Vilka delar består njuren av
Njure
Njurarna (latin renes, enskild ren) existerar bönformade kroppsdel vilka hos människan mäter ungefär 6 gånger 12 centimeter, vilket ligger inom par samt delvis täckta från bukhinnan vid fanns sin blad ifall ryggraden, nära dess mittpunkt. Hos enstaka myndig människa balanserar njurarna ca 160 gram vardera.
Njurarna existerar centrala kroppsdel inom osmoregleringen samt utsöndringen, detta organsystem såsom reglerar vätskebalansen samt ser mot för att skadliga substanser samt restprodukter såsom urea förmå lämna kroppen via urinen. Njurarna existerar även viktiga på grund av för att reglera kvantiteten elektrolyter inom kroppen (både katjoner: natrium, kalium samt kalcium samt anjoner: klorid samt vätekarbonat).
Rent strukturellt delas njuren in inom den mjuka näringsrika vävnaden som finns inuti ben viktig för produktion av blodceller (medulla renalis) samt bark (cortex renalis). Njurar besitter enstaka svag ättikliknande doft.
En njure består från ungefär enstaka miljon filtreringsenheter kallade nefron.
Nefronen existerar njurens funktionella objekt. inom den bildas urin. Den färdiga urinen samlas inledningsvis inom njurbäckenet (pelvis renalis) samt förs sedan mot urinledaren (ureter), till för att ledas vidare mot urinblåsan på grund av något som är kortvarigt eller inte permanent förvaring.
En myndig människa producerar ungefär enstaka samt enstaka halv liter urin per dygn.
Denna mängd varierar dock beroende vid omständigheterna. Ökat intag av vätska ökar inom allmänhet urinmängden, medan ökad respiration samt svettning är kapabel minska den. enstaka sektion medicin påverkar utsöndringen antingen direkt alternativt omväg, såsom vätskedrivande medel (diuretika).
Detaljanatomi
[redigera | redigera wikitext]Njurens minsta funktionella grupp kallas nefron.
varenda njure är kapabel äga upp mot 1 miljon nefroner. Antalet reducerar tillsammans stigande ålder. Blodets väg genom nefronet förmå beskrivas sålunda här:
Arteriellt blod kommer in inom njuren via njurartären, Arteria renalis, liksom förgrenar sig, ursprunglig inom arteriae interlobares, därpå arteriae interlobulares samt slutligen inom arteriola glomerularis afferens, liksom ansluter mot en inledande nätverk såsom heter glomerulus, samt ligger inom ett bowmans kapsel.
Samtliga glomeruli ligger inom njurbarken, "cortex renalis". Vätskan vilket filtrerats ut ur glomeruli kallas till primärurin. Primärurinen liknar blodplasman dock saknar plasmaproteiner. Primärurinen går ifrån kapseln vidare inom en rörsystem, njurtubuli alternativt tubulussystemet. Glomerulus kapillärnätverk återgår mot enstaka enda kvist, arteriola glomerularis efferens, liksom bildar en andra kapillärnystan runt tubulussystemet på grund av för att beneath primärurinens väg genom systemet återabsorbera större delen från den vätska, elektrolyter samt näringsämnen likt filtrerats ut inom glomerulus (detta sker genom en sinnrikt struktur från koncentrationsgradienter).
Därefter fortsätter blodet mot ett venol, samt återvänder sålunda småningom via njurvenen mot hjärtat via den nedre hålvenen, vena cava underlägsen. Primärurinen, besitter för tillfället koncentrerats beneath kurera sin färd genom tubulussystemet samt innehåller nästan bara avfallsprodukter. Distala tubuli förändras inom en samlingsrör (ductus Bellini) samt samtliga samlingsrör ifrån ett geometrisk form med triangulära sidor går ihop inom pyramidens spets, den därför kallade "papillen".
Därifrån rinner urinen ut inom en trattsystem likt består från därför kallade kalkar. Urinen rinner inledningsvis genom dem små kalkarna (calices minores), liksom går ihop inom stora kalkar (calices majores), såsom slutligen går ihop mot en stort tjockt rör kallat njurbäckenet (pelvis renalis). Njurbäckenet smalnar från samt förändras inom urinledaren, ureter, då den passerar ut genom njurhilum/njurbäckenet.
Urinledaren ifrån plats samt enstaka från njurarna går eller reser sedan neråt inom buken, på baksidan bukhinnan (Peritoneum), samt mynnar inom urinblåsan (vesica urinaria).
Njurens funktion
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartiklar: Osmoreglering samt utsöndring
Njuren kontrollerar framförallt vätske- samt elektrolytbalansen, detta önskar yttra balansen mellan olika stöt från joner inom kroppen såsom kalium, kalcium samt natrium.
Utöver detta besitter människans njure nästa tre funktioner:
Ungefär 20 % från hjärtatsslagvolym passerar genom njuren till varenda hjärtslag. Njurarnas kapacitet för att rena blod existerar mer än dubbelt därför upphöjd än vilket såsom egentligen behövs. Detta innebär för att man kunna leva länge tillsammans med bara enstaka njure utan för att uppleva från några vilket helst biverkningar, samt medfödd avsaknad från enstaka njure upptäcks ofta inte.[källa behövs] Njurfunktionen avtar dock tillsammans åldern.
Njurens jobb styrs bland annat ifrån hypofysen via hormonet ADH (antidiuretiskt hormon). ADH produceras från nervceller inom hypothalamus likt äger trådar ner inom hypofysen (pars nervosa) dit ADH transporteras ned samt utsöndras. Högre halter från ADH stimulerar mot absorption från vätska, samt därmed ett ökning från blodvolymen samt enstaka ökad koncentration från urinen.
Detta sker genom för att cellerna inom njurtubuli vilket svar vid ADH inkorporerar vattentransporterande kanaler, därför kallade akvaporiner, inom cellmembranet närmast lumen var urinen passerar. då man dricker alkohol begränsas hypofysens produktion från ADH, samt volymen urin ökar.
Människans njurar kunna ej utsöndra natriumklorid inom ett högre koncentration än 2,2 % inom urinen.[1] Dricker man t.ex.
enbart havsvatten tillsammans med enstaka högre koncentration än därför, stiger därför successivt salthalten inom kroppen mot livsfarliga nivåer.[1]
Renin-angiotensin-aldosteron-systemet
[redigera | redigera wikitext]Renin-angiotensin-aldosteron-systemet (RAAS) existerar en hormonsystem liksom reglerar blodtryck samt vätskebalansen inom kroppen.
då blodtrycket existerar lågt således utsöndrar njurarna renin vilket inom sin tur stimulerar produktionen från angiotensin ifrån angiotensinogen. Angiotensin inom spjälkas sedan inom lungorna från enzymet angiotensin-converting enzyme, "ACE" (hämmas från ACE-hämmare) mot angiotensin II. Angiotensin, framför allt angiotensin II, utför för att blodkärlen kontraherar vilket leder mot ökat blodtryck.
Angiotensin stimulerar även sekretion från hormonet aldosteron ifrån binjurebarken. Aldosteron utför för att njurtubulis återupptag från natrium ökar. Genom osmos leder detta mot en ökat återupptag från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, vilket ökar den totala vätskevolymen inom kroppen. Således ökar blodtrycket.
Om RAAS existerar på grund av aktivt sålunda blir blodtrycket på grund av högt, dock då förmå man nyttja sig från enstaka sektion olika medicin såsom förmå hålla trycket beneath övervakning.
Njursjukdomar
[redigera | redigera wikitext]Njurarna kunna drabbas från en stort antal sjukdomar, vilkas symptom ofta äger tillsammans urinen samt vattenkastningen för att utföra. titta njursjukdomar till enstaka inventering tillsammans mer upplysning. Njurpåverkan existerar enstaka mindre nedsättning från njurens funktion.
Kraftigare inflytande kallas njursvikt alternativt njurinsufficiens. Polyuri samt proteinuri kunna artikel en indikator vid sjukdomar inom njurarna.
Njure såsom mat
[redigera | redigera wikitext]Flera maträtter innehåller njure ifrån exempelvis lamm, svin alternativt nöt, vilket engelska "Steak and Kidney pie", vid svenska "kött- samt njurpaj".[2]