Hur har globaliseringen påverkar fattigdomen

Globaliseringen äger medfört för att världens länder sammanfogats inom en allt större samt tätare pussel.

Globalisering: ett process var världens länder samt avlägsna områden knutits samman genom moderna kommunikationer samt modern informationsteknologi (som internet).

Hållbar utveckling: tillväxt liksom tillgodoser dagens behov utan för att äventyra kommande generationers möjligheter för att tillgodose sina behov.

Konsumtion: dem produkter samt tjänster vilket oss köper.

Urbanisering: då människor ändrar bostadsort ifrån landet mot städer samt ökar deras befolkningsmängd.

Utvecklingsland: Tidigare kallat u-land.

en fattigt nation tillsammans med nedsänkt finansiell tillväxt. flera utvecklingsländer inom världen äger varit kolonier mot europeiska länder.

Utan den internationella handeln tillsammans med livsmedel ägde onekligen vårt matutbud varit ganska magert. föda ifrån enstaka utdragen rad länder fyller år ditt kylskåp.

Men handeln inom världen existerar sålunda många mer än bara föda.

inom ditt eget bostad besitter ni möjligen datamaskin, smart-tv, smartmobil samt ytterligare hemelektronik. Dessa produkter existerar ofta tillverkade inom något östasiatiskt nation, ej sällan Kina. Även flera från dina textilier existerar sydda inom Kina, liksom dina fotbeklädnad förmå artikel tillverkade var. dock textilier samt fotbeklädnad kommer även ifrån bland annat Vietnam, Turkiet samt flera andra länder.

Din fordon möjligen existerar koreansk. existerar detta ett miljöbil drivs den kanske från brasiliansk etanol, annars existerar bensinen gjord vid olja, möjligen ifrån region. Stolen ni sitter vid medan ni agerar en japanskt dataspel är kapabel existera gjord från virke ifrån Ryssland. Filmen ni ser vid existerar ofta ifrån USA.

Ger ni försvunnen ett bukett blommor mot din käresta kommer dem kanske ifrån Kenya. besitter ni råd sålunda är kapabel ni njuta från lyxprodukter såsom fransk doft samt italiensk design. Råkar ni istället ut till för att bli sjuk förmå medicinen artikel framställd inom Tyskland.

Men affär omfattar ej bara produkter, utan även tjänster. bör ni äga support på grund av din datamaskin möjligen telefonnumret leder mot Bangalore, inom Indien.

Ringer ni dit äger ni köpt ett position utomlands. en från svenskarnas favoritnöjen existerar för att utflykt utomlands samt turista, vilket även räknas liksom en slags tjänstehandel.

Globaliseringens framväxt

Under tiden efter andra världskriget äger världshandeln flora kraftigt samt fortare än ekonomin inom stort.

Exporten från produkter samt tjänster äger ökat dramatiskt beneath perioden. Världsekonomin existerar alltså många mer beroende från köp idag än på grund av bara några årtionden sedan. dock handeln existerar ej bara större utan ser även vid flera sätt helt annorlunda ut än förr.

Ordet internationell används ofta till för att förklara ett process var världens länder, företag samt människor knyts ihop inom en komplext nät från affärsmässig aktiviteter, affär samt investeringar.

I västvärlden äger oss mot massiv sektion lämnat industrisamhället på baksidan oss samt äntrat enstaka färsk period likt oss ofta kallar samhälle där information är central.

inom detta samhälle förstärks ytterligare dem faktorer vilket redan innan drev vid handeln. Internet möjliggör extremt snabba kommunikationer samt transaktioner tillsammans med möjligheter på grund av såväl företag vilket enskilda konsumenter för att skaffa upplysning angående marknaden. Även den mer gammal varuhandeln existerar effektivare än förr, tillsammans med hjälp från bland annat dagens stora containerfartyg.

Tack vare dem möjligheter informationstekniken skapar äger helt nya handelsmönster uppstått.

Produktionen fragmentiseras, detta önskar yttra delas upp vid olika platser, vid en sätt vilket ej gick innan. detta existerar ett färsk internationell arbetsfördelning vilket uppstått. Syftet existerar för att effektivisera produktionen samt pressa priserna.

Utvecklingsländerna

Globaliseringen påverkar stora delar från världen, ej bara dem traditionell industriländerna.

flera länder existerar dock kvar knappast tillsammans inom utvecklingen. Framför allt gäller detta dem flesta länderna inom Afrika, dock även flera fattiga länder vid andra kontinenter. Konflikter, ogynnsam geografi, korruption samt outvecklat näringsliv existerar några orsaker mot detta. Likväl besitter globaliseringen, tillsammans tillsammans med andra faktorer såsom bland annat förbättrad kurs, bidragit mot för att tyngdpunkten inom världsekonomin existerar vid väg för att flyttas försvunnen ifrån dem sedvänja industriländerna.

dem processer vilket tidigare skapat välstånd inom västvärlden existerar idag verksamma inom flera utvecklingsländer var fattigdomen faller snabbt. Därför äger den enkla bilden från enstaka planet, var fattiga länder förser rika länder tillsammans billiga ingredienser såsom sedan kunna förädlas mot kostsam industrivaror, ändrats. Istället existerar situationen mer mångsidig, var vissa utvecklingsländer snabbt industrialiseras, medan andra ej kommit ur detta ensidiga beroendet från för att sälja utomlands några ett fåtal råvaror.

Nya aktörer inom världsekonomin

Utvecklingsländerna, likt team, handlar allt mer tillsammans såväl dem rikare länderna såsom tillsammans med varandra.

detta senare utför för att flera utvecklingsländer blir mindre beroende från dem rika länderna än vad dem varit förut. dem länder liksom besitter något för att sälja, liksom äger passage mot exportmarknader samt likt själva existerar öppna på grund av omvärlden drar nytta från möjligheterna. Stora länder liksom ofta nämns existerar Brasilien, Mexiko, Ryssland, Indien, land, Turkiet samt Sydafrika.

dem bidrar varenda tillsammans sina varor mot världshandeln, Ryssland tillsammans olja samt gas medan Indien existerar långt framme tillsammans IT samt Brasilien bland annat äger enstaka massiv jordbrukssektor.

Även flera mindre utvecklingsländer utvecklas snabbt. dock maximalt inom fokus existerar Kina, vars ekonomiska tillväxt besitter gjort landet mot världens största exportör samt mot enstaka från världens största ekonomier vid vykort tidsperiod.

Kina kallas idag ofta till ”världens verkstad” samt kinesiska fabriker producerar enstaka massiv sektion från världens industrivaror. dock Kina existerar beroende från utländska investeringar inom sina fabriker samt tillverkar maximalt sådant andra äger utvecklat. eftersom den inhemska köpkraften ännu existerar ganska nedsänkt besitter Kina behov från för att sälja utomlands många.

dock omvärldens efterfrågan vid billiga kinesiska varor besitter blivit enstaka känslig politisk fråga inom flera länder. Världsekonomin tjänar vid Kinas roll liksom ”verkstad” samt dem fördelar landets ökande affär till tillsammans sig. Samtidigt kämpa företag samt arbete inom omvärlden ut samt flera känner sig hotade.

LÄS MER:Vår tids globala handelsmönster

LÄS MER: Produktion samt konsumtion från produkter samt tjänster

LÄS MER: Internationell finans samt handel

LÄS MER: Globalisering

LÄS MER:Globalisering - orsaker samt följder

LÄS MER:Multinationella företag

LÄS MER:Nutidshistoria

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Vad menas tillsammans med globalisering?
    
2. Vilka olika delar från samhället påverkas från globaliseringen förutom ekonomin?
    
3. Nämn några varor samt plats dem kommer ifrån såsom modell vid globalisering.
    
4. Hur besitter globaliseringen påverkat utvecklingsländer?
    
5. Vad existerar samhälle där information är central samt hur påverkar detta globaliseringen?
    
6. Varför kallas Kina ibland till "världens verkstad"?

Diskutera:

1. Är globaliseringen maximalt positiv alternativt negativ till samhället, i enlighet med din åsikt?

   Motivera ditt svar.
    

2. Vilka existerar dem största utmaningarna samt möjligheterna såsom globaliseringen skapar på grund av Sverige?

Fundera på:

1. Beskriv hur globaliseringen påverkar din dagligt liv. Ge modell vid produkter samt tjänster ni använder vilket kommer ifrån andra länder.
    

Litteratur:
Klas Eklund, Vår ekonomi: ett införande mot samhällsekonomin, Norstedts Akademiska Förlag, 2004
Paul R Krugman m.fl., International economics - theory and policym, Pearson Addison-Wesley, 2012
Claes en stor naturlig upphöjning av jordens yta, Global finans.

ett införande mot samhällsekonomin, SNS Förlag, 2008
 

Text: Robert dem Vries (red) samt Kommerskollegium - Sveriges myndighet på grund av utrikeshandel samt handelspolitik
Hemsida: Kommerskollegium - National Board of Trade 
Textmaterialet existerar delvis en sammandrag ifrån några segment inom publikationen Varför handlar oss tillsammans med omvärlden?