raylard.pages.dev






Vad behöver en daggmask för att överleva

Daggmask

Daggmask (Lumbricus) existerar en släkte inom familjen daggmaskar, likt tillhör fåborstmaskarna inom stammen ringmaskar.

Släktet omfattar flera arter, exempelvis massiv daggmask (Lumbricus terrestris), sydlig lövdaggmask (Lumbricus festivus), samt massiv lövdaggmask (Lumbricus rubellus).

Maskar bryter ner växtdelar samt existerar viktiga inom ekosystemen.[1]

Föda

[redigera | redigera wikitext]

Maskar existerar viktiga inom ekosystemet både till för att dem bryter ned växtdelar (som utgör maskens föda) samt till för att dem syresätter samt dränerar marken genom sina gångar.[2] Daggmaskar äger inga käkar utan äter genom för att forma en tryck inom svalget samt suga in maten.

inom krävan bryts maten ner, blandas tillsammans saliv samt bryts ner mot mindre bitar. dem äter ej bara löv, bark, strån samt alger, utan även animaliskt ämne vilket bakteriemattor, svamphyfer samt fjädrar. då detta gäller löv existerar dem kräsna, detta bör existera nedbrutet från svampar samt bakterier. Daggmask besitter även enstaka omrörande konsekvens vid jorden.

för att maskarna ofta syns efter nederbörd beror vid för att dem då förmå byta vistelseplats utan för att bli uttorkade.

Fortplantning

[redigera | redigera wikitext]

Daggmaskarna existerar tvåkönade vilket bildar både oval form samt sperma. Trots detta parar dem sig ej tillsammans sig egen utan dem måste byta sperma tillsammans med varandra.

Säden placeras inom ”lagringsfickor” vid varandra. nära äggläggningen avger masken en slembälte. Masken drar sig baklänges ut ur detta samt lägger äggen sålunda för att dem blir befruktade då dem passerar förbi spermafickorna. Slemmet kommer sedan för att stelna samt producera ett kokong var embryot växer mot sig inom 1-6 månader. detta tar ungefär 1 tid på grund av masken för att vandra ifrån kokong mot fullvuxen individ.

detta existerar olika hur flera kokonger vilket läggs nära befruktningen, detta förmå variera ifrån några ett fåtal hos stora mot flera hundra på grund av små arter.[2]

Arsenikanpassning samt stora genetiska förändringar

[redigera | redigera wikitext]

I en före detta gruvområde nära län i england inom England, var marken existerar förorenad tillsammans med arsenik, lever daggmaskar likt besitter anpassat sig.

Deras DNA äger förändrats därför många för att den genetiska skillnaden mellan dem samt deras icke arsenikanpassade släktingar existerar större än mellan människor samt möss. Detta trots för att endast 170 kalenderår ägde gått ifrån för att föroreningen började tills DNA-analysen gjordes.[3]

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Den finare taxonomiska indelningen existerar omdiskuterad.

Ibland anses släktet daggmask tillhöra familjen Lumbricidae inom ordningen Haplotaxida.

Matsmältningen

Daggmaskens tarmsystem består från en rakt rör. Detta rör sträcker sig ifrån munnen vid masken mot dess anus. Masken existerar segmenterad samt munhålan sträcker sig vanligtvis ovan detta inledande alternativt dem numeriskt värde inledande segmenten.

Efter munhålan kommer svalget, matstrupe, kräva, muskelmage (vanligtvis) samt sedan själva tarmen. Svalget fungerar såsom enstaka sugpump likt drar in att ge liv inom masken. Svalget utsöndrar även slem. Födan dras sedan ner inom matstrupen var kalcium pumpas in på grund av för att upprätthålla precis blodkalciumnivå. inom muskelmagen mals sedan födan ner samt förs vidare mot tarmen.

Tarmen utsöndrar pepsin vilket bryter ner proteiner samt finfördelar livsmedlet. Daggmaskarnas tarmar existerar veckade sålunda för att tarmens storlek förmå öka nära intag från föda. till för att erhålla inom sig tillräckligt tillsammans med näring måste enstaka daggmask sätta inom sig att födas flera gånger sin personlig vikt.[4]

Andningen

Daggmaskar äger inga speciella andningsorgan.

Genom maskarnas fuktiga hud samt kapillärer utbyts gaserna, var syret tas upp från hemoglobinet löst inom blodplasma samt koldioxid frigörs. en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, såväl såsom salter, kunna även flyttas genom huden, genom energisk försändelse.

Blodomloppet

Det finns blodkärl vilket fungerar liksom pumpar samt då blodet passerar dessa blodkärl fördelas blodet vidare vidare via en flaska längs ryggsidan.

Ringmaskar existerar uppdelade inom parti samt därför finns detta ringformade kapillärer till för att blodet bör behärska gå vidare förflyttas genom kroppen. varenda arter besitter minimalt en bukkärl dock dem förmå även äga fler. Blodet når kapillärerna samt sedan fördelas detta vidare ifrån ryggkärlet mot bukkärlet.

Ryggkärlet likt pumpade blodet ifrån start får blod ifrån bukkärlet var detta rinner ifrån. Hos vissa arter förmå även bukkärlen pumpa blod. dem vilket förmå pumpa blod utför detta tillsammans med hjälp från kapillärer samt fungerar oftast ej såsom dem andra kärlen vilket pumpar blod. dem större arterna besitter en mer utvecklat blodförsörjningssystem.

Daggmaskar äger mot modell klaffar inom pumpkärlen till för att blodet ej bör ändra cirkulationsriktning inom systemet.[5]

Fortplantningen

Daggmaskarna parar sig genom för att byta sperma tillsammans med varandra. Daggmaskar äger något vilket kallas lagringsfickor samt var hamnar säden. en slembälte avges nära äggläggningen från masken.

Masken tar sig sedan ut ur detta omvänt samt lägger äggen sålunda ett befruktning sker via spermafickorna vid daggmasken. Slemmet stelnar samt öppnas senare ur enstaka kokong efter 1-6 månader. detta tar 1 kalenderår ungefär till för att kokongen bör utvecklas mot fullvuxen maskering. Daggmasken existerar tvåkönad dock korsbefruktad samt bildar därmed både sperma samt hönsägg dock dock kunna den ej para sig tillsammans sig egen.

Sinnen samt nervsystem

Daggmaskar äger inga sinnesorgan, istället besitter den bara sinnesceller samt fria ändar från nerver likt reagerar vid sinnesstimuli. Dessa sinnesceller samt nervändar sitter inom maskens hud. dem besitter bland annat klotformade sinnesceller såsom existerar ljuskänsliga. inom framänden vid masken finns även sinnesceller såsom troligen existerar känsliga på grund av kemiska stimuli samt skulle behärska jämföras tillsammans smakceller samt luktceller.

Deras fria nervändar inom huden tros även äga liknande funktion såsom vår "känsel".

Rörelseapparat

Daggmaskens rörelse startar tillsammans för att ett sammandragning sker närmast huvudet från dem inre musklerna, detta sätts igång små vågor från kontraktion samt expansion samt detta fullfölja då för att masken drivs genom marken.

inom varenda parti finns även slemhinnor liksom smörjer masken sålunda för att den bör glida enklare genom jorden.

Utsöndringsorganet

Det kroppsdel likt utsöndrar sopor ifrån daggmaskens lekamen kallas till Nephridia. Daggmaskens struktur fungerar ungefär vid identisk sätt liksom enstaka njure hos enstaka människa.

Systemet består från flera nephridia inom varenda parti, dock ej dem tre inledande samt sista.[4][1]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]