Vem stiftar lagar på island
Islands grundlag
Islands grundlag antogs kalenderår 1944 samt kallas vid isländskaStjórnarskrá lýðveldisins Íslands, ungefär vid svenska "republiken Islands styrningsrulla".[1] i enlighet med den existerar Island enstaka republik "med konstitutionellt/parlamentariskt styre" (isländska: lýðveldi með þingbundinni stjórn, grundlagens § 1), detta önskar yttra ett konstitutionell republik, var styret existerar beroende från samt lyder beneath dem lagar samt konstitutionella regler vilket beslutas från alltinget.
termen þingbundinn kunna även tolkas likt "parlamentarisk", dock något mer än detta står ej inom grundlagen ifall parlamentarismen. dock inom praxis existerar parlamentarismen helt kritisk på grund av hur regeringen utses vid Island, detta önskar yttra för att enstaka statsmakt bildas tillsammans stöd från ett majoritet inom alltinget samt för att den bör äga alltingets tillit, annars avgår den.
I grundlagens § 2 sammanfattas maktdelningsprincipen inom grundlagen tillsammans lagstiftande, verkställande samt bedömning inflytande. Alltinget samt presidenten äger tillsammans den lagstiftande makten, presidenten samt andra styrelseorgan den verkställande makten samt domstolarna den bedömning makten. Domstolarna kunna endast organiseras genom team i enlighet med § 59 samt inom grundlagens kapitel V (§ 59-§ 61) regleras domstolarnas självständighet.
[redigera | redigera wikitext]
[redigera | redigera wikitext]
Presidenten (isländska: forseti), vilket existerar landets statschef, väljs i enlighet med författningens § 3 samt § 5 genom direkta allmänna omröstning vart fjärde tid inom juni alternativt juli genom majoritetsval. inom detta omröstning blir den vald vilket får dem flesta rösterna, därför kallad relativ majoritet (alltså existerar ej helt majoritet viktig vilket inom mot modell Frankrikes presidentval) (§ 3 samt § 5).
Valbara existerar isländska medborgare ovan 35 kalenderår samt såsom besitter minimalt 1 500 samt högst 3 000 andra röstberättigade (myndiga) islänningar på baksidan sig likt kandidat (§ 5). detta sker för att ett sittande president blir omvald eftersom inga motkandidater äger kunnat alternativt velat ställa upp före en visst datum, varvid presidentval ej behöver behållas detta året (§ 5).
Sittande presidenter brukar dessutom väljas ifall tillsammans med mer alternativt mindre massiv majoritet samt detta finns heller ingen begränsning från antalet gånger enstaka president kunna väljas ifall såsom inom mot modell USA, land i västeuropa samt land i norden.
Presidentens mandatperiod samt officiella bostad
[redigera | redigera wikitext]Presidentens mandatperiod börjar sedan den 1 augusti samt slutar den 31 juli fyra kalenderår därefter (§ 6).
Avgår alternativt dör presidenten innan mandatperioden existerar slut, väljs i enlighet med § 7 enstaka fräsch president snarast samt vars mandatperiod sedan slutar 31 juli fyra kalenderår senare. Innan presidenten då existerar utsedd tillsätts i enlighet med § 8 en interimsråd tillsammans tre personer: 1. Alltingets talman (forseti Alþingis), 2.
statsministern samt 3. högsta domstolens ordförande (forseti hæstaréttar). detta utövar presidentens befogenheter mot dess presidenten tillträder. Talmannen leder samt existerar ordförande inom detta råd. Detsamma gäller angående presidenten existerar hindrad, sjuk alternativt dylikt. vid första arbetsdagen avlägger presidenten ed alternativt försäkran vid för att hålla författningen (§ 10).
Presidenten bör i enlighet med § 12 bo "i Reykjavik alternativt dess närhet" í Reykjavík eða nágrenni, samt presidentens officiella residens existerar Bessastaðir, enstaka anrik samt massiv gård likt ligger strax söder angående Reykjavik.
[redigera | redigera wikitext]
Presidenten äger formellt sett relativt starka maktbefogenheter.
Han/hon stadfäster den lagstiftande församlingen Alltingets lagar, vilka senast numeriskt värde veckor efter beslutet inom alltinget bör läggas fram till presidenten (§ 26 samt § 2). Den struktur från vetorätt såsom presidenten äger gentemot alltingets avgjorde lagar, existerar för att då han/hon ej skriver beneath (stadfäster) enstaka team, sålunda existerar enstaka folkomröstning angående lagen obligatorisk (§ 26), vilket ej inom praktiken äger skett därför ofta.
Regeringen samt alltinget förmå dock besluta för att dra tillbaka lagen innan den läggs fram på grund av presidenten samt då blir detta ingen folkomröstning. Presidenten utser samt avskedar formellt även regeringen samt bestämmer ifall ministrarnas antal (§ 15), sammankallar alltinget inom tio veckor efter omröstning mot alltinget samt öppnar årligen detta lagtima alltinget (§ 22), ajournerar (högst enstaka gång årligen) samt löser upp alltinget samt utlyser nyval (§ 23 samt § 24).
Vidare utnämner presidenten vissa inom team omnämnda ämbetsmän samt sändebud (§ 20) samt beslutar inom ett sektion andra viktiga regeringsärenden, mot modell undertecknar han/hon regeringens lagförslag mot alltinget (§ 25) samt undertecknar överenskommelser tillsammans andra stater tillsammans med flera inom utrikespolitiken, vilka bör godkännas från alltinget angående överenskommelserna berör viktiga nationella intressen (§ 21).
Presidenten deltar även inom nästa regeringsärenden: dispenser ifrån lagar samt regler inom enlighet tillsammans med särskilda lagbestämmelser (§ 30), benådning (§ 29), likt dock ej gäller då ministrar döms, då bör benådning även godkännas från alltinget. inom benådningsrätten ingår även enstaka korrekt för att besluta för att vidare brottsutredning ej bör ske ifall detta finns goda skäl på grund av detta (§ 29).
Presidenten äger dessutom korrekt för att utfärda team inom nödsituationer, då alltinget ej existerar samlat (§ 28). sådana undantagsbestämmelser bör läggas fram till alltinget samt godkänner dem dem ej inom sex månader avslutas bestämmelserna för att gälla (§ 28).
Presidenten existerar i enlighet med § 11 ansvarsfri inom styrelseärenden samt förmå endast avsättas angående alltinget tillsammans med 3/4 majoritet beslutar angående ett folkomröstning tillsammans frågan ifall presidenten bör avgå alternativt ej (§ 11).
beneath tiden ifrån beslutet fram mot folkomröstningen, vilket bör behållas inom numeriskt värde månader efter alltingets beslut, existerar presidenten avstängd ifrån tjänsten (§ 11). Säger människor inom omröstningen ja mot för att presidenten bör avsättas, bör presidenten avgå, säger dem nej bör alltinget upplösas samt nyval behållas mot alltinget.
Brottsutredning kunna dock starta ifall alltinget samtycker mot detta (§ 11).
Regeringen
[redigera | redigera wikitext]Det politiska samt juridiska ansvaret på grund av styrningen ligger istället i enlighet med § 14 vid ministrarna inom Islands statsmakt (ríkisstjórn Íslands) samt presidenten bör i enlighet med § 13 låta ett minister (ráðherra) verkställa besluten då han/hon utövar sina maktbefogenheter.
Ministrarnas departement (ráðuneyti) bör äga sitt säte inom Reykjavik i enlighet med identisk paragraf. Presidentens underskrift inom varenda ärenden (lagar samt regeringsärenden) blir endast giltig genom enstaka ministers kontrasignation, detta önskar yttra för att underskriften bevittnas tillsammans enstaka ministers underskrift.
detta sker vanligen före presidentens underskrift, eftersom ministern berett ärende (§ 18 samt § 19). Ministrarnas juridiska ansvar på grund av lagligheten från dem beslut dem medverkat mot bestäms inom team samt ministrarna är kapabel åtalas från alltinget inför enstaka specialdomstolLandsdómur (§ 14), alltså ett form eller gestalt från riksrätt vars ledamöter utses vid en särskilt sätt i enlighet med ett speciell team.
Ministrarna bereder ärendena samt presidenten undertecknar dem angående detta behövs i enlighet med grundlag. Antingen reser presidenten då mot regeringshögkvarteret Stjórnarráðið inom Reykjavik alternativt ministrarna mot presidentbostaden Bessastaðir. dem ärenden liksom ej blir bestämt från presidenten blir bestämt från dem enskilda ministrarna själva alternativt i enlighet med § 17 nära regeringssammanträde (ráðherrafundur/ríkisstjórnarfundur "rådherresmöte/regeringsmöte") beneath den ministers ordförandeskap likt presidenten utnämnd mot statsminister (forsætisráðherra, "ordförandeskapsrådherren") (§ 17).
inom regeringssammanträde bör nya lagar samt viktiga regeringsärenden behandlas (även dem såsom bör läggas fram på grund av presidenten), liksom dem ärenden såsom ett enskild minister önskar ta upp var (§ 17). Några gånger per kalenderår föredrar ministrarna ärenden på grund av presidenten inom statsrådet (ríkisráð/ríkisráðsfundur, ríki betyder stat/rike) beneath presidentens ordförandeskap vid Bessastaðir samt detta sker även nära regeringsskifte (§ 16).
Sammanfattning
[redigera | redigera wikitext]I praktiken besitter presidenten, delvis vid bas från medvetna författningsregler vilket inskränker dennes kraft, maximalt representativa funktioner, samt flera isländska statschefer besitter varit verksamma inom kulturområdet före ämbetsmannautövningen, mot modell fanns president Vigdís Finnbogadóttir tidigare teaterchef.
Inskränkningar från presidentens inflytande existerar för att statsministern samt ministrarna bereder samt kontrasignerar presidentens beslut, för att alltingets lagar endast är kapabel förkastas genom folkomröstning, liksom inom viss mån även för att presidenten är kapabel avsättas genom ett folkomröstning, bestämd från ett kvalificerad majoritet inom alltinget.
dem representativa funktionerna besitter även mot avsikt för att fungera liksom enstaka enande tecken till nationen (isländska: þjóðin), alltså existerar rollen ej tänkt för att artikel partipolitisk.
Alltinget
[redigera | redigera wikitext]Alltingets historiska bakgrund samt ifall omröstning mot alltinget
[redigera | redigera wikitext]Det isländska parlamentetAlltinget (Alþingi) besitter sina rötter inom detta vikingatida tinget såsom bildades kalenderår 930 samt hölls inom Þingvellir.
detta besitter 63 ledamöter såsom väljs genom allmänna proportionella omröstning vart fjärde tid (§ 31) samt presidenten är kapabel utlysa nyval dessförinnan (se ovan). Valet sker på grund av närvarande, sedan 2003, inom sex (tidigare åtta) valkretsar (se Islands valkretsar) samt uddatalsmetoden tillämpas nära fördelningen från platserna.
minimalt åtta platser bör existera utjämningsmandat (§ 31). Rösträttsåldern existerar 18 kalenderår (§ 33) samt varenda röstberättigade existerar valbara utom domarna inom Hæstirétturinn, Islands högsta domstol (§ 34). Sedan valet äger trätt inom kraft genom för att alltinget samlas (senast tio veckor efter valet i enlighet med § 24) bör varenda ledamot (tillsammans) avlägga ett förestavad ed alternativt försäkran vid för att hålla författningen (§ 47).
Alltingets organisation samt arbete
[redigera | redigera wikitext]Lagtima allting samlas varenda kalenderår den inledande vardagen inom oktober (§ 35) samt samlas alltsomoftast inom Reykjavik (§ 37), presidenten är kapabel dock i enlighet med sistnämnda paragraf avgöra ytterligare område ifall efter vad liksom regleras närmare inom team (exempelvis ifall smittsam sjukdom bör undvikas).
Fram mot ett grundlagsändring 1991 arbetade alltinget inom numeriskt värde avdelningar, den övre samt den nedre (efri deild samt neðri deild), dock arbetar sedan dess inom en sektion (§ 32). Den övre avdelningen utsågs från all alltinget efter allmänna omröstning mot alltinget samt ägde Stortinget inom Norge vilket förebild, var motsvarigheterna mot dem bägge avdelningarna fram mot 2009 existerar Odelstinget samt Lagtinget.
Tre läsningar, detta önskar yttra antal gånger ärende behandlas inom tinget, existerar nödvändiga på grund av för att en tinget bör behärska fatta beslut inom en ärende samt hälften från tingets medlemmar måste existera vid ställe på grund av för att beslut bör behärska saknas (§ 53). Alltinget utser utskott (nefndir nämnder) på grund av undersökningar samt beredning från alltingets större samt viktigare ärenden.
dem besitter riktig för att kalla både ämbetsmän samt enskilda till upplysning, muntligen samt skriftligen (§ 39).
Historisk bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Före 1944 ägde Island numeriskt värde grundlagar, grundlagen beneath unionen tillsammans med land beneath år 1918-1944, samt den inledande egna grundlagen beneath danskt styre beneath år 1874-1918.
Island fick även visst självstyre inom samt tillsammans med danska grundlagar samt kommunallagar ifrån samt tillsammans med mitten från 1800-talet. Islands självständighetssträvanden började ungefär samtidigt samt ett markering plats samlandet från ett isländsk nationalförsamling1851 (ursprungligen inkallad 1848) tillsammans med avsikt för att producera ett isländsk grundlag samt en ökat från island självstyre (jämför en:National Assembly (Iceland) samt is:Þjóðfundurinn 1851).
Dessa självständighetssträvanden sammanföll tillsammans med enstaka rad andra folks självständighetssträvanden inom Europa beneath nationalismens, demokratirörelsernas, nationalliberalismens samt liberalismens 1800-tal efter franska revolutionen.
Folkomröstningen angående grundlagsförslaget 1944
[redigera | redigera wikitext]I folkomröstningen, vilket godkände grundlagsförslaget 1944, röstade islänningarna tillsammans med massiv majoritet på grund av grundlagsförslaget samt folkomröstningen ägde även stort valdeltagande.
Valdeltagandet nedsänkt vid 98,61 % då 73 058 från 74 091 röstberättigade islänningar gick samt röstade. från dessa röstade 95,04 % alternativt 69 435 personer till förslaget (röstade ja) samt 1,44 % alternativt 1 051 mot förslaget. 3,52 % från rösterna fanns den sammanlagda andelen från antalet avgivna blanka röster (2 054) samt ogiltiga röster (518).[2]
Förebilder
[redigera | redigera wikitext]Islands grundlag påminner textmässigt angående den äldre grundlagen från tid 1918 samt vissa delar från dessa grundlagar besitter förebilder inom danska grundlagar samt dansk konstitutionell korrekt.
mot modell finns inom land identisk regler ifall rätten för att ge dispens, detta önskar yttra för att sådan riktig bestäms i enlighet med enstaka speciell team. även ministrarnas roll tillsammans ministerstyre samt ministermöte samt statsråd samt angående statsreligion angående statschefens roll påminner angående den konstitutionella situationen samt seden inom land.