Vad är mer värt guld eller diamant
Diamantskola - Allt ni behöver känna till ifall diamanter
Kvalitetsbedömning från diamanter görs tillsammans med utgångspunkt ifrån dem s.k. fyra C:na såsom står till Clarity, Color, Cut samt Carat. dem maximalt välkända systemen på grund av kvalitetsbedömning från diamanter existerar GIA (Gemological Institute of America), CIBJO (Confédération Internationale dem la Bijouterie, Joallerie, Orfèvriere, des Diamants, Perles et Pierres.), IDC (The International Diamond Council), Scan DN (Scandinavian Diamond Nomenclature).
Oftast äger dem begrepp samt beteckningar liksom använts från dem olika systemen kunnat översättas sinsemellan dem. detta sker ändå ofta för att kvaliteten skiljer sig åt vid bas från för att dem praktiska bedömningsgrunderna ej existerar dem identisk. Inom ramen till arbetet nära den internationella standardiseringsorganisationen ISO besitter man hitintills enats ifall gemensamma beteckningar, ett specialiserad redovisning, "Terminologi samt klassificering".
Clarity / Renhet
Renhetsgraden anger hur fri ifrån inneslutningar samt yttre märken diamanten existerar.
Inneslutningarna består oftast från främmande mineralkristaller samt små sprickor alternativt förbrytelse. vid ytan från diamanten kunna man hitta små ytor ifrån råkristallen s k "naturals" dock även små håligheter alternativt repor.
Inneslutningarna lokaliseras samt identifieras tillsammans med mikroskop tillsammans vars hjälp man även mäter upp storleken vid dem.
Renhetsgraden fastställs emellertid tillsammans lupp nära 10 ggr förstorning. dem flesta äger säkert hört termen "luppren", dock vad menas tillsammans luppren? för att enstaka berg existerar luppren innebär för att den vane betraktaren ej ser några inre inneslutningar tillsammans enstaka lupp vilket äger 10 ggr förstoring. Benämningen luppren äger dock börjat spela ut sin roll samt idag graderas diamantens renhet i enlighet med nedan.
(* Diamanter tillsammans med ett vikt ovan ct klassificeras oftast tillsammans ett siffra 1,2 alternativt då detta gäller P kvalité 1, 2, 3).
| Int.
förkortningar | Int. beteckningar | Beskrivning / Klarhet |
| FL | Flawless | Helt fri ifrån inneslutningar samt ytfel (Luppren) |
| IF | Internally flawless | Inga inneslutningar är kapabel hittas nära 10 ggr förstoring. |
| VVS ()* | Very very small inclusions | Mycket små inneslutningar såsom existerar svåra för att urskilja nära 10 ggr förstoring. |
| VS ()* | Very small inclusions | Mycket små inneslutningar, synliga nära 10 ggr förstoring till ett van betraktare. |
| SI ()* | Small inclusions | Åtskilliga små inneslutningar lätta för att urskilja nära 10 ggr förstoring. |
| P ()* | Piqué | Tydliga inneslutningar (synliga på grund av blotta ögat). |
| P1 | piqué1 | Inneslutningar såsom nära 10x förstoring kunna urskiljas(påverkar ej ljusåtergivningen). |
| P2 | piqué 2 | Inneslutningar likt svagt reducerar ljusåtergivningen.
Synliga till blotta ögat. |
| P3 | piqué 3 | Stora och/eller talrika inneslutningar, liksom betydligt reducerar ljusåtergivningen. |
Color / Färg
Diamantens färg alternativt rättare sagt avsaknad från färg bedöms genom för att man jämför tillsammans med diamanter tillsammans med känd färg s k masterstenar.
detta vanligaste existerar för att diamanter besitter ett svag gulton dock även svag brunton samt grå nyans förekommer. Högre kvalitéer existerar färglösa samt benämns såsom vita. Utöver detta således finner oss även dem många sällsynta fancycolor diamanter vilket kunna vara: rosa, canariegula, azurblå, gröna mm. Bedömningen sker inom nominerad ljusmiljö tillsammans med s k dagsljuslampa tillsammans upphöjd färgåtergivningsgrad.
Vanlig inomhusbelysning äger ofta en gulaktigt sken vilket omöjliggör färgbedömning. Andelen ultraviolett ljus existerar små då detta förmå ge upphov mot fluorescens likt förmå överskugga den verkliga färgen.
Färgskala vid diamanter:
| GIA (USA) | Scan. D.N. | Förkortning | Beskrivande termer |
| D-E | River | R | Mycket sällsynt ljus.
Den högsta färgkvalité likt finns vid diamanten. |
| F-G | Top Wesselton | TW | Sällsynt vit |
| H | Wesselton | W | Vit |
| I (Com) | Top Crystal | TCr | Mycket enkel dämpad vit.sällsynt vit |
| J (Com) | Crystal | Cr | Lätt dämpad vit |
| K (Com)-L | Top Cape | TCa | Tonad vit |
| M-N | Cape | Ca | Lätt gulaktig |
| O-R | Light Yellow | LY | Lätt gult |
| S-Z | Yellow | Y | Gult |
Utöver ovanstående färgklassificering finns detta även fantasifärger såsom: bruna, svarta, gröna, rosa, gula.
Cut / Slipning
Diamantens proportioner samt symmetri existerar dem faktorer såsom äger störst innebörd till stenens skärpa eller glans.
Briljansen existerar detta ljusspel likt uppkommer mot resultat från inre reflektion inom diamanten. Dispersion existerar stenens förmåga för att avbryta upp ljuset inom regnbågens färger. på denna plats äger överdelens proportioner störst innebörd. dem "ideala" proportionerna varierar mellan länder beroende vid vilken faktor man prioriterar.
Exempelvis föredrar man inom USA enstaka berg tillsammans mer färgspel medan man inom Europa föredrar ett färglös skärpa eller glans varför dem ideala proportionerna på denna plats skiljer sig åt. Förmågan för att återspegla ljuset skiljer sig åt beroende vid slipform. ett från dem vanligaste förekommande slipformerna existerar briljantslipning samt princesslipning likt äger den bästa reflektionen från ljus.
tillsammans dagens datateknik således utvecklas dock ständigt nya slipformer tillsammans med spännande former samt ljusåtergivningseffekter. då oss betraktar ett diamant fångas oss från dess förmåga för att återspegla ljuset, vilket beror vid diamantens höga ljusbrytningsindex (2,42) inom kombination tillsammans ett rätt slipning, Dispersion existerar färguppdelningen från detta vita ljuset inom spektras samtliga färger.
Hos diamanten existerar den ovanligt upphöjd () inom jämförelse tillsammans andra ädelstenar. Nedan framträda ett bild ovan hur ljusets väg kunna titta ut inom ett briljantslipad diamant. Slipning existerar den faktor såsom påverkar utseendet vid diamanter mest.
Ljusets väg nära olika slipningar:
1 - Too Shallow: till bas slipad diamant.
Ljuset reflekterar ej tillbaka alt. endast sektion från ljuset återspeglas.
2 - Ideal: Slipad tillsammans med rätta proportioner. Allt infallande ljus reflekteras tillbaka.
3 - Too Deep: på grund av djupt slipad diamant. Ljuset reflekterar ej tillbaka alt. endast sektion från ljuset återspeglas.
Slipningsgradering från briljantslipade diamanter:
| Beteckning | Beskrivning |
| Mycket god (very good) | Utomordentlig briljas.
ett fåtal samt obetydliga yttre märken |
| God (good) | God skärpa eller glans. Några yttre märken |
| Medelgod (medium) | Minskad skärpa eller glans. Flera större yttre märken |
| Dålig (poor) | Briljansen betydligt minskad. Stora samt / alternativt flera yttre märken. |
En briljantslipad diamant äger 57 fasetter, 33 vid toppen inkl bordsfassetten samt 24 vid undersidan.
Briljantslipade diamanter ifrån Israel skiljer sig något ifrån slipningen nedan genom för att stenen oftast besitter en större djup (ca 61 - 63 %)av stenens diameter. mot skillnad ifrån Scand.D.N normalslipning vilket äger en djup från ca (14,6 + 43,1 = ca 58 %) från stenens diameter.
Rysk slipadebriljanter äger oftast enstaka många upphöjd slipkvalité.
Dessa stenar besitter enstaka något lägre överdel (ca 11 - 12 %).
Carat / Vikt
Caratvikten existerar ett viktsenhet var 1 carat =0,2 gr samt delas inom hundradelar, t ex 10 hundradelar = 0,10 ct. Orsaken mot för att man använder sig från carat äger historiskt ursprung samt härstammar ifrån den nya tideräkningens begynnelse då araberna använde sig från johannesbrödträdets frön (kharrub) liksom motvikter mot sina balansvågar.
Dessa höll ständigt ett många jämn vikt 0, gr samt användes nära noggrannare vägning.
I start från talet fastställdes emellertid för att 1 carat skulle existera lika tillsammans med 0,2 gram. Dessutom delas 1 carat inom points, ex 35 points=0,35 carat. Prisskalan vid diamanter existerar progressiv, vilket innebär för att ett diamant såsom balanserar 1 ct kostar många mer än vad 10 st diamanter liksom tillsammans balanserar 1 ct.
numeriskt värde diamanter från identisk vikt kunna äga olika värden, beroende vid dess slipning, färg samt renhet. Förväxla ej carat tillsammans "c" samt karat tillsammans med "k", vilket betecknar guldhalt!
För för att omvandla diameter vid enstaka briljantslipad diamant mot vad detta motsvarar inom carat, titta omvandlingstabellen nedan:
| Storlek vid briljantslipade diamanter (diameter inom mm): | Ca.
mått vid princesslipade diamanter: | ||||
| Diameter | Höjd | Carat | Storlek inom mm * | Ca. vikt inom carat | |
| 1,3 mm | 0,78 mm | 0,01 ct | 1,5 x 1,5 mm | ct | |
| 1,7 mm | 1,02 mm | 0,02 ct | 2,0 x 2,0 mm | ct | |
| 2,0 mm | 1,20 mm | 0,03 ct | 2,5 x 2,5 mm | ct | |
| 2,2 mm | 1,32 mm | 0,04 ct | 3,0 x 3,0 mm | ct | |
| 2,6 mm | 1,56 mm | 0,06 ct | 3,2 x 3,2 mm | ct | |
| 2,8 mm | 1,68 mm | 0,08 ct | 3,3 x 3,3 mm | ct | |
| 3,0 mm | 1,80 mm | 0,10 ct | 3,5 x 3,5 mm | ct | |
| 3,5 mm | 2,10 mm | 0,17 ct | 4,0 x 4,0 mm | ct | |
| 3,8 mm | 2,28 mm | 0,20 ct | 4,4 x 4,4 mm | ct | |
| 4,0 mm | 2,40 mm | 0,23 ct | 5,0 x 5,0 mm | ct | |
| 4,5 mm | 2,70 mm | 0,33 ct | |||
| 5,2 mm | 3,00 mm | 0,50 ct | * = djupet existerar ca 65 - 80 % från längd x bredd måttet | ||
| 5,5 mm | 3,30 mm | 0,67 ct | |||
| 6,0 mm | 3,60 mm | 0,80 ct | |||
| 6,5 mm | 3,90 mm | 1,00 ct | |||
| 7,0 mm | 4,20 mm | 1,25 ct | |||
| 7,4 mm | 4,50 mm | 1,50 ct | |||
| 8,2 mm | 4,80 mm | 2,00 ct | |||
| 8,5 mm | 5,10 mm | 2,30 ct | |||
| 9,0 mm | 5,40 mm | 2,50 ct | |||
| 9,5 mm | 5,70 mm | 3,00 ct | |||
| 10,0 mm | 6,00 mm | 3,45 ct | |||
*Djupet vid ett briljantslipad diamant existerar ca 60 % från diametern.