Vad består diesel och bensin av

Bensin (av franska: benzine, enstaka avledning från benzoe – titta bensoeharts^[1]) existerar ett blandning från flytande kolväten (framförallt alkaner) tillsammans med 5 mot 10 kolatomer. Den existerar enstaka lättflyktig, lättantändlig samt lättflytande vätska tillsammans kokpunkt mellan 30 samt 190 °C till motorbensin.

Bensin existerar detta viktigaste bränslet till förbränningsmotorer.^[1]

Användning samt ursprung

[redigera | redigera wikitext]

Bensin används framförallt såsom motorbränsle, dock även vilket lösningsmedel (i detta fallet ett högraffinerad bensin tillsammans med många nedsänkt aromatisk halt^[1]).

Den tillverkas vanligen ifrån råolja, dock detta existerar möjligt för att tillverka bensin ifrån andra källor såsom naturgas, kol alternativt biomassa.

Framställning från bensin ifrån råolja

[redigera | redigera wikitext]

• Fraktionerad destillering. Råolja upphettad mot 350 °C införes inom enstaka klockbottenkolonn likt förmå existera ovan 40 meter upphöjd.

  nära olika nivåer inom kolonnen tar man ut bensin, fotogen, brännolja samt återstod. Ofta användes enstaka serie från fraktioneringskolonner, varvid man får 8 olika fraktioner – bensin, fotogen, diesel, enkel eldningsolja, smörjfett, paraffin, massiv eldningsolja samt asfalt.^[2] Den bensin liksom erhålles genom destillering från råolja (engelska: straight run gasoline) äger ej därför högt oktantal samt behöver därför blandas tillsammans med andra typer från bensin.

  Typisk sammansättning: aromater (främst bensen, toluen, xylen samt 1,2,4-trimetylbensen) 6-22 %, cykloalkaner (främst metylcyklopentan samt metylcyklohexan) 20-63 %, alkaner 29-72 %. Typiska oktantal 50-70.

• Hydrodesulfurisering. Tar försvunnen svavelföreningar. såsom biprodukt får man svavelväte.^[2]
• Termisk krackning innebär för att långa molekyler tillsammans med hjälp från värme bryts ned mot numeriskt värde alternativt flera mindre fragment.

  Termisk krackning började användas kalenderår 1912. Denna ger ofta en RON-oktantal vid 65-85.

• Katalytisk krackning började användas kalenderår 1944. Den katalytiska krackningen besitter enstaka rad fördelar: mindre mängder metan samt etan bildas, större mängder C₃- samt C₄-kolväten bildas, större mängd grenade alkaner samt alkener bildas, större utbyte från aromater, lägre utbyte från diolefiner.
• Hydrokrackning sker tillsammans med katalysator beneath samtidig tillförsel från hydrogen.

  Bensinen blir fri ifrån olefiner.

• Isomerisering varvid exempelvis n-heptan omvandlas mot olika isoheptaner. Typiska oktantal 85-90.
• Hydrodimerisering ganom för att slå samman numeriskt värde molekyler buten tillsammans med enstaka molekyl hydrogen erhålles ett blandning från olika isooktaner. Katalysator svavelsyra alternativt fosforsyra.

  Typiskt oktantal 97.

• Alkylering existerar ett vanlig teknik för att tillverka grenade kolväten till bensin. ifrån ett gasblandning innehållande isobutan, eten, kolväte, buten samt penten tillverkas tillsammans hjälp från katalysator (svavelsyra alternativt fluorväte) ett blandning från starkt grenade kolväten. Exempelvis 5,5 % 2,3-dimetylbutan, 30,1 % 2,2,4-trimetylpentan, 8,1 % 2,5- samt 2,4- dimetylhexan, 9,3 % 2,3,4-trimetylpentan, 14,5 % 2,3,3-trimetylpentan, 3,7 % 2,3-dimetylhexan, 12,7 % 2,2,5-trimetylhexan + diverse andra.

  Typiska oktantal 90-96.

• Katalytisk reformering ibland kallad "platforming". Flera olika processer finns. Oktantalet ökar genom för att alkaner omvandlas. Exempelvis heptan → metylcyklohexan → toluen. Ger såsom biprodukt hydrogen. Infördes tid 1949.
• Tillsatser från olika stöt mot bensinen, exempelvis tetraetylbly, alkoholer, etrar.

Exempel vid sammansättning från bensin (USA kalenderår 2017).

Katalytisk krackning 29 %, katalytisk reformering 28 %, alkylering 13 %, straight run gasoline 13 %, isomeriserat 5 %, etanol 10 %, butan 2 %.^{[källa behövs]}

Processer på grund av tillverkning från syntetisk bensin besitter utvecklats från Bergius kalenderår 1913 tillsammans stenkol liksom utgångsmaterial samt Fischer & Tropsch tid 1933 tillsammans koloxid samt hydrogen likt utgångsmaterial.

Den helt största användningen från bensin existerar liksom bränsle inom mindre motorer (från enstaka mot tusentals kilowatt), inom mopeder, motorcyklar, personbilar samt propellerflygplan.

Före ottomotorns genombrott användes bensin främst mot fläckborttagning, avlusning, lampolja, lösningsmedel inom fettindustrin tillsammans mera.

Innehåll

[redigera | redigera wikitext]

Kolväten

[redigera | redigera wikitext]

Bensin existerar ej strikt kemiskt definierat utan existerar en handelsnamn till en petroleumdestillat vilket består från ovan 500 olika kolväten.

samtliga dessa kolväten förmå indelas inom grupper var dem vanligaste samt ett typisk sammansättning existerar

• n-paraffiner (15 %)
• iso-paraffiner (30 %)
• cycloparaffiner (12 %)
• aromater (35 %)
• olefiner (8 %).

Bensinens densitet varierar tillsammans sammansättningen, exempelvis alkylat 0,70 kg/liter, krackad bensin 0,74 kg/liter, katalytisk reformering ca 0,8 kg/liter.

Tillsatser

[redigera | redigera wikitext]

Utöver detta innehåller bensin även olika tillsatsmedel. Dessa existerar vanligen avsedda för att motarbeta åldring (stabiliserare), korrosion (antikorrosion) samt beläggningar inom motor samt bränslesystem.

Bensinens komponenter tillverkas tillsammans med flera olika processer samt dem olika komponenterna blandas sedan inom önskade proportioner till för att ett fåtal ett slutprodukt tillsammans önskade attribut.

Dessa processer inkluderar katalytisk krackning, hydrokrackning, isomerisation, reformning samt alkylering. Rena koncentrat kunna även utgöra enstaka sektion från bensinen; utan sällskap besitter dem dock till lågt oktantal. Processerna utvecklas även bota tiden till för att bland annat minska innehållet från giftiga kolväten.

Den bensin liksom används på grund av framdrivning från flygplan tillsammans med kolvmotorer skiljer sig något ifrån den motorbensin såsom används mot andra fordon. Vanligen äger flygbensinen en högre oktantal samt ett något annorlunda sammansättning. inom flygbensin existerar kvar alkylbly ett vanlig tillskott samt bränslet består mot massiv sektion från alkylat, vilka äger god blyrespons.^{[källa behövs][förtydliga]}

Blyhaltig bensin

[redigera | redigera wikitext]

Från 1940-talet innehöll bensin alkylbly till för att höja oktantalet.

enstaka bieffekt fanns för att detta motverkade "valve seat recession"; mikrosvetsning från ventil samt säte. Alkylbly, detta önskar yttra tetraetylbly alternativt tetrametylbly, användes tillsammans tillsammans etylendibromid samt etylendiklorid (kallade ”scavengers”) på grund av för att undvika blybeläggningar inom motorn. tid 1970 infördes inom landet ett gräns vid 0,70 gram bly per liter bensin.

tid 1974 sänktes blyhalten mot högsta 0,40 gram per liter.^[3] tid 1980 begränsades mänden bly inom 93-oktanig bensin mot högsta 0,15 gram per liter. tid 1981 fick all bensin såsom såldes inom land, oavsett oktantal, bara innehålla högsta 0,15 gram bly per liter.^[4] kalenderår 1986 började man även sälja grön utan bly 95-oktanig bensin inom samband tillsammans för att dem inledande katalysatorförsedda bilarna kom mot landet samt 1991 tillkom även grön utan bly 98-oktanig bensin.

inom samt tillsammans med Sveriges access inom EU den 1 januari 1995 förbjöds blyet inom all bilbensin ifrån den 1 mars identisk år^[5] samt istället tillsattes en sålunda kallat blyersättningsmedel inom den 96-oktaniga samt den röda 98-oktaniga bensinen vilket såldes inom land. Mellan år 2000 samt 2004 slopades dock detta samt sedan dess måste den likt behöver bensin tillsammans med blyersättningsmedel inom tillsätta detta separat oavsett oktantal.

tid 2016 slutade Afghanistan, Myanmar (Burma) samt Nordkorea för att sälja blyhaltig bensin. Något senare slutade även Irak samt Jemen, samt inom samt tillsammans för att även Algeriet kalenderår 2021 anslöt sig mot säljstoppet därför existerar i enlighet med UNEP, FN:s miljöprogram, blyhaltig bilbensin borttagen ifrån världens samtliga marknader.^[5]

Numera innehåller bilbensin ej bly; detta faktum inom kombination tillsammans med för att dem flesta moderna motorer besitter topplock från aluminium existerar anledningen mot för att härdade, åtgärda ventilsäten numera används.

på grund av äldre motorer utan härdade ventilsäten måste en blyersättningsmedel, vanligen enstaka kaliumförening, tillsättas inom bränslet, exempelvis kalium 1,2-bis (2-etylhexyl oxi karbonyl) etansulfonat^[6]. då blyet fasades ut, vilket fanns nödvändigt på grund av för att den katalytiska avgasreningen skulle fungera samt eftersom bly existerar en miljögift, kompenserades detta genom för att innehållet från kolväten tillsammans höga oktantal, exempelvis aromater, ökades.

Tidigare ägde bensinbolagen maximalt fokuserat vid processer vilket kunde framställa kolväten tillsammans god blyrespons.

Inblandning från etanol

[redigera | redigera wikitext]

Sedan den 1 augusti 2021 existerar bensinstationer inom landet skyldiga för att sälja bensin innehållande 5 mot 10 % etanol (E5) samt (E10) till för att minska koldioxidutsläppen.

Dessförinnan innehöll utan bly 95-oktanig bensin inom normalfallet 5 % etanol (E5). Sedan 2010 bör varenda nya bensinbilar likt säljs inom land klara E10.^[7] Majoriteten från äldre fordon klarar även E10. Veteranbilar likt ej klarar detta hänvisas mot 98-oktanig bensin, såsom innehåller högst 5 % etanol, vanligen betydligt lägre nivå.

Etanolhalten inom 98-oktanig bensin varierar mellan orter samt bensinstationer.

I land i norden infördes E10 den 1 januari 2011.

Energi

[redigera | redigera wikitext]

Bensin äger en nettoenergiinnehåll vid cirka 43 MJ/kg (megajoule/kilogram), tillsammans vissa variationer – 1 liter bensin anses motsvara ca 9,1 kWh.^{[källa behövs]}

Historik

[redigera | redigera wikitext]

På 1920-talet undersöktes en flertal tillsatser mot bensin till för att utveckla motståndskraften mot kompressionständning (knackning).

Denna egenskap anges tillsammans oktantalet. Man ville öka motorernas kompression på grund av för att utveckla verkningsgraden samt därmed bränsleekonomin. Tetraetylbly visade sig artikel synnerligen effektivt, samt detta blev ett standardtillsats vid 1940-talet. Den stora giftigheten bortsåg man ifrån tillsammans med dåtidens ringa biltrafik. Oktantalet vid bensin liksom såldes inom landet besitter ökat tillsammans år.

kalenderår 1953 fanns 76 samt 79 dem vanligaste oktantalen inom Sverige.^[8] beneath 1970-talet såldes Regular 94 oktan, senare sänkt mot 93 oktan, Medium 97 oktan, senare sänkt mot 96 oktan, samt Premium inledningsvis 100 oktan, senare sänkt inledningsvis mot 99 oktan samt ännu senare mot 98 oktan.

Blyets farlighet blev en allt mer uppmärksammat bekymmer, samt inom mitten från 1980-talet började utan bly bensin säljas inom mindre skal. Blyets oktanhöjande utfall kunde då ersättas genom framsteg inom kemisk bearbetning från bensinråvarorna. ifrån samt tillsammans med "sena" fordon från årsmodell 1986 blev katalytisk avgasrening påbjuden inom svensk team. Medan flera nyare, icke-katalysatorrenade fordon redan kunde tankas tillsammans utan bly bensin, fanns detta enstaka helt nödvändighet på grund av fordon tillsammans katalysator, då blyet förstör denna.

Sedan cirka tid 2000 äger endast utan bly bensin, både tillsammans med samt utan blyersättningsmedel, sålts vid dem flesta håll inom världen. Vanliga oktantal existerar då 91, 92, 95 samt 98. Numera äger dock även blyersättningsmedlet tagits försvunnen ur bensinen samt till dem veteranmotorer liksom existerar beroende från dess ventilsmörjande verkan sålunda måste detta tillsättas separat.

De gamla bensinbolagen (särskilt dem likt försvunnit ifrån Sverige) besitter fått ett viss kultstatus. Marknadsandelar inom land kalenderår 1973: OK 19,2 %, Shell 18,2 %, BP 12,1 %, Caltex-Texaco 10,0 %, Esso 14,7 %, Gulf 11,5 %, Koppartrans 0 %, Nynäs 5,2 %, Uno-X 2,9% .^[9]

Mellan årtalen 1925 samt 1974 kunde ungefärliga bensinpriser vid bensinmackar inom landet existera nästa (skrivet såsom årtal/öre per liter): 1925/48, 1930/27, 1935/27, 1940/72, 1942/120, 1945/80, 1947/39, 1950/72, 1951/54,^[10] 1955/62,^[11] samt 1974/136-142.^[12]

Ett bränsle likt såldes inom landet vid 1940- samt 1950-talen fanns lättbentyl, ett blandning från 25 % etanol samt 75 % bensin.

Lättbentyl besitter cirka 8 enheter högre oktantal än den bensin vilket den tillverkas av.^[13]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]