Kan världen styras av någon

Politisk filosofi existerar detta filosofiska studiet från elementär ämnen kring stat, styrelseskick, politik, frihet, likhet, rätt och jämlikhet, egendom, rättigheter, samt lagar samt upprätthållandet från dem, vad dem existerar samt varför samt ifall dem behövs.

Ämnet besitter ständigt varit enstaka betydande sektion från filosofin.

Stora bidrag äger givets från kända filosofer genom historien liksom mot modell Platon, Aristoteles, Machiavelli, Immanuel Kant, John efternamn, Thomas Hobbes, Karl Marx samt Hegel. Ämnet kunna sägas äga sin begynnelse hos Platon tillsammans hans verk Staten dock Aristoteles plats den förste för att avgränsa politisk tänkesätt såsom en enskilt tema vilket skulle studeras inom hans personlig utbildningsinstitution, Lykeion.

Ämnet besitter inom den analytiska traditionen utvecklats beneath 1900-talet ifrån en försummat material beneath den logiska positivismens höjdpunkt mot för att artikel en från dem viktigaste delområdena från filosofin.

Politisk tänkesätt skiljer sig ifrån andra akademiska discipliner främst genom sitt normativa angreppssätt. inom ämnet statsvetenskap studeras praktisk politik antingen vid en rent beskrivande alternativt vid en normativt sätt.

Den normativa statsvetenskapliga teorin, hos exempelvis Theda Skocpol alternativt Robert Putnam, existerar mer inriktad vid konkreta frågeställningar samt dessas lösningar än den politiska filosofin, såsom inom stället sysslar tillsammans abstrakta term samt problem att diskutera. mot den politiska filosofin hör även ämnen liksom anknyter mot nutidsskeenden, likt Giorgio Agambens bedömning från hur begreppet undantagstillstånd äger skiftat.

Historisk översikt

[redigera | redigera wikitext]

Det enskilt maximalt avgörande politisk-filosofiska verket beneath antiken fanns Platons Staten. var beskriver denne inom dialogform sin personlig samhälleliga drömvärld tillsammans med dem tre samhällsklasserna filosofikungarna (som styr), väktarna samt arbetarna. Denna diktatoriska drömvärld plats baserad vid samt härledd ur hans filosofiska ögonkontakt vid människans natur.

eftersom ett moralisk människa existerar ett vars fakulteter existerar inom balans samt harmoni existerar detsamma sant på grund av samhället inom stort, menade han.

De bland dem mer intressanta bidragen medeltiden givit mot den politiska filosofin existerar Augustinus teori angående goda samt onda stater såsom denne presenterade inom boken Om gudsstaten samt Thomas från Aquinos funderingar ifall Den naturliga staten.

beneath renässansen fick emellertid den sekulariserade politiska filosofin enstaka pånyttfödelse efter medeltidens religiöst präglade samhällsidéer.

Under upplysningstiden talade filosofer ifall hur den fria individen skulle leva inom en gott samt rättvist samhälle. Tänkare såsom John efternamn, Thomas Hobbes samt Rousseau diskuterade naturtillståndet samt försökte rättfärdiga sina samhällsformer genom idén angående en samhällskontrakt såsom lyfte oss ur detta.

Edmund Burke argumenterade till detta felaktiga inom dem idéer såsom kulminerade inom samt tillsammans med franska revolutionen samt hävdade detta sundare inom den amerikanska revolutionen utifrån ett konservativ utgångspunkt.

Under 1800-talet växte socialismen fram, dels såsom ett arbetarrörelse dock även vilket en akademiskt uppdrag från filosofer likt Karl Marx samt Friedrich Engels.

detta såsom skulle anlända för att kallas till klassisk liberalism utvecklades även, främst från John Stuart Mill såsom dock byggde vidare vid ett längre tradition än den modernt socialistiska.

John Rawls verk En teori angående rättvisa ifrån 1971 anses äga återuppväckt den slumrande politiska filosofin inom den analytiska traditionen samt brukar vanligen ses liksom en bemötande från utilitarismen.

inom boken försökte Rawls tillgodose våra intuitioner samt uppfattningar angående begreppet "rättvisa". Efter några kalenderår kom även reaktioner samt bedömning vid Rawls teori ifrån exempelvis Robert Nozick likt inom sin Anarki, stat samt utopi presenterade ett mer radikal ögonkontakt vid samhället liksom inspirerats från bl.a.

Lockes naturrättsteori. beneath 1980-talet växte även den analytiska marxismen fram tillsammans företrädare såsom Gerald Cohen.

Klassiska traditioner

[redigera | redigera wikitext]

Liberalism

[redigera | redigera wikitext]

Kännetecknande på grund av klassisk liberalism existerar betonandet från individens frihet, främst genom tilldelning från individuella rättigheter samt lika möjligheter.

Lika möjligheter tolkas exempelvis ofta likt samtliga individers likhet inför lagen. Ofta hänger, inom samband tillsammans den rent politiska liberala synen, även idéer vilket marknadsekonomins samt den därtill sammanhängande privata äganderättens överlägsenhet ovan andra ekonomiska system^[1]. Liberalismen äger sina starkaste rötter ifrån upplysningen.

1600-talsfilosofen samt kontraktualisten John efternamn betraktas ofta såsom grundaren från den liberala ideologin.

Liberalismen beneath Lockes tidsperiod plats mot massiv sektion enstaka motsättning mot den förhärskande synen vid dem styrandes gudsgivna riktig för att styra, merkantilism samt religiös ortodoxi. Liberalerna ägde sitt fotfäste inom den framväxande humanismen samt betonade individens naturliga frihet samt självbestämmanderätt.

Den maximalt viktiga liberala tänkaren efter efternamn fanns 1800-talsfilosofen John Stuart Mill vilket 1859 skrev sitt huvudverk Om frihet. Mill sökte för att rättfärdiga liberalismen genom utilitaristiska resonemang samt anses artikel socialliberalismens fader.

En modern politisk tänkare såsom besitter byggt vidare vid detta socialliberala arvet existerar John Rawls (1921-2002).

Denne formulerade sin berömda differensprincip inom sitt huvudverk Om rättvisa ifrån 1971. Principen innebär inom korthet för att ojämlikheter inom samhället existerar rättfärdigade endast ifall dem gynnar dem sämst ställda. Rawls ansåg även för att samtliga individer inom samhället bör tilldelas enstaka mängd absoluta rättigheter.

Dessa numeriskt värde principer, differensprincipen samt rättigheterna, utgör sammanfattat Rawls ögonkontakt vid hur samhället bör titta ut. en från flera argument såsom Rawls anförde mot sin teoris försvar existerar argumentet angående okunnighetens slöja. Rawls ber ett för att tänka sig enstaka ursprungssituation var varenda människor befinner sig på baksidan ett slöja liksom gömmer ens samhälleliga ställning eller tillstånd samt personliga attribut.

detta maximalt rationella till människor inom ett sådan situation nära omröstning från samhällstyp existerar i enlighet med Rawls hans personlig, eftersom ingen människa önskar riskera för att hamna vid enstaka från dem "dåliga platserna" likt ett mer ojämlik uppdelning skulle medföra.

Konservatism

[redigera | redigera wikitext]

Konservatismen (från latinetsconservare, bevara) betonar samhällets komplexitet samt intar enstaka försiktig hållning mot radikala förändringar.

Konservatismens mål existerar för att upprätthålla ordningen inom samhället samt för att värna ifall kulturen. enstaka från traditionens förgrundsgestalter existerar irländaren Edmund Burke.

Marxism

[redigera | redigera wikitext]

Marxismen besitter beneath 1800- samt 1900-talet varit den ledande politiska skolan vid vänsterkanten.

Den utgår ifrån Karl Marx teorier dock tolkningen från dessa skiljer sig åt; därför är kapabel "marxism" endast fungera likt ett paraplybeteckning till ett rad olika socialistiska traditioner tillsammans detta gemensamma för att dem utgår ifrån Marx. ett skiljefråga besitter bland andra varit synen vid rätt och jämlikhet. i enlighet med vissa marxister existerar själva fenomenet rätt och jämlikhet endast en botemedel på grund av misförhållanden likt uppstår inom samhället, samt i enlighet med dessa existerar begreppet rätt och jämlikhet överflödigt inom en socialistiskt samhälle.

andra marxister betonar detta orättvisa tillsammans med dagens samhälle samt hävdar för att detta socialistiska samhället skulle artikel mer rättvist, exempelvis vid bas från avskaffandet från den exploatering samt alienation såsom finns inom dagens samhällen. Denna riktning accepterar alltså begreppet rätt och jämlikhet. detta dem båda riktningarna besitter gemensamt existerar strävan efter för att avskaffa privategendomen samt socialiseraproduktionsmedlen, samt därmed även avskaffa dem klasser liksom människor idag existerar uppdelade inom.

Den politisk-filosofiska diskussionen kring marxismen inom den analytiska traditionen besitter mot massiv sektion förts från företrädare till den analytiska marxismen. Annars besitter marxismen inom stort sett varit en kontinentalfilosofiskt fenomen.

Totalitarism

[redigera | redigera wikitext]

Totalitarism existerar en samlande term på grund av politiska idéer samt struktur likt förespråkar enstaka centraliserad samt helt kraft utan hänsyn mot mänskliga rättigheter.

Några totalitära strömningar existerar helt monarki, fascism, nazism, kommunism, maoism samt även teokratiska statsideologier inom vissa religioner (till modell grupper grupperingar såsom förespråkar sharialagar).

Platon kunna genom sitt verk Staten ses såsom ett från dem inledande förespråkarna på grund av en totalitärt styrt samhälle.

Staten (Polit'eia) existerar en från Platons huvudarbeten, enstaka dialog grundlig tio skrivna verk, inom vilken författaren tillsammans med utgångspunkt ifrån enstaka analys från rättskaffenhetens term samt vid grundvalen från sin filosofiskalivsåskådning framställer sin ryktbara lära angående idealstaten. Platon tillhörde ett från dem aristokratiskaatenska släkter likt politiskt skjutits åt sidan inom samt tillsammans detta demokratiska genombrottet inom mitten från 400-talet.

Avskyn på grund av demokratin samt dragningen mot olika stöt från elitism samt auktoritärt styre, angående än utövat från rättrådiga män (Väktarrådet, bestående från filosofer), fanns en ledmotiv inom Platons politiska tänkande.

I staten visar Platon genom Sokrates vid den mänskliga tendensen mot korruption genom kraft samt visar hur olika styrelsesätt, bland annat demokrati, leder mot stora bekymmer.

Istället menar Platon för att staten bör styras från filosofkungar såsom genomgått speciell träning till uppgiften. ett avgörande sektion från dialogen handlar angående hur filosofkungarna bör tränas till för att korrekt existera rustade till för att tillsammans statens bästa på grund av ögonen styra staten. Genom träning inom dialektik skulle filosofkungarna artikel övade för att titta in idévärlden.

Idévärlden existerar i enlighet med Platon den sanna verkligheten samt sinnevärlden, alltså den planet människan förmå uppfatta tillsammans våra sinnen, existerar bara existerar ett skugga alternativt ett blek kopia från idévärlden. Idévärlden är kapabel exemplifieras inom för att varenda vet hur ett cirkel ser ut, dock för att ett handritad cirkel inte någonsin är kapabel bli helt perfekt, detta förmå bara inträffa inom idévärlden, samt den handritade cirkeln blir bara ett kopia från idévärldens perfekta cirkel, idévärlden förklaras möjligen bäst genom den kända grottliknelsen.

Genom för att ge filosofkungarna den speciella träningen, genom för att dem äger en slags kunskapsföreträde gentemot dem andra inom samhället genom dialektiken samt genom den organisation dem besitter på grund av för att ej falla till frestelsen för att tänka vid sig själva försöker Platon rättfärdiga ett totalitär stat var filosofkungar regerar.

flera besitter blivit bländade från Platon genom dem århundraden likt följt. tillsammans liknande resonemang äger man hittat olika sätt för att rättfärdiga enstaka diktatorisk stat, ibland äger kurs samt intelligens sett likt en prioritet, ibland ras alternativt härkomst, inom andra fall äger den rätta revolutionära andan räknats ledarna mot godo.

Ofta äger man vid något sätt förklarat varför ej den stora massan äger kompetens för att existera tillsammans med samt avgöra ovan sina egna liv, tanken äger varit för att massan ej vet sitt eget bästa. inom andra fall besitter detta varit ren realpolitik var man helt enkelt önskar regera utan för att ge någon klart skarpsinnig förklaring, nazism samt fascism besitter ofta vid detta sättet ett mer antiintellektuell hållning.

Bland filosofer likt opponerade sig mot Platons ögonkontakt vid Staten bör nämnas Zenon ifrån Kition, 300–200-talet f.Kr., stoicismens grundare, inom sitt verk Republiken liksom besitter nämnts inom samband tillsammans med den frihetliga socialismens idéhistoria. inom modern tidsperiod äger den möjligen starkaste kritiken mot Platons idéer angående ett totalitär stat givits från Karl Popper inom boken detta öppna samhället samt dess fiender vilket existerar ett bedömning samt uppgörelse tillsammans med Platon, Hegel samt Marx.

Moderna perspektiv

[redigera | redigera wikitext]

Libertarianism

[redigera | redigera wikitext]

Libertarianism existerar ett politisk tankesystem liksom från vissa ses liksom enstaka radikalisering från den klassiska liberalismen, även angående andra väljer för att betrakta detta såsom enstaka helt fristående tankesystem. i enlighet med libertarianismen äger varenda människor helt äganderätt ovan både sig själva samt sin egendom.

Den maximalt kända företrädaren på grund av libertarianism inom modern tidsperiod existerar filosofen Robert Nozick liksom 1974 publicerade sitt huvudverk Anarki, stat samt utopi. Nozick menade för att enstaka rättfärdig fördelning från tillgångar helt enkelt existerar vilken såsom helst liksom uppstår ur frivilliga avtal.

Centralt till denna perception existerar begreppet självägarskap såsom innebär för att man menar för att varenda individ besitter ett helt samt okränkbar korrekt mot den egna kroppen samt därmed även varenda förmågor samt varor skapade från denna lekamen alternativt förmåga. Detta existerar gemensamt på grund av både högerlibertarianismen samt vänsterlibertarianismen.

Den elementär skillnaden mellan högerlibertarianism samt vänsterlibertarianism ligger snarare inom synen vid resten från världen, detta önskar yttra allt likt ej utgörs från en självägande subjekt. Medan högerlibertarianer menar för att världen ifrån start ej ägdes från någon, menar vänsterlibertarianer för att världen ursprungligen ägdes gemensamt.

Detta innebär för att högerlibertarianerna menar för att detta existerar tillåtet för att tillskansa sig enstaka oproportioneligt massiv sektion från tillgångarna inom världen, således länge detta ej inkräktar vid någon annans riktig mot självägarskap. Vänsterliberatarianerna menar dock för att varenda krav vid äganderätt ovan någon sektion från dem gemensamma tillgångarna kräver kompensation mot dem andra inom någon struktur.

Detta utför för att vänsterlibertarianer förmå acceptera ett större stat än högerlibertarianer, eftersom man menar för att statens funktioner även är kapabel innefatta rättvis omfördelning från tillgångar.

Feminism

[redigera | redigera wikitext]

Feminismen utgör inom flera avseenden ett bedömning från detta gammal sättet för att bedriva politisk tänkesätt vid.

Trots feminismens divergens finns vissa gemensamma drag bland dem olika riktningarna. flera feminister hävdar för att den politiska arenan äger dominerats från manligt tänkande samt typiskt manliga rättvisebegrepp.

Kommunitarianism

[redigera | redigera wikitext]

Kommunitarianism kallas enstaka samling relaterade dock distinkta filosofiska teorier, härstammandes ifrån sent 1900-tal, vilka motsätter sig radikal självständighet samt liknande fenomen, medan man betonar detta civila samhället.

Kommunitarism likt mening användes inledande gången vid 1840-talet från Goodwyn Barmby vilket beteckning på grund av personer liksom förespråkade kommunalism. Den moderna innebörden från termen härrör ifrån 1900-talet. Grovt sett förmå kommunitarismen indelas inom nästa numeriskt värde kategorier:

Filosofisk kommunitarism

[redigera | redigera wikitext]

Filosofisk teori likt ställer sig emot liberalismen vilken dem anser existera enstaka ontologiskt samt epistemologiskt självmotsägelse.

Istället på grund av för att fokusera individen, framhåller dem detta civila samhället såsom detta liksom format individen. Kommunitaristerna menar för att den liberala teorin angående rätt och jämlikhet ej begripet vikten från samhället. Kommunitarismen inom filosofin uppstod vilket respons vid John RawlsEn teori angående rättvisa, samt kritiserade hans atomiska ögonkontakt vid människan vilket enstaka individ.

till kommunitarerna blir människan ett individ genom för att förhålla sig mot dem värden samt trosuppfattningar såsom finns inom dess samhälle samt kollektiv. Även människor likt tar avstånd ifrån dessa värden samt föreställningar, fullfölja detta vid grundvalar vilket existerar stärka inom detta samhället, menar kommunitarerna.

Till dem främsta kommunitarerna räknas bland andra Michael Sandel, Charles Taylor, Alasdair MacIntyre, Michael Walzer, samt Christos Yannaras.

Ideologisk kommunitarism

[redigera | redigera wikitext]

Denna sortens kommunitarism existerar ett radikal mittenideologi likt ger emfas vid samhället, samt ofta kännetecknas från för att stå mot vänster inom ekonomiska problem att diskutera samt motsats till vänster inom sociala. Den politiskt relaterade kommunitarismen bygger mot massiv sektion vid Robert Putnams volym Den ensamme bowlaren inom vilken denne resonerar omkring begreppet socialt tillgångar.

Det äger demonstrerat sig problematiskt för att applicera höger-vänsterskalan vid kommunitarismen. Såväl vissa tänkare samt grupper inom den politiska högern likt motsvarande inom den politiska vänstern besitter demonstrerat nyfikenhet till kommunitära tankegångar.

Kommunitarianismen besitter många gemensamt tillsammans den kristdemokratiska rörelsens personalistiska människouppfattning samt nödvändigheten från gemensamma värderingar inom en samhälle på grund av för att detta bör fungera.

Den förknippas även tillsammans med tredjeplats vägen.

Fastän kommunitarismen kunna sägas artikel ett tankeströmning såsom personer inom flera politiska partier tagit mot sig från, besitter även rena kommunitaristiska rörelser bildats, vilket The Communitarian Network från Amitai Etzioni (1993).

Centrala problem

[redigera | redigera wikitext]

Rättfärdigandet från staten

[redigera | redigera wikitext]

Att vid en tillfredsställande vis rättfärdiga staten besitter varit samt existerar enstaka betydelsefull arbetsuppgift till samtliga politiska filosofer tillsammans med undantag till anarkisterna, såsom Peter Kropotkin (1842-1921) samt Michail okänt (1814-1876), samt marxister såsom Karl Marx (1818-1883) samt Friedrich Engels (1820-1895) inom spetsen.

Samhällskontraktet

[redigera | redigera wikitext]

Ett vanligt sätt för att försöka legitimera statens kraft existerar genom diverse kontraktsteorier; man försöker visa för att medborgarna inom staten vid något vis äger gett sitt samtycke mot staten, en samtycke liksom kallas kontrakt. Samtycket äger förklarats olika från olika filosofer. en vanligt sätt för att förklara samtycket existerar genom begreppet implicit samtycke.

ett medborgare godtar implicit staten nära åtnjutande från dess fördelar liksom medicinsk vård samt infrastruktur. Denna ögonkontakt äger dock kritiserats från bl.a. David Hume (1711-1776) genom hänvisning mot dem extrema svårigheterna tillsammans för att undvika för att åtnjuta statens fördelar. för att flytta mot enstaka ytterligare stat existerar sällan en rimligt alternativ, dessutom behöver även den nya staten legitimeras.

Thomas Hobbes (1588-1679) anger för att inom naturtillståndet existerar all form eller gestalt från mänskligt samarbete omöjlig, samt människor befinner sig inom ett ständig kamp till sin överlevnad. till för att behärska överleva tvingades människorna avsluta en samhällskontrakt, genom vilket dem överlämnade sin (naturliga) beslutanderätt mot staten mot för att den skyddade deras liv samt egendom.

John Rawls (1921-2002) förespråkar enstaka typ från samhällskontrakt likt utjämnar förutsättningarna på grund av medborgarna, samt menade för att angående människorna skulle artikel placerade beneath enstaka 'okunnighetens slöja' då dem valde, då skulle dem välja en socialliberalt samhällskontrakt på grund av för att inom tänkta situationen maximera sitt välstånd samt minimera risken till för att själva för att leva en odrägligt liv.

Naturrätten

[redigera | redigera wikitext]

Olika varianter från den Lockeska naturrätten besitter använts från liberala rättighetsteoretiker samt anhängare från detta negativa frihetsbegreppet till för att argumentera på grund av kraftiga begränsningar från statens auktoritet. Den libertarianske filosofen Robert Nozick sammanfattade sin ståndpunkt likt så: "individer besitter rättigheter, samt detta finns handlingar såsom ingen får utföra mot dem (utan för att avbryta mot dessa rättigheter).

Dessa rättigheter existerar således starka samt vittgående för att dem reser frågan vilket, ifall något, såsom staten samt dess kontorspersonal får göra".

Naturrättsteoretiker från diverse stöt brukar således förespråka någon typ från nattväktarstat då denna bäst tillgodoser individens riktig mot frihet samt egendom.

Utilitarismen

[redigera | redigera wikitext]

Även ifall utilitarismen historiskt sett främst varit enstaka moralisk teori, äger den även använts inom politisk-filosofiska resonemang, exempelvis inom rättfärdigandet från staten.

Bland dem utilitarister liksom haft störst påverkan vid modern politisk tänkesätt återfinns bl.a. John Stuart Mill. Mill plats ett från socialliberalismens upphovsmän vilket inom sina texter "Utilitarism" samt "Om frihet" utvecklade skälen till yttrandefriheten samt till begränsningen från handlingens frihet endast ifall samt då andra genom handlingen skulle lida skada.

Demokrati

[redigera | redigera wikitext]

Demokratins innebörd, åtråvärdhet samt önskad utformning äger diskuteras flitigt inom den politiska filosofin. Den inledande filosofen likt tog upp frågan plats Platon, liksom avvisade tanken vid en folkstyrt samhälle. Hans främsta argument plats för att ett stat existerar såsom en skepp; detta måste styras från den maximalt kunniga samt detta urartar ifall samtliga önskar styra lika många.

Platon menade för att samhället bör styras från enstaka filosofisk elit likt skulle genomgå enstaka träning vilket ej avslutades förrän runt 50-årsåldern.

Tanken vid en demokratiskt styrt samhälle fick sin verkliga genomslagskraft beneath 1600- samt 1700-talen samt manifesterades bl.a. inom folkliga revolutioner vilket Franska revolutionen samt Amerikanska revolutionen.

Utöver den möjligen maximalt centrala frågan ifall detta önskvärda tillsammans med demokrati, råder detta även delade meningar ifall vilken sorts demokrati såsom existerar för att föredra. Motsättningar finns ofta mellan förespråkare till direkt demokrati samt representativ demokrati. Den franske filosofen Jean-Jacques Rousseau (1712-1778) plats enstaka nödvändig föregångare mot senare förespråkare på grund av direkt demokrati.

han utvecklade ett teori angående en samhälle vars lagar stiftades från människor genom omröstningar dock vilket utfördes från enstaka slags politisk aristokrati. ett nödvändig faktor till för att denna typ från demokrati skulle artikel möjlig fanns i enlighet med Rousseau för att människor utbildades samt därmed fick sin personlig vilja för att samstämma tillsammans allmänviljan.

Den senare beskrivs vilket detta såsom ligger inom folkets sanna nyfikenhet.

En avgörande förespråkare på grund av representativ demokrati plats brittenJohn Stuart Mill (1806-1873). Mill betonade detta viktiga tillsammans med frihet, däribland yttrandefrihet.

Fördelning från resurser

[redigera | redigera wikitext]

En huvud fråga inom den politiska filosofin existerar vilken fördelning från tillgångar såsom existerar rättvis, alternativt maximalt rättvis.

enstaka elementär fråga vilket vissa anser lägger grunden mot vilken fördelning vilket existerar rättvis, existerar frågan angående privategendomens berättigande. Redan beneath antiken ägde Platon samt Aristoteles olika ögonkontakt vid vilket liksom plats för att föredra: privategendom alternativt kollektivt ägande.

Locke samt privategendom

[redigera | redigera wikitext]

En senare försvarare från detta förra, privategendomen, fanns John efternamn.

efternamn försökte inom Two Treatises on Government (1690) bevisa för att detta plats rättvist för att människor tog allmänt ägda alternativt något som inte ägs av någon tillgångar mot sin privata ägo, beneath vissa förutsättningar. denne ger enstaka rad argument på grund av detta. till detta inledande hävdar han för att detta vore mot Guds vilja för att människor ej tog till sig från naturens tillgångar.

Gud äger ju skapat oss människor vid jorden samt för att låta bli för att överleva vore för att förolämpa honom. på grund av för att man bör ett fåtal ta från detta allmänna behöver dock numeriskt värde villkor existera uppfyllda; dels för att man ej tar mer än man besitter behov från samt dels för att man lämnar kvar tillräckligt många åt andra människor.

till detta andra hävdar efternamn för att eftersom man äger sin personlig arbetskraft, samt nära sysselsättning blandar sin arbetskraft tillsammans objekt, därför äger man objektet tillsammans vilket man arbetat.

Lockes argument äger dock blivit utsatta till bedömning. Vissa menar exempelvis för att detta inledande argumentet, ifall man ovan viktig taget accepterar Gud liksom någon för att ta hänsyn mot, endast är kapabel rättfärdiga tillägnandet från viss att ge liv vilket nötter samt små frukter från växter, samt ej nation likt detta ju inom inledande grabb existerar frågan ifall.

Robert Nozick äger kritiserat Lockes andra argument. ifall detta verkligen vore således för att man äger äganderätt mot detta liksom man blandar någonting liksom man äger tillsammans med, då skulle man behärska ta enstaka flaska tomatsås samt hälla ut inom havet samt hävda äganderätt från havet. Man äger ju då trots allt blandat sin egendom tillsammans med en objekt.

efternamn besitter dock en annat argument likt hjälper honom för att undkomma den kritiken. denne menar för att detta speciella tillsammans med egendomen arbetskraft, mot skillnad ifrån exempelvis burken tillsammans med tomatsås, existerar för att den kunna producera nytt värde. då man blandar sin arbetskraft tillsammans med en stycke mark sålunda ökar värdet vid jorden.

Därför äger man riktig mot jorden dock ej mot havet inom exemplet ovan. detta argumentet äger dock även blivit kritiserat. Kritikerna menar för att argumentet möjligen berättigar ägande från detta nya värdet såsom tillkommer jordens ursprungliga värde. dock för att hävda för att man äger själva jorden, samt ej bara dess frukter, existerar för att vandra på grund av långt.

Rawls samt differensprincipen

[redigera | redigera wikitext]

Socialliberaler såsom Rawls förespråkar ofta någon struktur från rättvis fördelning samtidigt såsom dem existerar till för att samtliga personer äger korrekt mot en sålunda vidsträckt struktur från friheter likt möjligt, således länge dessa ej inkräktar vid någon annans friheter dvs.

inom "En teori angående rättvisa" utför han gällande för att en rättvist samhälle existerar en var ojämlikheterna existerar mot gagn på grund av dem likt äger detta sämst ställt. enstaka strävan efter lika rättigheter får alltså ej leda mot för att dem sämst ställda får detta ännu sämre, vilket denne anser skulle existera fallet angående samtliga ekonomiska tillgångar fördelades jämlikt mot varenda.

denne anser även för att varenda yrken samt ställningar skall artikel öppna till varenda människor för att söka. Diskriminering existerar ej tillåtet. Hans argument vilar tungt vid påståendet för att oss ej besitter full riktig mot förmånerna oss får genom våra talanger eftersom oss ej förtjänat våra talanger.

Leninistisk fördelning

[redigera | redigera wikitext]

En fråga likt traditionellt besitter legat nära privategendomens berättigande existerar den angående kapitalism kontra en nytt ekonomiskt struktur.

Privategendom existerar enstaka förutsättning på grund av Kapitalism dock för att handelsplats kunna existera utan privategendom.

Den maximalt avgörande traditionen liksom argumenterat till planekonomi såsom ekonomiskt struktur existerar Leninism. enstaka massiv sektion från argumentationen besitter bestått inom argument mot marknadsekonomi i sin kapitalistiska form.

Man äger kritiserat exploateringen från arbetarna, vid grundval från kritiken inom kapitalet, ses liksom enstaka vital komponent inom kapitalismen; den alienerande effekten, förtingliande, respektive detta slöseri från tillgångar liksom oundvikligen sker beneath överproduktionskriser. andra traditioner, exempelvis utilitarismen, besitter varit mer splittrade då grundtanken är kapabel kombineras både tillsammans med marknads- samt såväl såsom planekonomi.

detta besitter ofta framförts argument på grund av kapitalism vid bas från frihet såsom man ej anser för att kommandoekonomi ej är kapabel leva upp mot.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Wolff, Jonathan, Introduction to political philosophy (1996)
• Kymlicka, Will, Modern politisk filosofi: enstaka introduktion (1995)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]