Vad var japans mål med andra världskriget
Japans historia
Japans historia äger beneath historisk period starkt präglats från kinesiska inflytelser, ifrån den ledande högkulturen inom Asien. flera omvälvande tekniska samt kulturella innovationer importerades ifrån fastlandet, ofta via Korea. Även ifall japaner omnämns inom kinesiska källor redan vid 300-talet, existerar detta ursprunglig vid 600-talet såsom man finner skriftliga källor skrivna inom Japan.
enstaka från dem inledande källorna existerar "De sjutton principerna", ett sorts tidig konstitution, undertecknad från fursten Shotoku, liksom dikterade villkoren på grund av sitt styre efter kinesiska konfucianska principer. Fram mot slutet från 1500-talet avlöste ett rad mer alternativt mindre starka kejserliga regimer varandra, oftast beneath egentlig ledning från enstaka shogun, ett form eller gestalt från militärdiktator vilket beneath sig ägde en grundlig nätverk från länsherrar, daimyo, samt vasaller, samurajer (från verbet saburau, "att tjäna").
Den militära avdelningen uppstod inledande gången vid 700-talet samt skulle efter daimyon Oda Nobunagas enande från Japan vid 1500-talet erhålla ett maktställning, vilket kvarstod ända in vid sent 1800-tal.
Under mitten från 1800-talet uppstod ett rörelse likt förespråkade modernisering samt industrialisering till för att Japan skulle behärska stå emot detta ökande trycket ifrån europeisk imperialism.
detta nästan 300 kalenderår gamla shogunatet störtades samt man återupprättade enstaka ung kejsares överhöghet beneath ledning från enstaka förmyndarregering. vid bara några decennier avskaffades detta gamla klassamhället, samt detta mesta från makten koncentrerades inom enstaka struktur från monarki. Armén samt flottan omstrukturerades efter europeisk modell tillsammans med hjälp från utländska rådgivare.
Näringsliv, industri samt undervisningsväsendet genomgick identisk förändring. detta nya Japan odlade idag ett patriarkalisk politik samt kom snart inom konflikt tillsammans med andra stater. 1904–1905 utkämpade Japan detta rysk-japanska kriget mot Ryssland, samt på grund av inledande gången inom modern bakgrund besegrades ett europeisk nation från ett modern asiatisk stat.
Den nya japanska nationalstaten började bedriva ett allt aggressivare kolonial politik beneath tidigt 1900-tal samt annekterade Korea 1912. Man deltog inom begränsad utsträckning inom inledande världskriget, dock gick mot massiv sektion miste angående för att erhålla ta ovan gamla tyska kolonier samt alienerades från Ententen då Versaillesfreden sammanställdes.
beneath 1920- samt 1930-talen inkorporerades Taiwan samt man började föra en konflikt mot Kina vilket ofta ledde mot brutala övergrepp mot civilbefolkningen. Senare slöts enstaka partnerskap tillsammans Axelmakterna Tyskland samt Italien samt ifrån 1937 mot 1941 utdelade den japanska krigsmakten enstaka rad förödande stöt mot brittiska samt nederländska kolonier inom Syd- samt Sydostasien.
Vändpunkten inträffade då man mot slut anföll USA samt någon som har blivit retad eller upprörd fram en direkt amerikanskt deltagande inom andra världskriget. vid drygt fyra tid utplånades den japanska krigsmaskinen nästan totalt. Den slutgiltiga samt villkorslösa kapitulationen inträffade efter för att detta amerikanska flygvapnet på grund av inledande gången inom världshistorien fällde atombomber ovan civilbefolkningen inom okänt samt Nagasaki samt Sovjetunionens krigsförklaring några dagar efter bomben ovan okänt.
Det japanska politiska samhällets framväxt före modern period besitter flera paralleller tillsammans europeisk feodalism; enstaka inhemsk krigarkultur baserad vid klantillhörighet blandades tillsammans enstaka större näraliggande högkulturs centraliserande tankesystem samt tro (konfucianism samt buddhism).
Förhistoria
[redigera | redigera wikitext]Vid en flertal istider beneath dem senaste miljoner år äger Japan tidvis varit anslutet mot fastlandet genom landbroar (vid Sachalin inom norr samt troligen nära Kyushu inom söder), vilket möjliggjort invandring från människor, växter samt vilt mot dem japanska öarna ifrån nuvarande Kina samt Korea.
Japan äger bebotts från människor inom minimalt 35 000 kalenderår. Fynd från eventuellt äldre artefakter än därför äger ej fått allmän acceptans.[1]
Jomonperioden
[redigera | redigera wikitext]Vid den senaste istidens slut, runt tid 10 000 f.Kr., uppstod Jomonkulturen inom Japan. Den fanns enstaka mesolitisk samt neolitisk halvbofast jakt- samt samlarkultur.
Antagligen plats Jomon förfäder mot Japans ursprungsbefolkning Ainu. i enlighet med traditionell japansk sagor grundades Japan tid 660 f.Kr. från kejsarJimmu.
Yayoiperioden
[redigera | redigera wikitext]Yayoiperioden kännetecknas från en inflöde från teknologier ifrån detta asiatiska fastlandet samt även från grundlig invandring ifrån olika delar från Asien (främst området kring Peking samt Shanghai).
beneath Yayoiperioden blev risodlingen utbredd, samt arkeologiska fynd vittnar angående flera olika lokala kulturer. Den japanska tro, shintoismen, uppkom beneath denna period.
Forntiden
[redigera | redigera wikitext]Kofunperioden
[redigera | redigera wikitext]Under denna period skapades många stora nyckelhålsformade gravar, vilket antyder för att man ägde någon struktur från statsbildningar likt kunde strukturera byggen från stora gravar åt avlidna furstar.
inom den kinesiska boken Krönika ovan dem tre kungadömena nämns Japan till inledande gången inom text tid 297. var kallas landet till 'Wa' samt beskrivs såsom bestående från flera tusen furstendömen, varav Yamatai bör äga varit detta främsta.
Asukaperioden (500–710)
[redigera | redigera wikitext]Det japanska samhället organiserades beneath denna period i enlighet med en klansystem kallat Uji.
Yamato (tidsperiod)staten härstammade antagligen ifrån en kluster från mäktiga Uji. beneath Asukaperioden byggdes enstaka militärmakt upp i enlighet med en struktur däri en bestämt antal hushåll plats skyldiga för att stå till en visst antal utrustade samt övade soldater. detta plats även beneath Asukaperioden liksom buddhismen introducerades inom Japan via Korea.
tillsammans denna följde samtidigt flera nya lånord på grund av abstrakta term samt därmed dem kinesiska skrivtecken, kanji, liksom blev ett fräsch bas på grund av för att framställa detta japanska språket inom text.
Genom Taikareformerna kalenderår 645 skapas grunden mot en politiskt samt administrativt struktur baserat vid den kinesiskaTangdynastin.
Man inför även den kinesiska traditionen för att flytta huvudstaden varenda gång ett kejsare dör, samt då kejsaren dog tid 710 flyttades huvudstaden mot Nara vilket inledde Naraperioden.
Naraperioden
[redigera | redigera wikitext]Under denna period ägde man ett kraftfull diplomatisk relation tillsammans Kina samt den kinesiska kulturen blev populär inom Japan.
tid 712 gavs krönikan Kojiki ('redogörelse till uråldriga händelser') ut samt 720 utkom Nihongi ('Japans historia'). Dessa krönikor blandar legende tillsammans verklighet samt båda redogör bland annat på grund av hur gudarna skapade Japan.
Heianperioden
[redigera | redigera wikitext]År 794 flyttades huvudstaden mot Heiankyo (dagens Kyoto) samt därmed inleddes Heianperioden.
start från denna period plats relativt fredlig samt stadig samt blev den japanska estetiken samt litteraturens guldålder. då ett insei-kejsare dog tid 1156 uppstod dock ett kamp angående makten kallad Hogenkriget mellan familjerna Taira samt Minamoto vari Minamoto segrade. Konflikten kom dock för att pågå fram mot tid 1185 då Minamoto-familjen slutligen vann.
Medeltiden inom Japan
[redigera | redigera wikitext]Kamakuraperioden
[redigera | redigera wikitext]Kamakuraperioden inleddes inom samt tillsammans för att Yoritomo kalenderår 1192 utnämnts mot Shogun (även angående vissa ibland önskar datera periodens start mot 1185). Då Yoritomo son Minamoto no Sanetomo mördats 1219 fanns inga arvingar kvar från Minamoto-släktens huvudlinje samt Houjou-ätten kom då för att bli ledande inom Kamakura-shogunatet.
Houjou-ättens överhuvud Yoshitoki gjorde dock inga krav vid shogun-titeln utan lät istället titeln vandra mot Fujiwara-ätten. Houjou-ätten regerade idag å den omyndige shogunens vägnar genom befattningen shikken.
Kamakura-shogunatet tvingades till inledande gången inom Japans saga ta itu tillsammans med en allvarligt yttre hot inom struktur från mongolerna, dem därför kallade mongoliska invasionerna från Japan.
kalenderår 1281 gick mongolerna mot angrepp tillsammans 140 000 soldater dock tackar vare enstaka tyfon, från japanerna kallad kamikaze ('gudomlig vind'), drevs mongolerna försvunnen.
År 1333 splittrades Kamakurashogunatet samt kejsaren Go Daigo tog makten.
Ashikagaperioden (inklusive Muromachiperioden)
[redigera | redigera wikitext]Efter för att äga tagit makten ifrån Kamakura-shogunatet påbörjade kejsar Go Daigo en återupprättande från den gamla kejsarmakten.
då han allierade sig tillsammans med Ashikaga Takaujis fiende därför vände sig denne emot honom samt kunde anta shogun-titeln tid 1338. Go Daigo upprättade dock en nytt hov inom Yoshino vilket skapade numeriskt värde olika linjer från kejsarfamiljen vilket utropade varsin kejsare. Delningen från Japan mellan numeriskt värde konkurrerande hov kallas Nanboku-chō.
Ashikaga Takauji försökte producera en centraliserat politiskt struktur tillsammans säte inom Kyoto dock förlorade således småningom kontrollen ovan daimyoerna. konflikt mot Go Daigos alternativa hov plats vanligt. Därför tvingade den tredjeplats shogunen från Ashikaga, Yoshimitsu, hovet inom Yoshino för att komma tillbaka mot Kyoto mot en löfte ifall för att varannan kejsare skulle komma ifrån detta södra, samt varannan kejsare ifrån detta norra hovet.
De krigande staterna
[redigera | redigera wikitext]Efter Ouninkriget (1467–1477) inleddes ett period var krigsherrar fick större auktoritet vid bekostnad från shogunatet vilket upphörde kalenderår 1573 samt Japan delades inom enstaka mängd krigande stater. Perioden kallas sengoku ('krigande stater') dock trots för att detta ej fanns någon huvud statsmakt växte ekonomin inom många beneath denna period.
Azuchiperioden
[redigera | redigera wikitext]Oda Nobunaga erövrade Kyoto 1568 tillsammans med stöd ifrån Tokugawa Ieyasu dock lyckades dock ej stärka sin inflytande ovan kurera Japan utan blev dödad från ett daimyo likt förrådde honom kalenderår 1582. Hideyoshi ägde kommit inom Nobunagas gunst samt lyckades efter dennes död erövra Kyushu samt besegrade kalenderår 1590Houjou-klanen vilket gjorde honom mot den dem facto härskaren från Japan mot sin död 1598.
Tokugawa Ieyasu blev då den mäktigaste fursten samt utnämndes tid 1603shogun varpå han bildade Tokugawa-shogunatet inom Edo.
Edoperioden
[redigera | redigera wikitext]Tokugawashogunatet
[redigera | redigera wikitext]Tokugawa-shogunatet inledde ett fräsch period från huvud kraft beneath shogunen liksom enade all Japan.
beneath 1600-talet inleddes enstaka isolering från Japan mot omvärlden. Denna isolering varade tills den amerikanske befälhavare Matthew Perry tvingade Japan för att öppna sig inom Kanagawakonventionen kalenderår 1854. inom praktiken tvingades shogunen försvunnen ifrån makten inom samt tillsammans Boshinkriget (1867–1868), dock formellt sett ansökte shogun hos kejsaren angående för att erhålla avgå.
Den process likt ledde mot för att shogun förlorade sin inflytande mot kejsaren går beneath namnet Meijirestaurationen.
Meijirestaurationen
[redigera | redigera wikitext]Kejsar Meiji (Meiji betyder "upplyst välde". Kejsar Meijis eget namn fanns Mutsuhito, dock noggrann liksom samtliga andra japanska kejsare existerar han idag känd beneath sin kejsartitel) kröntes 1868 samt genomförde flera reformer.
Feodalsystemet övergavs samt flera västerländska företeelser anammades, bland annat inom detta juridiska, finansiella, politiska samt militära systemet. detta plats beneath Meiji-periodens inledande tid likt den nederländska diplomaten Dirk dem Graeff van Polsbroek vid svenska regeringens uppgift slöt detta inledande handelsfördraget mellan Sverige-Norge samt Japan.
Japans imperialistiska era
[redigera | redigera wikitext]Perioden mellan 1894 samt 1945 är kapabel betecknas liksom Japans imperialistiska era varunder perioden mellan 1921 samt 1931 förmå betecknas såsom den tidsperiod då nationalismen/militarismen successivt ökade sitt effekt inom Japan mot för att 1932–1945 helt dominera japansk politik.
Japansk expansion
[redigera | redigera wikitext]År 1894 utbröt inledande kinesisk-japanska kriget mellan Kina samt Japan vilket Japan vann. inom en fredsavtal vilket slöts 1895 tillerkändes Japan överhöghet ovan Taiwan (Formosa). Samtidigt avsade sig Kina sina rättigheter inom Korea samt gav Japan identisk exterritoriella rättigheter inom Kina likt dem övriga kolonialmakterna ägde.
Det segerrika kriget gav kraftfull näring åt japanernas nationella självkänsla.[2] inom sina förbindelser tillsammans med Europa försökte japanerna för tillfället genomdriva för att dem vid varenda sätt erkändes såsom ett likaberättigad kulturnation; framför allt ville dem äga försvunnen dem främmande konsulernas domsrätt ovan egna landsmän vid japansk mark.
Storbritannien fanns den inledande stat likt gav upp detta privilegium samt sedan följde dem andra europeiska makterna dess modell. Den 4 augusti 1899 utslocknade den europeiska konsulardomsrätten inom Japan, samt samtliga européer inom landet skulle därefter dömas numera efter japansk team samt från japanska domare. Vidare uppsades dem gamla, till Japan oförmånliga handelsfördragen, samt enstaka fräsch autonom tulltariff infördes.[2]
Under identisk period stärktes även den japanska krigsmakten ordentligt.
Detta finansierades delvis från krigsskadeersättningen ifrån Kina. var den ej räckte mot fick man tillgripa enstaka avgörande skatteförhöjning. inom detta avsikt infördes enstaka allmän näringsskatt samt råtobaks-monopol. tid 1898 höjdes grundskatten. detta äger beräknats för att Japans skatter ifrån 1895 mot 1904 steg ifrån 74,5 mot 170,5 miljoner yen.[3]
Japanska trupper spelade ett nödvändig roll då detta således kallade Boxarupproret inom Peking slogs ned 1900.
Ryska samt japanska expansionsintressen kolliderade inom Korea samt Manchuriet, samt 1904 utbröt konflikt mellan Japan samt Ryssland. Kriget varade mot kalenderår 1905 då Japan förklarades vilket segrare. Fredsvillkoren innebar för att Ryssland erkände för att Korea ingick inom Japans intressesfär samt för att Ryssland skulle evakuera sina styrkor ifrån Manchuriet (i realiteten handlade detta angående vem liksom skulle ett fåtal överhöghet ovan Korea).
Japan fick även kontrollen ovan Port Arthurs flottbas samt territorium utgörande den södra halvan från Sachalin.
År 1910 annekterade Japan läka den koreanska halvön, samt Japan garanterades genom avtal tillsammans Ryssland särskilda rättigheter inom Manchuriet. Japan, liksom tid 1902 ingått ett armé partnerskap tillsammans Storbritannien (Anglo-Japanese Alliance), gick in inom inledande världskriget vid Ententens blad.
beneath inledande världskriget befäste Japan sin position likt stormakt samt striderna likt inom huvudsak bekämpades mot tyska intressen inom Asien inbegrep världens inledande flyganfall ifrån hangarfartyg. Japanska flottan bistod även Storbritannien samt skickade krigsfartyg mot Sydafrika samt Malta. Japans deltagande inom inledande världskriget resulterade inom (se Versaillesfreden 28 juni 1919) för att Tysklands rättigheter inom Shandongprovinsen överfördes mot Japan.
Vidare annekterade (klass C mandat) Japan Tysklands mandat ovan en antal småöar inom Stilla havet.
Japan lyckades dock ej för att inom Versaillesfördraget samt Paris fredskonferens 1919 (för inrättandet från Nationernas Förbund) erhålla in sitt förslag ifall ett klausul angående jämbördighet mellan raser (genom tillägg mot nyhet 21 inom fördraget ifall Nationernas Förbund).
Rapporterna ifrån japansk media vilket följde konferensen bidrog mot för att den japanska folkliga opinionen gentemot väst, samt USA inom synnerhet, försämrades. Misslyckandet medförde även för att japansk politik alltmer frångick samarbetspolitik tillsammans med väst samt alltmer instyrdes mot nationalism. Relationen tillsammans Storbritannien försämrades även markant samt den anglo-japanska alliansen upphörde officiellt den 17 augusti 1923 (inofficiellt redan 1921).
Militären tar makten
[redigera | redigera wikitext]Under perioden mellan 1920 samt 1936 ökade militären successivt sitt effekt inom japansk politik vid bekostnad från dem demokratiska krafterna likt fanns inom landet. 1922 grundades detta japanska kommunistpartiet tillsammans målen för att utplåna den feodalism såsom återstod, avveckla monarkin, erkänna Sovjetunionen liksom stat samt återkalla japanska trupper.
enstaka brutal förföljelse från kommunistpartiet följde. Radikaler svarade tillsammans med en mordförsök inom november 1923 vid kejsararvingen Hirohito. Hirohito blev kejsare (Showa) den 25 månad 1926. Lagen ifall bevarande från fred kalenderår 1925 fanns en direkt svar på grund av för att försöka stävja kommunistiska "farliga tankar". tid 1925 liberaliserades rösträtten samt kalenderår 1928 fick varenda män allmän rösträtt inom Japan (1945 allmän rösträtt på grund av kvinnor).
Förföljelsen från kommunistpartiet fortsatte för att kommunistpartiet förbjuds samt 1933 ägde kommunistpartiet helt utplånats. inom spåren från den stora depressionen radikaliserades japansk politik alltmer tillsammans med kuppförsök samt politiska mordförsök, genomförda från högerextrema "hemliga" grupper, ofta bestående från radikala militära officerare.
detta definitiva slutet till den japanska demokratirörelsen kom den 15 femte månaden i året 1932 då enstaka lag unga högerextrema militära officerare mördade premiärministern Inukai Tsuyoshi. Den japanska armén, flottan samt flygvapnet fick alltmer kraft samt självständiga roller.
Andra kinesisk-japanska kriget
[redigera | redigera wikitext]Den 18 september 1931 inträffade den manchuriska incidenten (även kallad Mukdenincidenten).
Incidenten existerar ej existerar helt utredd dock ett sannolik chans existerar för att ett assemblage yngre japanska officerare genomförde en sabotage mot en stycke järnvägsspår liksom Japan kontrollerade inom Manchuriet varefter skulden lades vid kinesiska dissidenter (explosionen skedde ca 800 meter ifrån enstaka kinesisk garnison). Japan ägde nära denna tidpunkt starka intressen inom Manchuriet.
Incidenten ledde mot för att Japan dem facto annekterade Manchuriet (Manchukuo).
Kina vände sig Nationernas Förbund varpå enstaka upplösning följde ifall för att Japan skulle dra tillbaks samtliga sina styrkor ifrån Manchuriet. Japan vägrade samt lämnade Nationernas Förbund inom mars 1933. Detta andra kinesisk-japanska kriget påbörjades inom full skal 1937.
Stridigheterna komplicerades från för att kriget bedrevs mellan tre parter; Japan, kinesiska nationella styrkor samt kinesiska kommunistiska styrkor. Detta brutala konflikt liksom skedde vid kinesisk mark skildras delvis från Japans erövrande från den dåvarande kinesiska huvudstaden Nanking inom månad 1938 tillsammans Nanjingmassakern var japanska soldater mördade, våldtog samt lemlästade hundratusentals kineser.
Formellt konflikt mellan Kina samt Japan utropades dock ej förrän Japans attack vid Pearl Harbor 1941. inom november 1936 ingick Japan Antikominternpakten tillsammans med den forne fienden Tyskland. Året efter anslöt sig Italien mot pakten.
Andra världskriget
[redigera | redigera wikitext]I september 1940 inträdde Japan inom den militära alliansen Tremaktspakten tillsammans bland annat Tyskland samt Italien.
Japan förde nära denna tidpunkt en våldsamt samt framgångsrikt expansionskrig inom Kina samt Manchuriet tillsammans stora landvinster samt flera miljoner döda vilket resultat tillsammans små japanska förluster. vid bas från denna expansiva metod inledde USA, såsom alltsedan 1931 stödde dem kinesiska nationella styrkorna, ett handelsblockad mot landet, vilket orsakade enstaka landsomspännande oljebrist.
Japan anföll den amerikanska flottbasen Pearl Harbor vid Hawaii tid 1941 till för att stärka den japanska övermakten inom Stilla havet dock efter för att USA dragits in inom kriget började maktbalansen växla mot Japans nackdel. Japan kom beneath kriget för att avancera samt intog Kinas kuststäder däribland Shanghai. detta japanska erövringskriget fortsatte tillsammans Indokina, Brittiska Malaya (Brunei, Malaysia, Singapore), land.
Thailand bildade enstaka lös partnerskap tillsammans med Japan. Japan intog Brittiska Burma samt nådde avgränsningar mot Indien samt Australien.
Endast ett tidsperiod efter slaget ifall Korallhavet slog den amerikanska flottan igen ett japansk attack mot Midwayatollen nära Slaget nära Midway, vilket kom för att bli ett vändpunkt till andra världskriget inom Stilla havet.
Efter enstaka utdragen krigskampanj inom Stilla havet förlorade Japan Okinawa samt Ryukyuöarna. USA genomförde våldsamma angrepp mot Tokyo, Osaka samt andra viktiga städer, samt mot okänt samt Nagasaki fälldes atombomber den 6 samt 9 augusti 1945. Atombomberna samt Sovjetunionens krigsförklaring några dagar efter bomben ovan okänt, ledde mot för att Japan kapitulerade villkorslöst den 15 augusti1945.
Efterkrigstiden (1945–)
[redigera | redigera wikitext]Ockupationen
[redigera | redigera wikitext]Efter för att äga besegrats inom andra världskriget ockuperades Japan från USA fram mot 1952. Japan hamnade beneath internationell övervakning från dem allierade beneath USA:s ledning. General Douglas MacArthur tog befälet ovan Japan.
detta japanska imperiet upplöstes samt Japan förlorade samtliga besittningar man tidigare haft. Manchukuo upplöstes samt Inre Manchuriet samt Taiwan återlämnades mot Kina. Korea hamnade beneath FN-kontroll. Sovjetunionen ockuperade från Sahkalin samt Kurillerna. USA tog övervakning ovan öarna Ryukyu, Bonin samt Vulkanöarna. ett krigsförbrytelsetribunal skapades var sju politiker samt officerare avrättades.
USA återlämnade Ryukyuöarna1972, dock besitter ännu enstaka massiv armé närvaro inom all Japan. Sovjetunionen erövrade Kurilerna beneath kriget samt öarna existerar idag enstaka sektion från Ryssland. Japan besitter även ett territoriell dispyt tillsammans med Sydkorea gällande Liancourtöarna.
Nu började politiska, ekonomiska samt sociala reformer för att införas tillsammans med ett fräsch konstitution 1947 liksom nödvändig milstolpe.
en fredsavtal kunde tecknas beneath inom september 1951 tillsammans USA samt ytterligare 45 allierade stater. Avtalet ratificerades från USA:s senat 1952 varpå Japan återfick sin suveränitet 28 april 1952. på grund av USA blev Japan ett betydelsefull allierad beneath Koreakriget. USA behöll i enlighet med fredsavtalet samt senare avtal sina marinbaser inom Sasebo, Okinawa samt Yokosuka.
Den amerikanska närvaron bör även säkerställa Japans försvar, var dem egna försvarsstyrkorna i enlighet med fredsavtalet existerar begränsade inom storlek.
Ekonomisk stormakt
[redigera | redigera wikitext]Efter ockupationens avslutande genomförde Japan enstaka anmärkningsvärd finansiell återhämtning. beneath all efterkrigstiden kom den japanska ekonomin för att växa starkt genom tillverkningssektorn, främst fordons- samt elektroniktillverkning dock även inom varvs- samt stålindustrin vilket blev världsledande.
Japan kom snabbt för att nå upp inom västvärldens nivåer vad gäller affär samt BNP samt positionen vilket ett från världens största ekonomier.
Framgångarna markerades beneath 1960-talet då Japan arrangerade dem olympiska sommarspelen 1964 inom Tokyo samt stod liksom planet till världsutställningen inom Osaka tid 1970.
Japan besitter varit värd till ytterligare världsutställningar 1975, 1985 samt 2005. Japans starka position inom detta tekniska området visades genom höghastighetstågssystemet Shinkansen liksom startade 1964 vid sträckan Tokyo-Osaka.
Under 1970-talet upplevde Japan liksom väst enstaka finansiell tillbakagång likt enstaka resultat från oljekrisen.
Politiskt upprättade man beneath 1972 relationer tillsammans Kina liksom ett resultat från USA:s närmanden.
Heiseiperioden
[redigera | redigera wikitext]1989 inträde Akihito liksom landets nya kejsare samt tillsammans detta började Heiseiperioden. beneath start från 1990-talet upplevde man ett kraftfull tillväxt samt enstaka investeringsboom likt drev upp fastighetspriserna inom Tokyo tillsammans 60 andel vid en kalenderår.
Nikkeiindex nådde ett toppnivå dock 1991 sprack bubblan. Arbetslösheten ökade dock ej mot krisnivåer. Istället kännetecknades krisen från ökad osäkerhet vid ett arbetsmarknad liksom tidigare kännetecknats från livslånga anställningar. Den nya generationen upplevde ett nedgången situation samt 1990-talet besitter kallats detta förlorade decenniet på grund av Japan.
1995 drabbades Japan från ett svår jordbävning såsom drabbade staden Kobe tillsammans 6000 dödsoffer samt 44 000 skadade. identisk kalenderår genomförde medlemmar ur sekten Aum ShinrikyoSaringasattacken inom Tokyo. vid fem olika järnvägsfordon inom tunnelbanan släpptes sarin-gas ut, vilket dödade tolv personer samt skadade ovan 1000. Attacken fanns riktad mot järnvägsfordon liksom passerade genom Kasumigaseki samt Nagatacho, områdena var den japanska regeringen äger sitt säte.
detta plats den maximalt graverande attacken inom Japan sedan andra världskriget.
Under Junichiro Koizumi tidsperiod likt premiärminister 2001–2006 genomfördes ekonomiska reformer samt Japans brev privatiserades. tid 2003 avgjorde Japan för att skicka trupper mot Irak, vilket existerar den inledande militära papper såsom Japan avslutat sedan detta förbjöds inom grundlagen från den amerikanska ockupationsmakten.
Jordbävningen nära Tohoku 2011 fanns enstaka kraftig jordbävning såsom inträffade den 11 mars 2011. Jordbävningen plats den kraftigaste liksom besitter drabbat Japan sedan mätningar påbörjades. Skalvet ägde sitt epicentrum ute mot havs samt gav upphov mot enstaka tsunami såsom drabbade den närmaste landremsa vid havet hårt. Jordbävningen slog även ut kylningen hos flera från Japans kärnkraftverk, vilket ledde mot för att flera reaktorer exploderade samt dödssiffran höjdes ännu mer.
Dock plats ej halten från radioaktivitet farligt upphöjd vid dem flesta liksom kontrollerades inom närheten från reaktorerna (Fukushima-olyckan).
2+2 Säkerhetsrådgivande kommitté (SCC)
[redigera | redigera wikitext]Den 24/4-15 kom USA samt Japan överens ifall detta maximalt genomgripande förändringar inom sin partnerskap vid mer än femtio kalenderår.
Den sålunda kallade "2+2" Säkerhetsrådgivande kommittén (SCC), vilket består från USA:s utrikesminister samt försvarsminister, Japans utrikesminister Fumio Kishida samt försvarsminister Gen Nakatani äger kommit överens angående för att ett rad initiativ såsom kommer för att föra dem numeriskt värde allierade ännu närmare inom försvars- samt säkerhetsfrågor.
SCC enades ifall riktlinjer till samarbete för försvar mellan Japan samt USA, likt kommer för att komplettera 1960 Fördraget ömsesidigt samarbete samt säkerhet mellan Japan samt USA.
Det omfattande målet existerar tätare samt mer friktionsfritt samarbete mellan dem numeriskt värde länderna vid ett rad säkerhetsfrågor, ifrån ballistiska missilförsvaret ömsesidigt logistiskt stöd samt cyberkrigföring.
Den främsta fördelen på grund av USA kommer för att bli ett mer kompetent samarbetspartner, eftersom Japans självförsvarsstyrka (SDF) får riktig för att skydda amerikanska tillgångar samt samarbeta närmare tillsammans sina amerikanska motsvarigheter.
För Japan kommer avtalet för att hjälpa landet för att avbryta sig ur begränsningar på grund av SDF samt användning från våld, inom linje tillsammans med premiärminister Shinzo Abes framtidsperspektiv för att normalisera Japans säkerhetssituationen.[4]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Ottosson, Ingemar; Ekholm, Thomas (2007). Japans historia.
Lund: Historiska media. sid. 350. Libris10415658. ISBN 978-91-85377-66-4 (inb.)
- Fujio Düring, Chieko (1985). Japan - traditioner samt historia. Lund: Studentlitt. sid. 290. Libris7277064. ISBN 91-44-20151-6
- Totman, Conrad D. (2005) (på engelska). A history of Japan.
Blackwell history of the world (2nd ed.). Malden, Mass.: Blackwell Publishing. sid. 684. Libris12142762. ISBN 1-4051-2359-1
- McKay, Hill, Buckler, Ebrey, red (2007) (på engelska). A History of World Societies (7:e upplagan). ISBN 0-618-61093-6 [sidnummer behövs]