raylard.pages.dev






Sugarcane är en typ av

Latin: saccharo, Saccharum 1. S. officinarum, S. sinense, S. barberi 2. beta vulgaris ssp. vulgaris fanns. altissima

sugar 1. cane sugar, sugarcane 2. beet sugar, sugar beat 3. sugar loaf

sucre 1. sucre dem canne, canne à sucre 2. sucre dem betrave, betterave à sucre

zucchero 1. zucchero di canna, canna da zucchero 2.

zucchero di barbabietola, barbabietola da zucchero

Zucker 1. Rohrzucker, Zuckerrohr 2. Rübenzucker, Zuckerrübe 3. Zuckerhut, Zuckerstock

azúcar 1. azúcar dem caña, caña dem azúcar 2. azúlar dem remolacha, remolacha azucarer

Socker (fr. sucre) existerar enstaka kolhydrat liksom förekommer inom samtliga växter inom struktur från olika sockerarter (läs mer > Sockerarter, sackarider).

Fruktos (fruktsocker) finns mot modell inom bär samt honung. Maltos (maltsocker) hittar oss inom sädesslagen. Glukos (druvsocker) existerar den minsta beståndsdelen inom kolhydrater. detta existerar växter samt djurs energikälla likt förekommer inom växtsafter (sav) samt inom blod hos vilt (blodsocker). Sackaros (vanligt socker) existerar enstaka förening från glukos samt fruktos såsom förekommer inom rör- samt betsocker.

sötningsmedel framställas även från andra växter liksom majs, kokos, ris samt mandel. från sockerlönnen får man ej bara lönnsirap, utan även lönnsocker. Även stärkelse samt cellulosa existerar enstaka sockerarter (polysackarider), dock betraktas kulinariskt ej vilket "socker". Läs mer > sålunda framställs socker.

  1. Sockerrör, rörsocker: Sockerrör existerar storväxta stråväxter inom familjen växttäcke (släkte Saccharum).

    planteras intensivt inom tropiska samt subtropiska länder på grund av beskrivning från sötningsmedel samt biobränsle/etanol (läs mer > Produktion, konsumtion socker). Sackaros (socker) ansamlas inom växtmärgen. detta finns tre arter liksom kultiveras varav Saccharum officinarum står på grund av 70%. detta existerar enstaka flerårig art liknande vass vilket kräver många vätska samt värme.

    Växten är kapabel bli 5 meter högt tillsammans med huvuddel samt vassa långa växtdel samt meterlång vippa inom toppen. Stammen/strået/röret existerar fyllt från den mjuka näringsrika vävnaden som finns inuti ben viktig för produktion av blodceller tillsammans sockerrik sav, ur vilket sötningsmedel framställs ((läs mer > därför framställs socker). Odlade sorter existerar hybrider såsom ej blommar utan förökning sker genom för att ta sticklingar (sättkvist, skott) från befintliga plantor.

    Efter resultat förmå dock nya ny tillväxt skjuta upp flera gånger innan omplantering behövs.

  2. Sockerbeta betsocker (Beta vulgaris ssp. vulgaris plats. altissima): Sockerbeta existerar enstaka rotväxt inom Betsläktet (Beta), vars uppsvällda rötter existerar rik vid sötningsmedel (sackaros). enstaka beta innehåller 16-19% sötningsmedel motsvarande cirka 1½ dl strösocker.

    detta existerar ett uppsvälld, droppformad blekgul rötter tillsammans med frodig blast. detta inledande året utvecklar plantan rötter samt växtdel, dock blommar ej förrän detta andra året. Den skördas inledande året eftersom roten existerar detta intressanta. Betan planteras främst inom Europa (70%), varav allra maximalt inom Ryssland. inom slutet från 1700-talet började sockerbetor planteras inom landet till för att utvinna sötningsmedel.

    Läs mer > Socrkrets historia.

  3. Sockertopp (bild ovan): vid 1500-talet importerades sötningsmedel mot Europa ifrån Indien. detta indiskt tillverkade sockret lades inom tygpåsar lämpliga till affär. Sockret inom påsarna stelnad beneath transporten samman mot stora svårhanterliga klumpar. inom Persien (Iran) skapades den mer hanterbara koniska sockertoppen och fram mot slutet från 1800-talet såldes sötningsmedel mot konsumenten inom denna form eller gestalt vilket då måste skäras inom bitar tillsammans sockertång (sugar nips).

    Detta existerar orsaken mot för att sockertopp kallas "sugar loaf" (sockerlimpa) inom England. inom slutet från århundradet övergick man mot för att sälja strösocker inom påsar samt den inledande sockerbiten skapades 1841 inom land i västeuropa. Läs mer > Sockrets historia.

Hälsa/näring: detta existerar ingen skillnad vid sötningsmedel ifrån betor samt sockerrör, båda grödorna ger identiska slutprodukter.

detta vilket skiljer sötningsmedel samt sötningsmedel åt existerar inom stället mellan vitt samt brunt sötningsmedel. Vitt existerar smakneutralt utöver sötman samt ju mörkare desto smakrikare samt brunt sötningsmedel innehålla lite mer vitaminer samt mineraler. detta påstås ofta för att visst sötningsmedel existerar förbättrad än annat, dock skillnaderna existerar marginella ur hälsosynpunkt.

dem existerar varenda ännu sötningsmedel tillsammans välkända hälsoeffekter.


SÅ ANVÄNDS SOCKER

Från för att äga varit ett medicinsk lyxartikel existerar sötningsmedel numera ett vardaglig existera likt används vilket sötningsmedel samt konserveringsmedel (läs mer > angående insockring). osockrad socker ger speciell smakförmåga.

sötningsmedel är kapabel karamelliseras (läs mer > Karamellisering) samt formas mot karameller alternativt sockervadd (se dito). Kristyr (sockerglasyr) existerar ett trögflytande blandning från florsocker samt äggvita vilket används mot för att dekorera samt glasera bakverk likt peppar­kakshus (läs mer > Sockerglasyr, kristyr). Fondant existerar enstaka speciell form eller gestalt från sockerglasyr likt används på grund av för att fyllning, dekorera alternativt skulptera bakverk (läs mer > Fondant).

sötningsmedel ingår allmänt inom allehanda efterrätter samt sötsak såsom nougat, mandelmassa samt godsak (godis). då sötningsmedel löses inom kokvätska bildar detta en skyddande lager runt varan likt kokas. Används nära inkokning från bär inom sockerlag, kompotter. Däremot ej lämpligt nära kokning från ris samt rotfrukter, angående man för tillfället händelvsevis skulle önska sådan sötning.

Sockerhinnan hindrar därvid riskornen för att ta upp dricksvatten. från sötningsmedel kokar man hård karamell samt kola (se dito).

Restprodukter vid sockerframställning (läs mer > således framställs socker):

  • Bagasse (bagass) existerar fiberrester efter pressning från sockerrör. Används såsom bränsle.
    Fibrex® existerar ett sockerhaltig fiberprodukt såsom förekommer inom handeln.

    Läs mer > Fibrex.

  • Mud ("lera") restprodukt nära sockerklarifiering (rening). Används liksom gödningsmedel.
  • Molasse (melass) existerar restprodukt nära centrifugering. enstaka kladdig mörk massa vilket används såsom kreatursfoder, nära sprit- samt jästframställning samt en sirapsalternativ (läs mer > mörk sirap).

© Kunskapskokboken.

Reviderat 2020-05

Läs mer

Sockerarter, sackarider

Grundsmakerna

Näringskonsumtion Sverige

Karamellisering

Om sockervadd

Fondant

Sockerglasyr, kristyr

Om sockerkonfektyrer

Om insockring

Knäck, kola samt fudge ¤

Kandera, kristallisera

Sockrets historia

Så framställs socker

Produktion, konsumtion socker

Fibrex®

Svart sirap

Vitsocker

anvisning tillsammans med angående sötningsmedel

detta finns 13 anvisning tillsammans med ifall socker

  • Hård knäckbräck

    Tid: 15 min , Svarighet: enkel, Receptgivare: Kockskolan

  • Pralines rouges, kanderade mandlar vid franskt vis

    Tid: 1 tim (+ 1 tim) , Svarighet: Medel, Receptgivare: Kockskolan

  • Halvhård knäckbräck

    Tid: 1 tim , Svarighet: enkel, Receptgivare: Arla

  • Kanderade brända mandlar

    Tid: 20 min , Svarighet: enkel, Receptgivare: Kockskolan

  • Kanderade juläpplen tillsammans, alternativt utan mandelfyllning

    Tid: 45 min , Svarighet: enkel, Receptgivare: Kockskolan

  • Svensk halvhård standardknäck

    Tid: 1 tim , Svarighet: Medel, Receptgivare: Sofia

  • Classic English Hard Toffee (smörknäck)

    Tid: 45 min , Svarighet: Mkt enkel, Receptgivare: Kockskolan

  • Parfait glacé, stillfrusen äggkräm blandat tillsammans med grädde

    Tid: 30 min (+ 4 tim) , Svarighet: Medel, Receptgivare: Kockskolan

  • Brittle, engelsk nötknäck (smörknäck)

    Tid: 45 min , Svarighet: enkel, Receptgivare: Kockskolan

  • Nougatine, fransk hård nötknäck (smörknäck)

    Tid: 30 min , Svarighet: enkel, Receptgivare: Kockskolan