Länder i afrika där man pratar engelska

De språk liksom talas i Afrika, oavsett vilka språkfamiljer dessa tillhör, förmå tillsammans med enstaka samlande beteckning även kallas afrikanska språk. Antalet tungomål liksom talas inom Afrika idag kunna uppskattas mot ungefär 2000.^[1] Vissa från dessa, mot modell swahili, hausa samt yoruba, talas från flera miljoner människor, medan detta finns andra såsom bara talas från några hundra alternativt ännu färre.

Afrika besitter även flera olika teckenspråk.

På bas från kolonialismen samt mänsklig migration besitter, tillsammans med några ett fåtal nämnvärda undantag inom östra Afrika, nästan samtliga afrikanska länder tungomål vilka besitter sitt ursprung utanför världsdelen såsom officiellt tungomål. mot modell används inom en stort antal afrikanska länder franska alternativt engelska liksom administrativt tungomål till stat, köp, kurs samt media.

Arabiska, portugisiska, afrikaans samt malagassiska existerar andra modell vid tungomål tillsammans med ursprung utanför Afrika likt idag används från miljoner afrikaner, både inom offentliga samt privata kontext.

Språkfamiljer

[redigera | redigera wikitext]

De flesta afrikanska tungomål tillhör någon från dem fyra språkfamiljernaafroasiatiska tungomål, nilo-sahariska tungomål, Niger-Kongospråk samt khoisanspråk.

en mindre antal tungomål tillsammans med anknytning mot Afrika tillhör indoeuropeiska alternativt austronesiska språkfamiljerna, dock dessa besitter ej funnits inom världsdelen mer än 500 respektive 1 000 kalenderår samt deras närmaste släktingar existerar inom huvudsak icke-afrikanska. Bland Afrikas tungomål finns dessutom flera oklassificerade tungomål, samt teckenspråk.

Afroasiatiska språk

[redigera | redigera wikitext]

Afroasiatiska tungomål, tidigare kallade hamitosemitiska tungomål, talas inom stora delar från Nordafrika, Östafrika samt Västasien. Den afroasiatiska språkfamiljen omfattar ungefär 240 tungomål likt talas från 285 miljoner människor. dem viktigaste undergrupperingarna inom dem afroasiatiska språken existerar semitiska tungomål, kushitiska tungomål, berberspråk samt tchadspråk.

dem semitiska språken existerar den enda grenen från afroasiatiska tungomål såsom finns utanför Afrika.

Några från dem maximalt utbredda afroasiatiska språken inom Afrika existerar arabiska (semitiskt), amhariska (semitiskt), oromo (kushitiskt) samt hausa (tchadspråk). från världens idag levande språkfamiljer besitter den afroasiatiska den längsta skriftliga historien, eftersom både egyptiska samt akkadiska tillhör familjen.

Nilosahariska språk

[redigera | redigera wikitext]

De nilosahariska språken omfattar en stort antal skiljaktiga tungomål samt detta råder ej fullständig enighet angående kategoriseringens riktighet. Grupperingen omfattar främst tungomål likt talas inom Sudan, Eritrea, Etiopien, Uganda, Kenya samt norra Tanzania. Vissa tungomål inom Centralafrika samt Västafrika klassificeras även liksom nilosahariska.

Familjen består från ovan hundra tungomål. Den indelas ofta inom komuzspråk, sahariska tungomål (däribland kanuri), songhayspråk, furspråk (däribland fur), mabanspråk, centralsudanska tungomål, kunama, berta samt östsudanska tungomål.

Östsudanska tungomål indelas inom sin tur inom nubiska tungomål samt nilotiska tungomål. dem nilotiska språken omfattar östnilotiska tungomål, sydnilotiska tungomål samt västnilotiska tungomål.

De flesta nilosahariska tungomål existerar tonspråk.

Kaduspråken grupperades tidigare tillsammans Kordofanspråk dock anses numera ofta tillhöra dem nilosahariska språken. dem nilotiska språken besitter utbrett sig avsevärt beneath senare århundraden samt existerar ett geografiskt vidsträckt språkgrupp tillsammans stort antal talare.

Niger-Kongospråk

[redigera | redigera wikitext]

Niger-Kongospråken existerar den största språkfamiljen inom Afrika (och troligen inom världen) tillsammans med avseende vid antal olika tungomål. en kännetecknande drag, liksom ännu delas från dem flesta Niger-Kongospråken, existerar substantivklassystemet. Den överväldigande majoriteten från Niger-Kongospråken existerar tonspråk.

Bantuspråken utgör enstaka avgörande kvist från Niger-Kongospråken.

Begreppet "Niger-Kordofanspråk" föreslogs vid 1950-talet från namn Greenberg likt ett samlingsnamn till Niger-Kongospråken samt Kordofanspråken inom sydcentrala Sudan. Numera brukar man kalla läka denna gruppering "Niger-Kongospråk", samt omfatta Kordofanspråken likt ett underfamilj.

ett anledning mot detta existerar för att detta ej existerar säkert angående Kordofanspråken fanns den inledande grenen likt avlägsnade sig ifrån resten från språkfamiljen. detta besitter hävdats för att mandespråken skiljer sig lika många alternativt mer.

Niger-Kongospråken såsom kategori accepteras från dem flesta vetenskapsman, även angående några ifrågasätter ifall Kordofanspråken alternativt mandespråken hör dit.

Khoisanspråk

[redigera | redigera wikitext]

Khoisanspråken existerar ungefär 50 mot antalet, samt talas från omkring 200 000 människor. dem återfinns främst inom Namibia, Botswana samt Angola. numeriskt värde avlägsna tungomål likt brukar räknas likt khoisan existerar sandawe samt hadza inom Tanzania.

flera språkforskare betraktar kategorin khoisanspråk liksom ett ännu obevisad ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något.

Ett slående — samt nästan unikt — kännetecken till khoisanspråken existerar deras användning från klickljud. Vissa angränsande bantuspråk (särskilt khosa samt zulu) besitter tagit upp några klickljud ifrån khoisanspråken, liksom detta kushitiska språket dahalo, dock endast en tungomål, detta australiska rituella språket damin, sägs nyttja klickljud utan för att äga påverkats från khoisanspråken.

varenda khoisanspråk existerar tonspråk.

Övriga språkfamiljer

[redigera | redigera wikitext]

De ovannämnda familjerna existerar inhemska inom Afrika. Flera afrikanska tungomål tillhör icke-afrikanska språkfamiljer: malagassiska, detta vanligaste språket vid Madagaskar, existerar austronesiskt, samt afrikaans existerar indoeuropeiskt, liksom dem tungomål liksom dem flesta afrikanska kreolspråk grundar sig vid.

Sedan kolonialtiden finns även europeiska tungomål vilket portugisiska, engelska samt franska inom Afrika, liksom från indien tungomål såsom gujarati.

Indoeuropeiska språk

[redigera | redigera wikitext]

• Engelska; Sydafrika, Namibia, Botswana, Zimbabwe, Swaziland, Lesotho, Zambia, Tanzania, Kenya, Uganda, Nigeria, Kamerun, Ghana, Liberia, Sierra Leone, Gambia, Seychellerna, mauritius, Sankta Helena, Ascension samt Tristan da Cunha

• Franska; Madagaskar, Djibouti, mauritius, Réunion, Mayotte, Komorerna, Seychellerna, Rwanda, Burundi, Kongo-Kinshasa, Kongo-Brazzaville, Ekvatorialguinea, Gabon, Kamerun, Centralafrikanska Republiken, Tchad, Niger, Mali, Burkina Faso, Benin, Togo, Elfenbenskusten, Guinea, Senegal, Mauretanien, Marocko, Algeriet, Tunisien

Kreolspråk

[redigera | redigera wikitext]

Delvis vid bas från världsdelens mångspråkighet samt koloniala bakgrund finns enstaka massiv andel från världens kreolspråk inom Afrika.

Vissa existerar baserade vid europeiska tungomål (till modell krio ifrån engelska inom Sierra Leone, Övre Guinea-kriol ifrån portugisiska inom Guinea-Bissau samt Senegal, seychellisk kreol ifrån franska vid Seychellerna), vissa existerar baserade vid arabiska (till modell Jubaarabiska inom södra Sudan samt nubi inom delar från Uganda samt Kenya) samt vissa existerar baserade vid lokala tungomål (till modell sango, detta viktigaste språket inom Centralafrikanska republiken.)

Oklassificerade språk

[redigera | redigera wikitext]

Ett antal oklassificerade tungomål finns inom Afrika.

från dessa existerar flera oklassificerade vid bas från bristande vid information, dock bland dem mer utforskade språken är kapabel nämnas:

Mindre väl utforskade tungomål existerar bland andra bete, bung, kujarge, lufu, mpre, oropom samt weyto. Flera från dessa existerar utdöda, samt detta existerar därför osannolikt för att tillräcklig information till för att behärska utföra enstaka jämförande bedömning är kapabel uppbådas.

Dessutom existerar inordnandet från kaduspråken, Kordofanspråken, hadza samt sandawe, tillsammans flera, ifrågasatta, liksom diskuteras ovan.

Teckenspråk

[redigera | redigera wikitext]

Många afrikanska länder äger nationella teckenspråk, såsom algeriska teckenspråket, tunisiska teckenspråket samt etiopiska teckenspråket, medan andra teckenspråk bara används inom små områden alternativt enstaka byar, mot modell adamarobeteckenspråket inom Ghana.

ifall dem flesta från dessa tungomål besitter ej många publicerats.

Språk inom Afrika

[redigera | redigera wikitext]

Genom Afrikas långa mångspråkiga bakgrund besitter afrikanska tungomål undergått fenomen såsom språkkontakt, språkexpansion, språkbyte samt språkdöd. en typexempel existerar bantuexpansionen, processen då bantutalande människor utbredde sig ovan större delen från subsahariska Afrika samt därmed trängde ut khoisantalande människor inom stora delar från Östafrika.

en annat modell existerar den islamiska expansionen beneath 600-talet e.Kr., vilket utgjorde start från enstaka period från intensiv arabisk inverkan inom Nordafrika.

Handelsspråk existerar en annat många gammalt fenomen inom Afrikas språkliga landskap. Kulturella samt språkliga innovationer spreds längs handelsvägar samt tungomål liksom talades från människor såsom dominerade handeln utvecklades mot tungomål till överföring inom större kontext (lingua franca).

Särskilt viktiga inom detta avseende existerar fulfulde (Västafrika), hausa (Nigeria, Niger), lingala (Kongo), swahili (Östafrika) samt arabiska (Nordafrika).

Efter för att dem blivit självständiga äger flera afrikanska länder valt en tungomål för att nyttja inom stat samt kurs, på grund av för att nå nationell enighet. beneath senare tid äger afrikanska länder blivit mer samt mer medvetna angående vikten från språklig diversitet.

dem språkpolitiska strategier såsom utvecklas numera syftar mestadels mot mångspråkighet.

Språkliga drag

[redigera | redigera wikitext]

Afrika utgör ej någon sorts naturligt språkligt region samt Afrikas tungomål besitter detta enda gemensamt för att dem talas inom Afrika. Ändå existerar vissa gemensamma språkliga drag särskilt vanliga bland tungomål liksom talas inom Afrika, medan andra drag tycks existera mer ovanliga.

Hypotesen för att delade attribut vilket dessa skulle tyda vid en gemensamt ursprung till varenda afrikanska tungomål existerar många tvivelaktig. Språkkontakt (som leder mot lån) samt, vad gäller särskilda formulering samt fraser, ett likartad kulturell bakgrund äger framförts såsom förklaringar mot vissa från likheterna.

Bland dem vanliga all-afrikanska språkliga dragen finns nästa (Greenberg 1983): vissa fonemtyper, såsom implosivor, dubbelt tydliga labiovelara klusiler likt /kp/ samt /gb/, initiala nasalkonsonantklustrer, klickljud, samt dem halvslutna vokalerna/ʊ/ samt /ɪ/. Fonemtyper liksom existerar relativt ovanliga inom afrikanska tungomål existerar bland andra uvulara konsonanter, diftonger samt främre rundade vokaler.

Bland utspridda syntaktiska drag finns detta vanliga användandet från adjektiviskaverb samt uttryckandet från jämförelse genom en verb till att överträffa.

Tonspråk återfinns överallt inom världen, samt existerar särskilt flera inom Afrika. Både dem nilosahariska språken samt khoisanspråken existerar genomgående tonspråk.

Den stora majoriteten från Niger-Kongospråken existerar även tonspråk. Tonspråk återfinns vidare inom dem omotiska, tchadiska samt syd- samt östkushitiska grenarna från afroasiatiska tungomål. Den vanligaste typen från tonsystem äger numeriskt värde motsatta tonnivåer, upphöjd samt nedsänkt. Konturtoner förekommer även, samt kunna ofta analyseras liksom numeriskt värde alternativt fler toner inom resultat vid enstaka enda stavelse.

Tonmelodier agerar enstaka betydande roll, vilket innebär för att dem ofta existerar möjligt för att hävda viktiga generaliseringar genom för att skilja tonsekvenser ('melodier') ifrån dem parti likt uppbär dem. Tonsandhiprocesser liksom tonspridning, tonskifte samt nedtrappning samt neddrift existerar vanliga inom afrikanska tungomål.

Språkforskningens historia

[redigera | redigera wikitext]

Den nästa framställningen ger ett tabellarisk sammanfattning ovan forskningshistorien angående dem afrikanska språken.

dem gruppbeteckningar likt används existerar delvis moderna.

• Sedan 900-talet Afrikanska tungomål beskrivs inom arabiska handling. Släktskapen mellan hebreiskan, arabiskan samt arameiskan existerar sedan länge känd på grund av judiska samt muslimska språkvetare.
• 1538 G. Postel fastställer såsom inledande europé släktskapen mellan dem då kända semitiska språken.

  (Begreppet "semitiska språk" införs ursprunglig 1781 från Schlözer.)

• 1600-talet Den inledande vetenskapliga sysselsättningen tillsammans afrikanska tungomål inom Europa: Koptiska (1636), nubiska (1638), kikongo (1652), nama (1643), ge'ez (1661), amhariska (1698).
• 1700 H. Ludolf utvidgar den semitiska gruppen mot dem etiopiska språken ge'ez samt amhariska.
• 1700-talet Europeiska lärda uppfattar likheter mellan koptiskan samt dem semitiska språken.
• 1776 L.B.

  Proyart urskiljer den genetiska släktskapen mellan vissa bantuspråk.

• 1778 W. Marsden beskriver bantufamiljens grundlinjer samt visar för att bantuspråken existerar ungefär lika nära besläktade vilket dem romanska språken (publicerat inledningsvis 1816).
• 1781 von Schlözer inför begreppet "semitiska språk"
• 1808 H. Lichtenstein indelar inom sydafrikanska språken inom bantu- samt nama (khoisan)-språk.
• 1820-taletChampollion upptäcker då denne dechiffrerar hieroglyferna likheter mellan egyptiskan samt dem semitiska språken.
• 1826 A.

  Balbi försöker utföra enstaka inledande samlad överblick samt indelning från Afrikas tungomål inom Atlas ethnographique ni globe ou classification des peuples anciens et modernes d'après leurs langues.

• 1850 J.L. Krapf präglat den senare starkt omstridda samt idag övergivna termen "hamitiska språk" på grund av dem icke-semitiska afrikanska språken.

  han skiljer mellan "nilo-hamitiska" (dit han exempelvis beräknar bantuspråken) samt "nigro-hamitiska" (för dem västafrikanska språken).

• 1877Friedrich Müller lägger mot berberspråken samt dem kushitiska språken mot dem "nilo-hamitiska" språken. Trots likheter beräknar denne ej hausa mot hamitiska tungomål. Müller sammanfattar dem "nilohamitiska" samt semitiska språken mot den "hamito-semitiska" språkstammen (arbeten 1876-88).
• 1880 Den tyske språkforskaren samt egyptologen Karl Richard Lepsius sammanfattade samtliga ickesemitiska flekterande tungomål inom Afrika såsom äger en genussystem mot dem "hamitiska språken" samt omdefinierar därmed denna begrepp.

  i enlighet med hans övertygelse tillhörde även hausa-berbergruppen dem hamitiska språken.

• 1888 Lepsius beräknar även nama-bushman-språken mot dem hamitiska; enstaka felaktig klassifikation, liksom länge bestod (och faller tillbaka på baksidan klassifikationen ifrån 1850). Även inordning från massajiskan (idag räknat vilket nilosahariskt språk) likt hamitiskt språk.
• 1912Carl Meinhof utvidgar dem hamitiska språken mot för att omfatta även khoisanspråken samt massajiskan (som Lepsius), dock även fulani (idag: Niger-Kongospråk) tillsammans flera.

  dem samlade klassifikationen från Afrikas tungomål omfattar därefter (1) Bantu-språk (2) hamito-semitiska tungomål (i Meinhofs vida betydelse) samt (3) Sudanspråk (som regionalt definierad restmängd, ungefär nuvarande Niger-Kongo samt nilosahariska tillsammans). C. Meinhof postulerar för att bantuspråken tillsammans med sina typiska substantivklassystem existerar ett blandning från hamitiska tungomål samt negerspråk, vilka ej äger något grammatiskt genus.

  dem hottentottska språken (nama) skulle äga hamitiskt ursprung, dock äga blandats tillsammans bushmanspråk (san). Meinhof tar även avljudslagar, ordstrukturer samt ljuduppsättningar mot hjälp på grund av för att inordna tungomål inom sin "hamitiska grupp". var dessa typologiska kriterier (som vid intet vis äger någon genetisk relevans) ej räcker mot, utvidgar denne genom rasmässiga inordningsmönster.

  Denna - i enlighet med nutida perception fullständigt felaktiga - ansats ledde mot ett inordning från tungomål från fyra olika språkgrupper - khoisan, ful (Niger-Kongo), somali (kushitiskt) samt massajiska (nilosahariskt) - inom sin "hamitiska" samling. Denna sortering blir förhärskande särskilt inom tysk afrikanistik mot omkring 1950.

• 1927Diedrich Westermann (en student mot Meinhof) beskriver släktskapen mellan dem västliga sudanspråken samt bantu samt fastlägger därmed - mot sin lärares perception - kärnan till den nutida indelningen "Niger-Kongospråk"; denne inser även för att dem östliga sudanspråken - även var inom motsats mot sin lärares perception - ej existerar besläktade tillsammans dem västliga.
• 1949-63Joseph Greenberg klassificerar tchadspråk vilket femte släkt inom den afroasiatiska språkfamiljen.

  denne kommer via olika mellanstadier fram mot dem idag allmänt accepterade indelningen inom (1) Afroasiatiska tungomål (2) Niger-Kordofanspråk (idag Niger-Kongospråk) (3) khoisanspråk (4) nilosahariska språk.

• 1969 H. Fleming identifierar omotiska tungomål vilket dem afroasiatiska dialekterna sjätte gren
• vidare utveckling: Den samlade forskningen angående Afrikas tungomål - såvida den befattar sig tillsammans med klassifikation - arbetar vid grund från Greenbergs modell, även ifall den ej erkänner denna inom samtliga enskildheter (kritik framför allt rörande den nilosahariska gruppen, senare även ifall khoisangruppen.)

Joseph Greenbergs bidrag inom klassifikationen från dem afrikanska språken

[redigera | redigera wikitext]

• Greenberg avstår ifrån icke-lingvistiska kriterier vilket ras samt tradition, samt eliminerar inom utfall tillsammans med detta begreppet "hamitisk"
• Greenberg inser för att dem olika grenarna inom den hamitosemitiska gruppen existerar likaberättigade samt överger tvådelningen inom "semitiska" samt "hamitiska" tungomål.

  såsom ett resultat från detta döper han ifall denna grupp mot "afroasiatiska språk", eftersom detta gamla namnet erinrar angående denna felaktiga uppdelning.

• Greenberg etablerar "Tchadspråken" såsom enstaka separat kvist från dem afroasiatiska språken, vilket därmed består från dem likaberättigade grenarna semitiska tungomål, egyptiska, berberspråk, kushitiska tungomål samt Tchadspråk.

  (De omotiska språken avskiljs senare ifrån dem kushitiska genom arbeten från H. Fleming.)

• Greenberg ändrar bostadsort ut dem grupper vilket Lepsius samt Meinhof felaktigt ägde fört mot dem "hamitiska" språken samt inordnar dem inom andra familjer: därför inordnas fulani inom Niger-Kongospråken, nama bland khoisanspråken samt "nilohamitiska" respektive nilotiska tungomål mot ett underfamilj från nilosahariska.
• Greenberg inordnar Adamawa-Ubangispråken inom Niger-Kongofamiljen.
• Greenberg förstår bantuspråkens korrekta ställning liksom under-undergrupp mot Niger-Kongospråken.
• Greenberg inför nilosahariska tungomål vilket enstaka restkategori till dem tungomål liksom varken hör mot afroasiatiska, Niger-Kongo alternativt khoisanspråk.

  han försöker bevisa denna grupps genetiska avdelning. (Framför allt denna sista uppskattning kritiserades från Greenbergs motståndare, fastän Meinhof ägde definierat "Sudanspråken" vilket ett restkategori likt omfattar mot samt tillsammans med dem nuvarande Niger-Kongo samt nilosahariska språken.)

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, 26 september 2006.

Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia, 28 september 2006.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]