Motståndsrörelsen i norge under andra världskriget
Norska motståndsrörelsen
Norska motståndsrörelsen (Motstandsbevegelsen) kallades dem grupper inom Norge liksom gjorde aktivt samt passivt motstånd [1] mot Vidkun Quislings regim samt mot Nazitysklandsockupation från Norge beneath andra världskriget. enstaka känd sådan organisation plats Milorg.
Några från motståndsgrupperna likt ofta utförde uppgift åt Milorg fanns Osvaldgruppen, 2A, Oslogjengen, Pellegruppen samt SOE.
Ett mer grundlig term existerar Hjemmefronten, vilket avser organiseringen från både militärt samt civilt motstånd beneath gruppen Hjemmefrontens Ledelse.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]När andra världskriget bröt ut den 1 september 1939 förklarade sig Norge neutralt, dock efter tolvslaget den 9 april 1940 [2] anföll tyskarna hamnstäderna Oslo, Bergen, Trondheim, Narvik samt Kristiansand.
Klockan 01.30 samlades den norska regeringen, ledd från statsminister Johan Nygaardsvold, mot krismöte samt klockan 05.00 anlände den tyske ambassadören Curt Bräuer mot utrikesminister Halvdan Koht tillsammans med en ultimatum för att acceptera Tysklands ockupation från Norge, vilket avvisades ifrån norsk blad.
Klockan 19.32 identisk natt höll Vidkun Quisling, partiledare till Nasjonal grupp, en radiotal var han hävdade för att den norska regeringen, ministären Nygaardsvold, ägde avgått samt för att denne egen bildat ett fräsch statsmakt tillsammans med sig egen likt Norges stats- samt utrikesminister.
Denna statskupp kom efter för att Quisling ägde skapat egna kontakter tillsammans med nazityskland samt även fört konversation tillsammans med Hitler angående Norges samt Nordens kommande inom en storgermanskt rike. Quisling förde även konversation tillsammans tyska underrättelseofficerare inom Köpenhamn bara några dagar innan den tyska invasionen.
Den tyska ockupationsmakten avsatte Quislings statsmakt efter endast några dygn.[3]
Regeringen, kungafamiljen, stortingets medlemmar samt utländska diplomater evakuerades ifrån Oslo. Kungen samt regeringen bildade vykort därefter enstaka exilregering inom London.[4]
Militärt motstånd
[redigera | redigera wikitext]Milorg
[redigera | redigera wikitext]Milorg[5] fanns enstaka hemlig militärorganisation samt väpnad motståndsrörelse likt bildades inom femte månaden i året 1941 efter Tysklands ockupation samt Quislings statskupp.[6] Milorg deltog inom sprängningen från tungvattenfabriken[7][8] inom Rjukan liksom plats vital till tyskarnas försök för att förbättra kärnvapen.
Osvaldgruppen
[redigera | redigera wikitext]De inledande sabotagen genomfördes från den kommunistiska motståndsgruppen Osvaldgruppen vilket leddes från Asbjørn Sunde, vanligen omnämnd såsom ”Osvald”. Gruppen angrep främst industrier samt järnvägar från vikt på grund av tyskarna, samt tyska trupptransporter. Gruppen utförde även ett rad likvideringar från framstående nazister, ofta vid uppgift från Milorg.
dem publicerade även illegala tidningar samt bedrev flyktingsmuggling mot landet. [6]
2A
[redigera | redigera wikitext]2A plats namnet vid en nätverk från motståndsceller inom Oslo, Østfold, Vestfold, Aust-Agder, Vest-Agder samt Trondheim likt leddes från bland annat Asbjørn Bryhn.[9] 2A plats involverade inom aktioner mot ockupanterna nära enstaka tidpunkt då detta delvis gick emot den norska Londonregeringens politik.
tillsammans tiden fick organisationen flera undergrupper likt bland annat bedrev flyktingtrafik ut ur Norge, spionverksamhet samt varningsverksamhet. Gruppen plats även inblandad inom tryckning samt transport från illegala tidningar samt aktioner till för att befria arresterade motståndsmän.
Oslogjengen
[redigera | redigera wikitext]Oslogjengen leddes från Gunnar Sønsteby[10] samt fanns verksam inom Oslo beneath 1944-1945.
Gruppen samarbetade tätt tillsammans med Milorgs centrala ledning samt genomförde totalt 16 stora sabotageaktioner riktade mot dem tyska ockupanterna. maximalt känd existerar sprängningen från Arbeidsdirektoratet inom Oslo 19 femte månaden i året 1944.[11]
Pellegruppen
[redigera | redigera wikitext]Pellegruppen leddes från Ragnar Sollie samt plats energisk beneath andra halvan från 1944.
Gruppens största bedrift fanns sprängningen från 5 skepp vid Nylands- samt Akers Mekaniska Verkstad inom Oslo den 23 november 1944.[12]
SOE
[redigera | redigera wikitext]SOE, Special Operations Executive, fanns enstaka brittisk, hemlig militärenhet liksom planerade, ledde samt genomförde sabotageaktioner mot tyskarna inom ockuperade länder.
inom Norge deltog man bland annat inom Operation Claymore, Operation Anklet samt Tungvattenaktionen.[7][8]
Civilt motstånd
[redigera | redigera wikitext]Sivorg
[redigera | redigera wikitext]Sivorg plats Hjemmefrontens civila sektion var detta operativa arbetet organiserades inom fylkesgrupper tillsammans 100 medarbetare alternativt mer inom vilka enstaka kontaktman ägde ansvar till överföring tillsammans Hjemmefrontens Ledelse.
Skolstriden
[redigera | redigera wikitext]Under 1942 tvångsanslöt regimen varenda Norges pedagog mot enstaka fräsch, NS-styrd fackorganisation, Norges Laerersamband inom avsikt för att försöka ta övervakning ovan landets utbildningsväsen. Ungefär 80 % från landets lärarkår skickade in skriftliga protester mot detta, vilket möttes från för att utbildningsdepartementet skrev ett förordning såsom hotade lärarna tillsammans avsked samt tvångsarbete angående dem skulle välja för att vandra ur organisationen.
enstaka majoritet från lärarna vägrade för att erkänna sig liksom medlemmar samt straffades tillsammans med för att ej ett fåtal sin inkomst utbetald. andra former från repressalier plats för att pedagog beordrades mot straffarbete alternativt skickades mot norska koncentrationsläger. Fler än 1 000 manliga pedagog häktades samt något som har transporterats eller flyttats mot koncentrationslägren Grini samt Jörstamoen.
Skolelever inom landet tog varenda situation inom akt för att visa sitt trots mot regimen samt dem tyska ockupanterna, ofta genom för att bära vissa klädesplagg alternativt märken liksom associerades tillsammans motståndet, vilket ledde mot för att utbildningsdepartementet skärpte förbudet mot "statsfientliga demonstrationer" mot för att innebära relegering alternativt “polismässig behandling”.
Skolfronten plats kraftfull. Både studenter samt föräldrar slöt upp nära lärarnas blad samt detta genomfördes insamlingar från valuta mot dem protesterande lärarna.[13]
Idrottsstrejken
[redigera | redigera wikitext]I samband tillsammans tyskarnas nyordning från statsapparaten inom Norge inrättade tyskarna även en departement till "arbetstjänst samt idrott" samt upplöste dem numeriskt värde befintliga stora norska idrottsförbunden.
Idrotten skylle nyordnas efter tyskt mönster,[14] vilket möttes från enstaka många kraftfull motstånd. Idrottsstrejken handlade angående för att öppet vägra delta inom officiella arrangemang, samt istället möjligtvis existera tillsammans med inom hemliga tävlingar samt fotbollsmatcher på baksidan ryggen vid dem tyska ockupationsmyndigheterna. för att idrotta samt tävla inom Norge beneath krigsåren 1940-1945 blev vid således sätt sammankopplat tillsammans en beslut, ett moralisk hållning, inom den allmänna motståndskampen.[15][16]