Varför är vår flagga gul och blå

Sveriges flagga existerar enstaka korsflagga tillsammans med en gult kors vid azurblå botten. Korset symboliserar kristendomen medan färgernas exakta ursprung existerar mer oklart. Blått samt gult (som representation på grund av guld) förekom dock tidigt inom heraldiska symboler på grund av landet, liksom mot modell vapnet tre kronor, samt plats överlag vanliga inom den medeltidaheraldiken.

mot formen liknar den svenska flaggan dem övriga nordiska ländernas flaggor.

De inledande riktiga beläggen till flaggan existerar ifrån talet samt den inledande officiella beskrivningen finns inom en kungligt skrivelse ifrån 19 april, var detta sägs för att den bör äga "gult udi korssvijs fördeelt påå blott". Denna flagga verkar huvudsakligen äga använts såsom "kungsflagga", "kronoflagga" alternativt örlogsflagga, samt fanns vilket sådan mot enstaka start försedd tillsammans numeriskt värde "tungor" alternativt "spetsar".

Utformning

[redigera | redigera wikitext]

Formen hos den svenska flaggan anses äga sitt ursprung inom dem medeltida korsbaneren vilket började användas vid kontinenten, inom samband tillsammans detta tredjeplats korståget, inom slutet från talet. mot skillnad mot dem sålunda kallade vapenbaneren, vilket endast fick användas från härskaren egen, kunde korsbaner även användas från dem såsom stod inom dennes service samt dem något som har transporterats eller flyttats således sidled tillsammans med vapenbaneren.^{[1][död&#;länk]} Formen vid korset, tillsammans korsarmarna förskjutna ifrån flaggans mitt mot flaggstången (eller åt heraldiskt höger), finns inom samtliga dem nordiska ländernas flaggor.

detta existerar tidigast belagt hos Dannebrogen redan vid talet samt användes inom en försök mot gemensam flagga beneath Kalmarunionen innan detta sålunda småningom hamnade inom den svenska flaggan.

De blå-gula färgerna ägde däremot beneath utdragen period använts vilket svenska färger, bland annat inom vapnet tre kronor samt ägde tillsammans detta redan införlivats inom riksvapnet innan detta finns belägg på grund av flaggan.

precist plats dem inledningsvis kom ifrån går nog ej för att ett fåtal klarhet inom, dock dem ingick inom flera vapen till olika ätter samt enskilda personer tillsammans med stort påverkan inom detta tidiga land. en från dessa vapen föreställde "ett upprest gående krönt lejon inom guld ovan tre ginbalkar inom silver vid azurblå sköld bestrött tillsammans med röda hjärtan" samt blev kungavapen då dess ägare Magnus Ladulås, kröntes mot monark.

Magnus Ladulås använde även tre kronor likt emblem inom sitt kontrasigill samt detta existerar troligt för att färgerna härstammar ifrån den denna plats tiden.

Dimensioner samt färgspecifikationer

[redigera | redigera wikitext]

Storleken vid flaggan bör anpassas efter flaggstångens höjd samt bör vanligen artikel ungefär enstaka fjärdedel således utdragen vilket flaggstången existerar upphöjd.

ifall flaggstången existerar väldigt upphöjd får flaggan artikel lite mindre samt vid flaggstänger vilket sitter vid enstaka byggnads överdel alternativt fasad bör flaggan existera större inom förhållande mot flaggstången.

Oavsett storlek vid flaggan bör den dock ständigt äga identisk proportioner. på grund av den svenska flaggan anges proportionerna inom lagen angående Sveriges flagga^[2], samt bör artikel tio inom höjd mot sexton inom längd ().

dem inre azurblå fälten närmast flaggstången bör existera inom proportionerna fyra mot fem samt dem yttre fälten fyra mot nio ( respektive ). Korsarmarnas bredd (tjocklek) bör artikel hälften från dem azurblå fältens höjd samt indelningen blir således 4blått + 2gult + 4blått (=10) vid höjden samt 5blått + 2gult + 9blått (=16) vid längden.

Färgerna vid flaggan bör existera "ljust mellanblå" respektive "guldgul" i enlighet med lagen ifall Sveriges flagga^[3], dock definieras tydligare inom Förordning () tillsammans med riktlinjer på grund av färgnyanserna inom Sveriges flagga^[4].

var dem anges inom NCS (Svensk Standard SS ) samt CIE (Svensk Standard SS + bilaga). Riksarkivet anger även färgerna till tryck inom Pantone (PMS) samt CMYK (enligt Europaskalan, EC). Nedan finns även ungefärliga angivelser från motsvarande färger inom RGB, på grund av användning vid mot modell internet (dessa existerar dock enbart uppskattningar samt är kapabel ej ses såsom officiella).

Färg	NCS	CIE	Pantone	CMYK		RGB
Gul	samt
Blå	samt

CIE: x samt y anger kromaticitetskoordinater samt Y ljusreflektansfaktor.

Pantone: C=Coated samt U=Uncoated, anger bestruket respektive obestruket papper.

Vimpel

[redigera | redigera wikitext]

I landet existerar detta även vanligt för att föra vimpel då flagga ej existerar hissad, samt mot skillnad ifrån flagga är kapabel enstaka vimpel existera hissad dygnet runt.

tillsammans med undantag till kungahuset hissas svensk vimpel däremot inte någonsin tillsammans tillsammans med flagga.^{[källa&#;behövs]}

Den svenska vimpeln besitter numeriskt värde längsgående fält, inom gult respektive blått (av identisk nyanser likt flaggan) samt bör hissas därför för att detta azurblå från dessa existerar uppåt.

ett vimpel bör existera c:a ett tredjedel sålunda utdragen likt flaggstången existerar hög.^[5] inom land finns även enstaka örlogsvimpel, vilket existerar befälstecken inom marinen, mot egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser existerar den likadan likt ett vanlig vimpel dock den existerar avsevärt längre samt kluven inom änden mot numeriskt värde tungor.

Det förekommer även enstaka sålunda kallad korsvimpel (med kors ungefär likt vid flaggan), dock Riksarkivet att föreslå eller råda något för att den ej används, då den saknar stöd inom traditionen samt bara börjat användas vid senare period.

Flaggning tillsammans Sveriges flagga

[redigera | redigera wikitext]

I land började man beneath andra hälften från talet för att flagga nära skolor, prästgårdar samt officiella byggnader.

Konung Oscar II bestämde för att ett flaggstång skulle resas vid Stockholms slott samt för att kungaflaggan skulle existera hissad då kungen vistades vid slottet, vilket dock fick bedömning ifrån Stockholms invånare.

Flaggor ansågs nära denna period kvar främst artikel ett företeelse såsom skulle inträffa mot sjöss.^[6] Flera händelser samt initiativ skulle dock leda fram mot för att flaggning blev ett allmän sed även vid nation.

Med start hölls inom övergången mellan femte månaden i året samt juni vårfester beneath flera dagar vid Skansen inom huvudstaden. Festligheterna avslutades tillsammans flaggfester den 6 juni. Vårfesterna firades fram mot inledande världskriget. en annat situation då grundlig flaggning förekom plats inom samband tillsammans Allmänna konst- samt industriutställningen inom huvudstaden , då detta flaggades inom anslutning mot utställningen, bland annat utmed läka väg vid strand.

inom samband tillsammans med Unionsupplösningen tillsammans med Norge flaggades detta allmänt inom huvudstaden samt detta situation verkar äga givit privatpersoner anledning för att skaffa sig flaggstång samt flagga^[7].

Med inledande världskriget fick den allmänna flaggningen sitt stora genombrott inom landet. Den 6 juni firades till inledande gången Svenska flaggans dygn inom bota landet.

Flaggfesten inom huvudstaden flyttades då ifrån Skansen mot Stockholms stadion. Detta tid blev tagna även en viktigt initiativ från grosshandlaren Johan Petter Åhlén, vilket erbjöd sig för att skänka sammanlagt 2&#; flaggor mot personer såsom kunde visa för att dem ägde enstaka minimalt 12 meter upphöjd flaggstång.

16&#; ansökningar kom in samt efter enstaka data kunde han dela ut totalt 8&#; flaggor.

Rekommendationer

[redigera | redigera wikitext]

Det finns inga allmänna regler ifall flaggning inom land utan enskilda personer, företag samt föreningar får egen besluta hur samt då man önskar flagga. Dock finns detta ett mängd traditioner samt underförstådda regler vilket detta existerar god sed för att följa.

Framför allt bygger dem vid seder ifrån den militära sjöfarten. dem viktigaste riktlinjerna existerar för att ej flagga vid natten samt för att ej flagga inom onödan.

För för att hantera för att detta ej ständigt existerar sålunda enkel för att känna till då detta existerar kväll brukar Försvarsmaktens regler användas likt referens.^[8] på grund av civilbefolkningen besitter Stiftelsen Sveriges Nationaldag samt Svenska Flaggans ljus utgivit boken Flaggan samt Fanan likt sammanställer vilka regler liksom rekommenderas.

Stiftelsens huvudmän existerar Sveriges landshövdingar samt leds från riksdagens talman.

Där gäller nästa tider:

• 1 mars–31 oktober: flaggan hissas kl.
• 1 november–28 (29) februari: flaggan hissas kl.
• Flaggan halas ned nära solens minskning, dock senast kl.

På bas från midvintermörkret norr angående polcirkeln uppstår bekymmer tillsammans flagghissning då solen ej går upp.

i enlighet med Försvarsmaktens nuvarande reglemente bör flaggan hissas samt halas norr ifall polcirkeln beneath den period solen ej visar sig ovan horisonten. dem militära regler liksom brukade tillämpas vid inom 22 inom Kiruna säger för att beneath perioden ifrån 7 månad mot 3 januari hissas flaggan samt halas Efter den 3 januari halas flaggan några minuter senare till varenda solens tid, tills tiden stämmer tillsammans den normala tidtabellen.^[9]

Vilka dagar man får flagga existerar mer fritt.

Förutom vid allmänna flaggdagar, då detta existerar kutym för att flagga, får man flagga då man egen önskar – vid dem dagar man tycker existerar värda den ytterligare uppmärksamheten vilket flaggning innebär, mot modell vid födelsedagar, studentfirande samt bröllop.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Början inom medeltiden

[redigera | redigera wikitext]

Enligt ett legend angående Sveriges flagga såg Erik den helige detta gula korset vid den azurblå sky då denne landsteg inom land i norden beneath detta inledande svenska korståget tid denne såg detta vilket en indikator ifrån Gud samt gjorde detta mot sin fana.

Problemet tillsammans med legenden existerar dels för att detta saknas samtida belägg på grund av korståget inom sig samt dels för att detta dröjer tid mot mitten från talet innan detta görs några bevarade bilder alternativt beskrivningar, från den blå-gula svenska fanan. Troligare existerar för att detta förmå existera ett försvenskning från legenden ifall hur Konstantin den store tog sitt motto In hoc signo vinces – vid en många liknande sätt inom samband tillsammans med slaget nära Pons Mulvius.

Carl-Gustav Liljenberg, likt även existerar forskare, besitter framfört ett teori för att Erik XIV till för att införliva Rigas viktiga handelssystem inom detta svenska, anammade stadens blågula korsvapen. i enlighet med teorin bör detta äga skett kalenderår , vilket sammanträffar tillsammans den inledande kända officiella beskrivningen från flaggan.

De inledande bilderna från enstaka azurblå duk tillsammans gult kors såsom enstaka svensk flagga existerar en landskapsvapen till södra land i norden ifrån talet samt en till Gotland inom Gustav Vasas liktåg ifrån numeriskt värde blågula flaggor finns ännu inom Egentliga Finlands landskapsvapen, ifrån tiden då Johan III fanns hertig inom Åbo

Stormaktstiden

[redigera | redigera wikitext]

I samt tillsammans för att sjöfartens innebörd samt omfattning ökade växte en behov från kännetecken mot sjöss fram.

Handelsskeppen började föra ett speciell handelsflagga ("kofferdiflagg") vilket vid långt håll visade fanns skeppet hörde hemma. mot ett start användes den tvåtungade flaggan liksom handelsflagg, dock beneath talet fick örlogsflaggan sitt nuvarande utseende tillsammans tre tungor. Däremot saknades enstaka enhetlig flaggsed samt vid målningar ifrån talets inledande decennier på grund av krigsfartygen både tretungade flaggor samt fyrkantiga, tvärskurna flaggor.

Enligt kungligt plakat från 6 november fick enskilda ej föra den tretungade kronoflaggan, dem fick dock bruka flaggor tillsammans med gult kors, dock ej "med tre spitzer", utan "fyrekantige samt jämnt afskurne". detta stod dem även fritt för att vid sina ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig föra flaggor inom färger, såsom dem fann bäst skicka sig tillsammans med själva stadens vapen samt kännemärke, efter varenda svensk stads samt därunder lydande provinsers färger.^[10] en flertal liknande förordningar publicerades tillsammans jämna mellanrum, vilket är kapabel peka vid för att reglerna ofta överträddes.

talet

[redigera | redigera wikitext]

År heter detta inom Rajalins "Nödig underrättelse ifall skiepsbyggeriet" för att "coupvardieflaggan besitter identisk proportion liksom kungzflaggan, dock inga spetsar utan jämnt afskuren".

Genom kungligt skrivelse från 18 augusti erhöll Arméns flotta ett helblå flagga tillsammans tre spetsar, dock den från "örlogsflottan" (segelflottan inom motsats mot roddflottan) förda blågula flaggan fick dock begagnas, då chefen på grund av arméns flotta sålunda prövade lämpligt.

Denna helblå flagga upphörde för att användas

Unionen tillsammans Norge

[redigera | redigera wikitext]

Den 7 mars fastställdes ett till landet samt Norge gemensam örlogsflagga, vilket plats alldeles lik den dittills brukade svenska örlogsflaggan, utom för att detta övre hörnet närmast stången plats rött tillsammans en diagonalt vitt kors.

Såsom handelsflagga något som har transporterats eller flyttats inom start från unionstiden inom Norge den danska flaggan tillsammans med norska riksvapen inom övre hörnet närmast stången. Emellertid bestämdes genom kunglig kungörelse den 17 juli, för att "som den förenade svenska samt norska flaggan (likadan likt örlogsflaggan, dock tvärskuren) existerar från samtliga sjömakterna känd samt erkänd", således kunde endast dem svenska samt norska handelsfartyg, såsom förde denna flagga, bortom kap Finisterre påräkna skydd från svenska örlogsfartyg samt bistånd från dem förenade rikenas konsuler.

Hitom nämnda udde fick handelsfartygen föra antingen "den förenade" flaggan alternativt "vartdera rikets särskilda flagga", detta önskar yttra svenska ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig den helt blågula samt norska ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig "den flagga, liksom oss särskildt till Norrige inom nåder fastställt".

Detta förhållande rådde mot , då genom kungligt skrivelse 20 juni båda länderna erhöll sina särskilda örlogsflaggor samt handelsflaggor, vilket inom översta inre fältet plats försedd tillsammans med en unionstecken vilket bildades genom ett symmetrisk sammanställning från dem mot båda rikenas flaggor hörande färgerna - den därför kallade "sillsalladen".

Unionstecknet blev tagna försvunnen ifrån den norska flaggan samt ifrån den svenska flaggan , efter unionsupplösningen.

Unionsupplösningen

[redigera | redigera wikitext]

Redan sex kalenderår före unionsupplösningen (kungligt meddelande 11 oktober) beslöt man inom Norge för att ur statsflaggan samt handelsflaggan, vilken småningom blivit nationalflagga, avlägsna unionstecknet (se flaggfrågan).

inom land försvann detta inledningsvis efter unionsupplösningen, inom detta för att enstaka kunglig förordning den 27 oktober bestämde, för att ifrån samt tillsammans med 1 november identisk kalenderår skulle inom såväl handels- likt örlogsflaggan inom unionstecknets lokal införas en blått fält. Sistnämnda solens tid kl. 9 vid förmiddag hissades den nya flaggan beneath kanonsalut vid fästningar samt kastell.

Samtidigt hissades den vid en stort antal enskilda ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig samt byggnader, särskilt inom huvudstaden, beneath detta för att detta var ringdes ifrån kyrktornen samt ångvisslorna ljöd ifrån många ångfartyg vid Strömmen samt ifrån enstaka mängd fabriker.

Flagglagen

[redigera | redigera wikitext]

Den 7 femte månaden i året ägde många nya bestämmelser angående svenska flaggans förande vid statens ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig samt byggnader utfärdats, varigenom detta bl.a.

stadgades för att detta nära sidan från örlogsflaggan skulle finnas ett ytterligare statsflagga, utan citrongul tunga, vilken skulle hissas vid sådana statens ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig samt byggnader likt ej borde föra örlogsflagga. Dessa bestämmelser upphävdes genom den "Lag angående rikets flagga", likt efter riksdagens hörande utfärdades 22 juni Denna team, såsom innefattade noggranna bestämmelser ifall flaggans struktur samt färg m.m., innehöll visserligen ej något formulering ifall "Sveriges nationalflagga", dock stadgade, för att svenska flaggan skulle artikel "blå tillsammans med gult kors".

Korset skulle dela flaggan inom fyra rätvinkliga, lika höga fält. egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser vid flaggans sidofält skulle existera "ljust mellanblå" samt vid korset "guldgul". Flaggan skulle existera tvärskuren, utom då den användes såsom örlogsflagga, inom vilket fall den skulle artikel tretungad. Örlogsflagga skulle föras vid flottans ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, båtar samt byggnader; vid rikets fästningar; vid härens kasernbyggnader, läger samt övningsplatser, därför även vid hären tillhörande ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig samt båtar, då dem något som har transporterats eller flyttats från armé befälhavare; samt vid byggnad, liksom inom sin totalitet plats upplåten mot en grupp personer som arbetar tillsammans ofta militärt, truppförband alternativt armé utbildningsskola.

Den, såsom orättmätigt brukade tretungad flagga alternativt flagga tillsammans med obehöriga märken etc. alternativt höll mot salu flagga, liksom skilde sig ifrån vilket vilket föreskrevs alternativt liksom ej höll dem bestämda inbördes måtten, skulle böta ifrån 10 mot kr.

Flagglagen trädde inom kraft den 1 juli Dock fick "hittills brukliga flaggor" föras intill utgången från

Varianter

[redigera | redigera wikitext]

Kunglig flagga

[redigera | redigera wikitext]

Sveriges statschef samt tillsammans dennes status andra medlemmar från kungahuset förmå nyttja den tretungade flaggan tillsammans med riksvapnet vid en vitt fält inom korsets mitt.^[11] Idag använder monark Carl XVI Gustaf samt drottning Silvia flaggor tillsammans stora riksvapnet samt övriga medlemmar från kungahuset använder flaggor tillsammans lilla riksvapnet.

Kungens flagga äger hissats varenda morgon vid Stockholms slott sedan ^[12]. på grund av för att visa för att kungen existerar inom riket samt upprätthåller sina plikter liksom statschef hissas flaggan tillsammans med proportionerna x cm, sålunda kallad fyrduksflagga. enstaka större sexduksflagga tillsammans storleken x cm hissas vid allmänna flaggdagar samt nära statsbesök.

nära starka vindar hissas ett mindre flagga likt kallas stormflagga tillsammans dimensionerna x90 cm. detta fanns monark Oscar II vilket införde flaggningstraditionen efter för att äga flaggat enstaka tidsperiod nära detta privata slottet Sofiero.^[12] Hissas flaggan tillsammans med detta lilla riksvapnet ovan slottet innebär detta för att enstaka ytterligare medlem från kungahuset trätt in liksom något som är kortvarigt eller inte permanent riksföreståndare.

existerar den tretungade flaggan hissad utan riksvapen existerar ett icke-kunglig individ riksföreståndare.^[13]

Örlogsflagga

[redigera | redigera wikitext]

Tretungad svensk flagga används från Försvarsmakten vilket örlogsflagga. Örlogsflaggan kunna användas likt befälstecken genom för att enstaka speciell beteckning tillförs inom övre inre hörnet.^[14] Endast amiraler äger flaggor likt befälstecken, således kallade "amiralsflaggor".

dem förs endast vid örlogsfartyg samt marinens farkoster.^[15]

• Sveriges örlogsflagga

• Amiralsflagga

• Viceamiralsflagga

• Konteramiralsflagga

• Flottiljamiralsflagga

Äldre användning

[redigera | redigera wikitext]

Enligt period efter ytterligare utfärdade bestämmelser skulle örlogsflagga föras även vid vissa ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig samt byggnader, tillhörande lots-, tull- samt postverken, dock tillsammans förändringen för att inom mitten från detta gula korset skulle finnas en vitt fält, vid vilket inom guld- alternativt bronsfärg fanns anbragt: på grund av lotsverket (från ) en ankare tillsammans med himlakropp ovan, på grund av tullverket (från ) en T tillsammans med kunglig topp samt till postverket (från ) en posthorn tillsammans kunglig topp.

Beträffande enskilda personer tillhöriga ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, liksom kontrakterats för att till postverkets räkning transportera brev, bestämde kungliga brevet 1 augusti, för att dem fick föra svensk flagga tillsammans med två tungor (en således kallad kluven flagga, utan citrongul tunga).

I privilegier ifrån 31 oktober erhöll Västindiska kompaniet riktig för att föra kronans flagga inom Västindiska farvattnen, då ej något örlogsskepp var plats till handen.

Eljest plats detta 27 månad likt inom land till inledande gången lämnades tillåtelse för att vid enskilda farkoster föra den tretungade flaggan, inom detta för att Kungliga Svenska Segelsällskapet (KSS) då erhöll tillåtelse för att föra örlogsflagga tillsammans ett ljus fyrkant inom detta gula korset samt inom den vita rutan en förgyllt O tillsammans prinslik topp, vilken senare ändrades mot kunglig.

Den 7 juni fick även relaterat till göteborg Segelsällskap tillåtelse för att föra svensk örlogsflagga tillsammans med ljus fyrkant inom detta gula korset samt inom den vita rutan bokstäverna G S S, förgyllda samt tillsammans enstaka förgylld femuddig himlakropp ovan. Sällskapet blev en kungligt segelsällskap, GKSS, samt himlakroppen byttes då mot enstaka kunglig topp.

identisk kalenderår bortföll dock rätten på grund av GKSS för att föra tretungad flagga. Rätten på grund av dessa segelsällskap för att föra särskilda märken inom flaggan bortföll tillsammans års flagglag samt samtidigt förlorade KSS rätten för att föra tretungad flagga.^[16]

Färgåtergivning vid äldre fotografier

[redigera | redigera wikitext]

Anledningen mot för att den svenska flaggan vid fotografier ifrån talet samt start från talet ser ut för att existera ljus tillsammans en mörkt kors existerar för att dem tidiga bildmässiga glasplåtarna samt filmen ägde enstaka ortokromatisk emulsion såsom plats okänslig på grund av rött ljus samt många känslig på grund av blått.

Negativen blev därför mörka, från överexponering, inom dem azurblå partierna samt underexponerade inom dem gula (med många rött). då dem sedan provoceras, mot positiv, blir förhållandet detta omvända; detta gula inom flaggan blir därför mörkare än normalt medan detta azurblå ser många ljust ut.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Flagga inom Nordisk familjebok (andra upplagan, )
• Svärdström, Svante (). Rikets vapen samt flagga.

  Stockholm: Kungliga livrustkammaren. sid.&#;&#;

• Törnquist, Leif (). Svenska flaggans historia. Stockholm: i samma riktning Förlag&#;

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]