Vad betyder ek på hebreiska
Hebreiska alfabetet
Hebreiska alfabetet äger 22 tecken samt används till för att nedteckna hebreiska, jiddisch, judisk arabiska samt övriga tungomål likt används från den judiska gemenskapen. en kännetecken på grund av detta hebreiska alfabetet existerar för att detta skrivs ifrån motsats till vänster mot vänster.
detta lånades in ifrån detta feniciska alfabetet samt fanns en eget utvecklat skrivsystem omkring 800-talet f.Kr.[1][2]
Det hebreiska skrivsystemet existerar ett konsonantskrift alternativt abjad, detta önskar yttra enstaka text såsom bara använder konsonanter. Vokaler anges liksom punkter beneath alternativt inom bokstäverna, således kallad niqqud, samt används då uttalet existerar tvetydigt, alternativt beneath lärande från läskunskaper till unge samt vuxna.
Dessa punkter anger detta vokalljud likt följer efter konsonanten beneath vilken punkterna existerar utskrivna. Undantaget existerar viss niqqud inom anslutning mot bokstaven vav (ו) då ett punkt mot vänster ifall den (וּ) anger en uttal snarlikt "u" utan något konsonantljud, medan ett punkt ovan (וֹ) anger en uttal snarlikt "o" utan något konsonantljud.[3] Då vissa mening börjar tillsammans med vokaler alternativt äger dubbla vokalljud finns numeriskt värde tecken likt ej äger några egna ljud; alef (א) samt ayin (ע).
Dessa är kapabel ändras mot vilket vokalljud likt helst tillsammans med hjälp från niqqud, vilket fullfölja detta möjligt för att notera ut en mening liksom antingen börjar tillsammans en vokalljud alternativt liksom besitter en dubbelt vokalljud. en modell existerar termen עיר (med niqqud עִיר), vilket betyder "stad" samt uttalas ungefär "ir". Ordets inledande tecken, ayin, äger inget eget ljud dock blir mot en i-ljud genom punkten hiriq.
Tabellen nedan visar detta hebreiska alfabetet inom tryckstil. Slutbokstäverna existerar varianter vilket används då bokstaven existerar den sista inom en mening. dem härstammar ifrån den period då skriften skrevs vid pergament såsom plats kostsamt samt orden skrevs utan mellanrum. till vissa tecken fanns detta då tvetydigt ifall fanns termen tog slut.
Slutvarianterna användes då på grund av för att märka detta samt dem används än inom ljus inom modern hebreiska.
Tabell
[redigera | redigera wikitext]| Namn | Alef | Bet | Gimel | Dalet | He | Vav | Zayin | Het | Tet | Yod | Kaf | Lamed | Mem | Nun | Samekh | Ayin | Pe | Tsadi | Qof | Resh | Shin | Tav |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tryckt tecken | א | ב | ג | ד | ה | ו | ז | ח | ט | י | כ | ל | מ | נ | ס | ע | פ | צ | ק | ר | ש | ת |
| Tryckt slutbokstav | ך | ם | ן | ף | ץ | |||||||||||||||||
| Kursiv tecken | ||||||||||||||||||||||
| Kursiv slutbokstav | ||||||||||||||||||||||
| Ljud (modern hebreiska) | [ʔ], ∅ | [b], [v] | [g] | [d] | [h] | [v] | [z] | [x]~[χ] | [t] | [j] | [k], [x]~[χ] | [l] | [m] | [n] | [s] | [ʔ], ∅ | [p], [f] | [t͡s] | [k] | [ɣ]~[ʁ] | [ʃ], [s] | [t] |
| Translitteration | ' | b, v | g | d | h | v | z | ch | t | y | k, ch | l | m | n | s | ' | p, f | tz | k | r | sh, s | t |
| Siffervärde | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | 80 | 90 | 100 | 200 | 300 | 400 |