Vilken är den kortaste dagen på året

Vintersolståndet existerar tidpunkten vid året då solen äger sin lägsta middagshöjd, vilket sammanträffar tillsammans med den kortaste dagen.^[5] Detta inträffar då jordensrotationsaxellutar maximalt försvunnen ifrån solen.

Detta sker numeriskt värde gånger angående året – vid norra halvklotet cirka 21–23 månad, vid södra halvklotet runt 20–23 juni. Motsvarande årets kortaste dag uppträder hos andra planeter tillsammans fast axellutning, inom förhållande mot den himlakropp vilket den kretsar runt. inom länder vid norra halvklotet tillsammans med centraleuropeisk tidsperiod infaller vintersolståndet den 22 månad kalenderår före skottår samt den 21 månad övriga tid fram mot samt tillsammans 2050 (därefter infaller vintersolståndet den 22 månad dem numeriskt värde år likt föregår skottår, medan den vid skottår samt detta därpå nästa året infaller den 21 december).

På dem allra flesta platser vid jorden (untantagen ligger inom en många smalt grupp nära vardera polcirkeln) inträffar ej vintersolståndet vid den solens tid då solen går upp senast inom förhållande mot enstaka "vanlig klocka" liksom visar medelsoltid alternativt ned såsom tidigast inom förhållande mot enstaka sådan ur. detta existerar dock den dygn vid året då tiden mellan solens uppgång samt dess minskning äger sitt lägsta värde beneath året vid dem flesta platser (undantagen ligger främst mellan polcirklarna samt polerna var begreppen existerar "lösa" eftersom detta denna plats råder midnattsol vid sommaren samt polarnatt vid vintern, dock även kring ekvatorn förekommer skillnader eftersom dagarna på denna plats existerar nästan liklånga samt tidpunkten till solens upp- samt minskning inom förhållande mot enstaka "vanlig klocka", såsom visar medelsoltid, denna plats nästan helt beror från tidsekvationen).

titta vidare avsnittet Solens upp- samt minskning nedan.

Beskrivning

[redigera | redigera wikitext]

Sett ifrån jorden existerar vintersolståndet tidpunkten då solen antar sin minsta deklination, detta önskar yttra då solen står liksom lägst vid sky. Detta blir således årets kortaste dygn, räknat efter antal ljustimmar. då detta inträffar vid norra halvklotet står solen inom zenit ovan Stenbockens vändkrets, vilket brukar infalla någon gång mellan den 21 samt 23 månad.

Vintersolståndet vid södra halvklotet inträffar då solen står inom zenit ovan Kräftans vändkrets, vilket brukar infalla någon gång mellan 20 samt 23 juni. vid bas från för att en genomsnittligt tropiskt tid existerar 365 dagar, 5 timmar, 48 minuter samt 45 sekunder förskjuts vintersolståndet inom medelvärde tillsammans dessa knappt 6 timmar vidare varenda normalår samt drygt 18 timmar bakåt varenda skottår (vilka infaller plats fjärde år).

för att tidsförskjutningen ej existerar precist 5 tim 48 min 45 s varenda gång beror vid nutationen samt lägesstörningar vid jorden samt solen ifrån dem övriga planeterna samt månen.^[6][7]

Vid norra halvklotets årets kortaste dag lutar jordaxelns norra sektion försvunnen ifrån solen, vilket medför för att detta norra halvklotet då får sin kortaste solens tid samt längsta mörker.

Norr angående norra polcirkeln går då solen ej ens upp utan mörker alternativt gryning råder även beneath den ljusaste delen från dygnet.^[8] eftersom solen skiner strax beneath horisonten, sålunda blir detta mera gryning än mörker. Ofta ligger även vit nederbörd liksom sprider ljuset.

Då råder således kallad polarvinter alternativt polarnatt (vilket man företrädesvis säger inom Sverige) liksom blir längre ju närmare man kommer nordpolen.

inom Kiruna existerar detta polarnatt ifrån 12 mot 31 månad, inom Tromsø samt Kirkenes inom Norge ifrån 27 november mot 15 januari, inom Longyearbyen vid Svalbard ifrån 26 oktober mot 16 månad. Nordpolens polarnatt varar inom 175 dygn ifrån 25 september mot 18 mars. Omkring numeriskt värde veckor efter vintersolståndet, den 5 januari, befinner sig jorden såsom närmast solen, kallat perihelium.

Jordaxelns lutning inom förhållande mot ekliptikalplanet existerar 23,44 grader, dock man måste även ta hänsyn mot precessionen, såsom ovan utdragen tidsperiod existerar enstaka variabel för att beakta.

Eftersom förändringen inom solens deklination existerar sålunda nedsänkt kring solstånden bestäms solståndet genom passagen från solens mittpunkt genom solståndskoluren inom astronomiska kontext.

I folkkultur, tro samt historia

[redigera | redigera wikitext]

Inom olika religiösa struktur besitter vintersolståndet ofta uppfattats såsom betydelsefullt, samt firandet från julen ägde ursprungligen enstaka koppling mot vintersolståndet.^{[källa behövs]} inom den julianska kalendern, såsom infördes tid 45 f.Kr.

inom Rom, inföll vintersolståndet ursprungligen den 25 månad (kalendern ägde påbörjats tillsammans med 1 januari tillsammans den inledande månsken efter vintersolståndet). dock kalendern ägde en litet fel - den flyttade sig långsamt genom seklerna. nära kyrkligt sammanträde inom Nicaea tid 325 inföll vintersolståndet den 22 månad.

tid 1100 inföll detta den 15 månad samt kalenderår 1500 den 12 månad. Detta korrigerades inom land då den mer korrekta gregorianska kalendern infördes tid 1753. Genom den nya gregorianska kalendern kom vintersolståndet för att fortsättningsvis fixeras inom tiden, mot normalt^[9] den 22 månad, identisk datum liksom detta ägde skett nära kyrkligt sammanträde inom Nicaea.

Vintersolståndet äger haft massiv innebörd inom flera kulturer. inom romerska riket gavs veckan vilket omger vintersolståndet, 17–23 månad, massiv innebörd såsom tillbedjan från saturnus samt andra jordbruksgudomar, (Saturnalia). Några folkseder knutna mot saturnalie-firandet lever ännu inom firandet från Jesu födelse.^[vilka?] Inom judendomen existerar vintersolsåndet den inledande dagen från Tekufot tevet, då man i enlighet med tradition ej bör dryck dricksvatten vilket funnits lagrat inom huset.

inom Iran infaller ett från årets viktigaste högtider, Shab-e Yalda, nära vintersolståndet. Den förkristna julen, juldrickandet, ägde lokal någon gång mellan slutet från oktober^[10] samt mitten från januari,^[11] dock är kapabel möjligtvis äga skett mellan 14 november samt 14 december^[12], samt haft tillsammans vintersolståndet för att utföra.

Solens upp- samt nedgång

[redigera | redigera wikitext]

Solen går ej, vid dem flesta platser, ned liksom tidigast alternativt upp likt senast inom förhållande mot klockan (som visar medelsoltid till tidsmeridianen) nära vintersolståndet, utan detta sker tidigare respektive senare beroende vid tidsekvationen, alltså före respektive efter vintersolståndet.^[13][14] Solnedgången "vänder" före vintersolståndet vid eftermiddagen, medan soluppgången "vänder" efter vintersolståndet vid förmiddagen.

Hur långt före respektive efter beror från ortens latitud (eftersom den hastighet likt dagslängden förändras tillsammans beror från denna).^[15]

Vid ekvatorn existerar dagen inom stort sett lika utdragen beneath läka året. Solen går upp några minuter inom sex vid morgonen (sann soltid - detta önskar yttra drygt sex tmmar före solens meridianpassage) samt ner några minuter efter sex vid kvällstid.

Således existerar detta nära ekvatorn skillnaden mellan vad klockan visar (medelsoltiden) samt den sanna soltiden, detta önskar yttra tidsekvationen, likt styr. då man avlägsnar sig ifrån ekvatorn existerar dagarna ej längre lika långa beneath året samt ju längre ifrån ekvatorn man kommer förändras dagslängden alltmer beneath året tills man når polcirklarna (eller faktiskt strax bortom dessa) var dagslängden varierar mellan noll samt 24 timmar - antingen polarnatt alternativt midnattssol.

Denna förändring från dagens längd fullfölja för att den hastighet tillsammans vilken solens upp- samt nedgångar ändras börjar behärska mäta sig tillsammans med, samt mot slut överträffar, dem förändringar såsom tidsekvationen genomgår. Detta leder mot för att tidpunkterna på grund av allra första solnedgång samt senaste soluppgång närmar sig varandra på grund av för att sammanfalla nära vintersolståndet var, strax bortom polcirkeln, såsom polarnatt förekommer.

Mellan latituden till minimalt en dygn tillsammans med polarnatt samt polen blir ju den sista gång solen gick ned även den allra första nedången, medan den senaste uppgången blir då solen återigen visar sig efter polarnatten. nära polerna saknar begreppen allra första respektive senaste ned- alternativt uppgång innebörd eftersom solen på denna plats endast går upp respektive ner ett gång årligen (och dessutom kunna man välja fritt inom vilken tidszon man befinner sig).

Denna konsekvens existerar störst vid norra halvklotet eftersom tidsekvationens maximum inom november samt minimum inom månad äger större belopp än dess maximum samt minimum inom femte månaden i året samt juli (som befinner sig kring vintersolståndet vid södra halvklotet) - vid södra halvklotet existerar således denna "förskjutningseffekt" tydligast nära dettas sommarsolstånd.

• Diagram ovan hur dagslängden varierar beneath året beroende vid latitud. Notera för att dagslängden nära ekvatorn existerar strax ovan tolv timmar beroende vid för att dagen börjar samt slutar då solskivans överkant bryter den skenbara horisonten (se artikeln Vårdagjämningen på grund av närmare beskrivning).

• Tidsekvationen (röd heldragen linje) visar skillnaden mellan den sanna soltiden samt medelsoltiden.

  Vänder man upp samt ner vid diagrammet får man inom stället skillnaden mellan medelsoltiden samt den sanna soltiden - vilket överensstämmer ganska väl tillsammans solens uppgång inom Libreville mot höger.

• Tidpunkt (medelsoltid - alltså vilket klockan visar) till soluppgången beneath året inom Libreville, Gabon likt ligger strax norr ifall ekvatorn.

  på denna plats dominerar tidsekvationen eftersom dagslängden existerar inom stort sett densamma beneath året. Senaste soluppgång ligger därför inom månad nära tidsekvationens minimum, medan allra första soluppgång (och därmed även allra första solnedång, eftersom dagslängden existerar inom stort sett densamma beneath året) ligger inom november intill ekvationens maximum.

• Diagram ovan tidpunkten på grund av solens minskning beneath året vid olika latituder vid norra halvklotet.

• Tidigaste solnedgång (blå linje) samt senaste soluppgång (röd linje) beroende vid latitud inom förhållande mot solstånden.

  för att "växlingen" sker strax söder ifall ekvatorn beror vid för att tiden (vintern) mellan norra halvklotets höstdagjämning (i september) samt dess vårdagjämning (i mars) existerar några dagar mindre än en halvt kalenderår (och på det sättet även enstaka resultat från för att tidsekvationens beloppsmässigt största maximum samt minimum ligger runt detta norra halklotets vintersolstånd).

• Solens uppgång (orange), solens nedång (blå) samt dagens längd (röd) nära 40° N kring en årets kortaste dag (gult) liksom infaller den 22 månad ungefär mitt vid dagen. Tidsekvationen (grön) avbildas även. Notera även för att dagslängdens förändring sker både genom enstaka senare soluppgång samt ett tidigare solnedgång före vintersolståndet (och omvänt efter detta) inom förhållande mot den sanna soltiden.

  Således behöver tidsekvationen bara "kämpa" emot ungefär halva förändringen inom tid på dagen vad solens upp- samt nedgångstider beträffar.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Jansson, Sam Owen, "Dagjämningar samt solstånd" inom Andersson, Ingvar, Granlund, John, red (1957). Kulturhistoriskt lexikon på grund av skandinavisk medeltid ifrån vikingatid mot reformationstid.

  grupp 2, s. 611. Malmö: Allhem. Libris153162 

• Stålbom, Göran (1994). Vintersolståndet: angående jul, mark samt äring inom folklig tradition. Stockholm: berättelse. Libris7668224. ISBN 91-7842-172-1 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]