext]

Denna modell kommer mot användning inom kontext då man önskar säkra sig angående för att man tar hänsyn mot samtliga inblandade aktörer nära någon slags förändring, såväl interna såsom externa aktörer.

Modellen besitter demonstrerat sig artikel detta bästa arbetssättet inom samt tillsammans för att detta inkluderar fler reflektioner vilket inom sig då är kapabel producera ökat engagemang hos dem inblandade inom intressentanalysen^[14]. Användandet från intressentmodellen äger ökat inom stadig takt, detta vid bas från för att intresset till etiska problem att diskutera besitter ökat.

Modellen hjälper företag för att erhålla ett översiktlig foto varför man egentligen skall ta hänsyn mot sina intressenter.^[4]

Maktfördelningen mellan dem olika intressenterna kunna variera. Intressenternas insyn inom verksamheten säkerställs bland annat genom enstaka operativ rapportering.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]