Offentlig konst 1 över året civilingenjör
Konst inom offentliga rum
Konst inom offentliga rum, alternativt offentlig konst, existerar benämningen till verk likt finns placerade inom lokaler alternativt vid platser vilket existerar tillgängliga till allmänheten samt liksom därmed är kapabel beses, alternativt vid annat sätt upplevas, från allmänheten.
Termen används oftast på grund av bildkonstverk, dock förmå även avse mot modell ljudkonstverk samt performances.[1]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Offentlighet existerar en modernt term såsom fick brett genomslag inledningsvis beneath 1800-talet.[2] dock konstnärlig utsmyckning inom människors gemensamma miljö besitter enstaka många längre saga än sålunda.
detta finns flera modell vid konstfullt utförda gravmonument samt minnesmärken såsom äger bevarats in inom vår tidsperiod, bland andra Sfinxen inom Giza (cirka 4500 kalenderår gammal) samt Marcus Aurelius-kolonnen (troligen rest cirka 180 e.v.t.). andra modell kunna artikel verk såsom manifesterar tillhörighet mot enstaka assemblage, såsom totempålar inom nordamerikanska ursprungskulturer.
Dessa förmå informera ifall klanens sagor alternativt viktiga förfäder. identisk roll kunna dem nordiska runstenarna sägas äga då dem berättar angående händelser samt personer.
Publikt placerade verk äger genom tiderna ofta syftat mot för att manifestera kraft samt visa upp rikedom.[3] dock även visa förbindelse tillsammans dem andliga makterna genom för att mot modell finansiera överdådiga utsmyckningar inom tempel alternativt katedraler.
Konsten inom stadsbilden ägde länge enstaka främst prydande karaktär samt fanns för att betrakta likt arkitektoniska utsmyckningar snarare än självständiga verk. Fontänbyggnader, fasadskulpturer samt fristående monument syftade mot för att försköna stadsbilden. tillsammans modernismen växte enstaka ytterligare koncept fram angående konstens övning inom offentligheten.
Konsten skulle tillhöra samtliga samt artikel inom medborgarnas ”tjänst”. Detta kunde inom vissa fall betyda för att konsten skulle framhäva den rådande politiska ideologin samt bidra mot för att skapa samhällsordningen. dock detta innebar även enstaka demokratisering från konstupplevelsen samt ett bred perception angående för att kultur skulle finnas tillgänglig på grund av varenda.
[4]
I Sverige
[redigera | redigera wikitext]I landet finansieras förvärv från offentlig konstverk främst tillsammans med skattemedel, ofta via kommuner, regioner samt staten.[5][6] detta utgår en statligt bidrag mot konstnärer, individuell visningsersättning, angående den existerar offentligt ägd samt placerad inom offentlig miljö samt var bidragets storlek beräknas i enlighet med en poängsystem.[7]
Offentligt finansierad konstverk plats ännu ovanligt inom land inom start från 1900-talet, även ifall detta fanns ett utbredd inställning för att konstupplevelser plats välgörande på grund av medborgarna.
inom ett statlig analys 1936 (SOU 1936:50) konstaterades för att ”konsten fyller år enstaka äkta övning inom samhället” samt inom proposition 1937:57 föreslås för att ett viss andel från annonsen mot statliga nybyggnationer bör böjas åt konstnärlig utsmyckning.[3] Detta lade grunden mot den sålunda kallade enprocentsregeln. 1937 bildades även myndigheten Statens designråd, liksom arbetar till samt tillsammans med offentlig konstverk inom landet.
Försvunnen konst
[redigera | redigera wikitext]Mellan år 2005 samt 2012 försvann 23 offentliga verk ifrån Regeringskansliet mot en sammanlagt värde från 567 600 kronor. detta kom mot allmänhetens kunskap ursprunglig inom månad 2018.[5]
En bedömning från P4 Örebro publicerad 2019 visade för att 17.000 verk saknas inom kommunerna.[8] inom Vänersborgs samhälle saknades vart fjärde konstverk.[8]
P4 Malmöhus rapporterade inom månad 2019 för att en verk från Käthe Kollwitz, enstaka tavla såsom donerades mot Sveriges ambassad inom Köpenhamn inom slutet från 80-talet samt tillsammans med en uppskattat värde vid 250 000 kronor, tros äga stulits någon gång mellan 1992 samt 2012.
Den misstänkta stölden upptäcktes 2012 dock polisanmäldes från Utrikesdepartementet inledningsvis inom femte månaden i året 2019 eftersom ambassaden hoppades för att tavlan skulle finnas inom lokalerna.[9]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^”Arbeta tillsammans med konstverk inom offentliga miljöer”. Statens konstråd.
Arkiverad ifrån originalet den 12 månad 2023. https://web.archive.org/web/20231212152437/https://statenskonstrad.se/arbeta-med-konst-i-offentliga-miljoer/. Läst 12 månad 2023.
- ^Jonas Hansson, Kristiina Savin, red (2022). Svenska begreppshistorier: ifrån antropocen mot åsiktskorridor. Fri Tanke. sid. 461.
ISBN 978-91-89139-32-9. Läst 15 månad 2023
- ^ [ab] Hermerén, Karin (2014). Den utsatta konsten. för att förvalta kultur inom offentlig miljö – etik, lagstiftning samt värdeförändring. sid. 45. ISBN 978-91-7346-815-2. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/37750. Läst 15 månad 2023
- ^Sandström, Sven, Stensman, Mailis, Sydhoff, Beate (1982). Konstverkens liv inom offentlig miljö.
Sveriges allmänna konstförening. Libris340797
- ^ [ab] Sophie Tanha. ”Konst spårlöst försvunnet ifrån Regeringskansliet”. Arkiverad ifrån originalet den 10 månad 2018. https://web.archive.org/web/20181210155444/https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=7107899. Läst 10 månad 2018. sverigesradio.se, 7 månad 2018.
- ^”Kort ifall finansiering från offentlig konst”. Statens konstråd.
Arkiverad ifrån originalet den 12 månad 2023. https://web.archive.org/web/20231212152438/https://statenskonstrad.se/arbeta-med-konst-i-offentliga-miljoer/finansiering-av-offentlig-konst/kort-om-finansiering-av-offentlig-konst/. Läst 12 månad 2023.
- ^”IV - poängsystemet”. Arkiverad ifrån originalet den 10 månad 2018.
https://web.archive.org/web/20181210174156/https://bildupphovsratt.se/iv-poangsystemet. Läst 10 månad 2018.
, bildupphovsratt.se. - ^ [ab] "Kommunerna besitter ingen koll vid sin konst", sverigesradio.se, 25 månad 2019. Åtkomst den 3 mars 2019.
- ^Matias Rankinen. "Försvunnen tavla vid svensk ambassad tog sju kalenderår för att anmäla", Sveriges Radio, 18 månad 2019.
- Linda Fagerström: Konst inom offentliga rum, produkt inom trycksaken Caroline Lund: Konstens sju dagar 28/9-6/10 2013 - utställningar, föreläsningar, guidade turer, perfomance samt mer mot temat bildkonst samt arkitektur inom detta offentliga rummet, arrangerade från konstföreningar inom läka landet", AM-print, Trelleborg 2013
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Barbara Goldstein (redaktör): Public Art bygd the Book , 2005
- Tom Finkelpearl (redaktör): "Dialogues in Public Art", okänt Press, 2000