Varför dör man när man blir gammal

– detta liksom existerar god på grund av hjärtat existerar även utmärkt på grund av hjärnan, säger Miia Kivipelto, professor inom klinisk geriatrisk epidemiologi nära avdelningen till neurobiologi, vårdvetenskap samt samhälle nära Karolinska Institutet.

Hon äger noggrann sammanställt dem inledande resultaten ur världens inledande interventionsstudie från faktorer vilket skyddar mot demens.

Hittills äger all undersökning ifall vad likt existerar god samt ej god på grund av ett god ålderdom byggt vid epidemiologiska studier. detta innebär för att forskarna tittar vid hur detta går på grund av människor samt undersöker vad dem äger gjort. Den forskningen ger vissa svar, dock kunna ej säkert visa ifall detta finns en orsakssamband mellan ett viss faktor samt en påverkan alternativt ifall detta existerar något annat likt agerar in.

Därför behövs interventionsstudier.

Då lottar forskarna istället fram vilka försökspersoner vilket bör utföra vilka saker samt sedan följer dem dem ovan period. Interventionsstudier anses äga detta helt starkaste bevisvärdet, dock existerar betydligt mer kostsamma samt tidskrävande. Vissa tydlig ohälsosamma beteenden, likt rökning mot modell, existerar heller ej etiskt försvarbart alternativt praktiskt möjligt för att analysera vid detta sätt, dock flera andra beteenden går för att lotta ut mot försökspersonerna.

I den för tillfället aktuella FINGER-studien (Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability) lottades 1 260 försökspersoner ifrån land i norden, mellan 60 samt 77 kalenderår gamla, mot antingen en interventionsprogram alternativt mot vanliga hälsoråd.

Interventionsprogrammet innebar individuell kostrådgivning baserad vid dem nordiska näringsrekommendationerna, individuell sjukgymnaststyrd träning vid gym till för att stärka muskler samt gruppaktiviteter såsom promenader, vattengympa, joggning alternativt gymnastik, minnesträning tillsammans speciella datorprogram samt regelbundna hälsokontroller var särskilt vaskulära riskfaktorer såsom högt blodtryck, fetma, diabetes samt högt kolesterol kontrollerades samt åtgärdades.

Nu äger försökspersonerna följts inom numeriskt värde tid samt redan idag går detta för att titta vissa positiva effekter vid hjärnan.

– Resultaten existerar många positiva.

dem liksom plats tillsammans inom interventionsgruppen ägde enstaka många förbättrad kognitiv förmåga både vad gäller minnet, snabbhet samt planeringsförmåga, säger Miia Kivipelto.

Hon samt hennes forskargrupp kommer för att följa personerna inom studien inom sju tid vilket förhoppningsvis är kapabel ge ännu tydligare resultat.

– för tillfället ser oss skillnad inom kognitiva tester, då möjligen oss kunna titta skillnader inom antalet likt existerar drabbade från demens.

dock resultatet visar redan för tillfället för att detta går för att påverka utfallet samt ett fåtal effekter vid hjärnan, säger Miia Kivipelto.

Det går dock ej ännu för att titta vilken alternativt vilka från dem olika insatserna inom interventionsgruppen likt äger störst förebyggande inverkan, dock detta kommer denna för att försöka utföra då försökspersonerna besitter följts ytterligare tid.

Livsstilsförändringar förebygger

En brittisk-amerikansk forskargrupp publicerade dock förra året enstaka uppskattning från dem olika riskfaktorernas innebörd på grund av för att drabbas från neurodegenerativ sjukdom sjukdom samt dem menar för att inom västländer tillsammans med nedsänkt rökning samt upphöjd utbildningsnivå sålunda existerar den fysiska inaktiviteten detta största hotet.

Dels på grund av för att detta existerar således vanligt samt dels på grund av för att kroppslig handling besitter innebörd till sålunda flera andra riskfaktorer på grund av demensutveckling såsom fetma, diabetes samt högt blodtryck.

Samma forskargrupp beräknar även tillsammans för att uppemot 30 andel från varenda Alzheimerfall skulle behärska förebyggas tillsammans med livsstilsförändringar.

– samt existerar detta 30 andel till neurodegenerativ sjukdom därför existerar detta mer till demens eftersom var finns detta ett klar vaskulär komponent även, säger Miia Kivipelto.

Att behärska minska antalet fall från neurodegenerativ sjukdom sjukdom samt demens tillsammans med 30 andel alternativt mer genom livsstilsförändringar skulle behärska påverka framtidsutsikter till detta hälsosamma åldrandet otroligt många.

på grund av för att ej prata ifall hur många detta skulle betyda till dem enskilda individerna. ett massiv fördel existerar för att riskfaktorerna mot relativt massiv sektion existerar desamma likt till hjärt-kärlsjukdom. Dessa personer fångas därmed relativt ofta upp redan inom primärvården, dock Miia Kivipelto tycker för att vårdcentralerna förmå utföra mer på grund av för att hjälpa dem.

denna hoppas för att dem nya fynden kommer för att förändra synen vid riskfaktorerna inom vården.

Många besitter högt blodtryck, fetma samt diabetes. oss vet för att vården ej ständigt hanterar dessa personer perfekt. möjligen är kapabel detta öka motivationen hos vårdgivare för att ta förbättrad grabb ifall dessa riskfaktorer angående man vet för att dem även besitter negativ utfall vid hjärnan, säger hon.

För för att hjälpa vården samt även ge enskilda individer enstaka chans för att uppskatta sin fara besitter Miia Kivipelto skapat enstaka demensriskmätare var man egen förmå räkna ut hur massiv ens fara för att drabbas från demens inom 20 tid existerar.

Demensrisktestet existerar framtaget 2006 samt baseras vid studien CAIDE (Cardiovascular fara Factors, Aging, and Dementia).

– tillsammans med hjälp från testet förmå man ju även räkna ut hur många risken reducerar angående man lyckas minska ett riskfaktor, säger Miia Kivipelto.

Förutom FINGER-studien pågår numeriskt värde andra interventionsstudier inom världen såsom undersöker vilket liksom är kapabel förebygga neurodegenerativ sjukdom samt demens, enstaka inom land i västeuropa samt ett inom Holland.

samt idag existerar detta enstaka helt ytterligare öppenhet mellan vetenskapsman än vad detta äger varit tidigare, berättar Miia Kivipelto.

– oss jobbar väldigt nära dem andra forskargrupperna samt oss kommer för att jämföra våra konsekvens samt även poola ihop våra information. Då får oss ovan 6 000 personer totalt, vilket kommer för att ge oss tillfälle för att ännu tryggare yttra vilket liksom fungerar samt ej.

oss äger insett för att oss måste dela tillsammans med oss från våra uppgifter angående oss snabbare önskar komma fram mot konsekvens, säger hon.

För detta existerar bråttom. Antalet äldre blir bara fler samt fler samt tillsammans dem antalet likt drabbas från neurodegenerativ sjukdom sjukdom alternativt demens. samt någon bot finns ej inom sikte. detta finns visserligen fyra medicin godkända till behandling från neurodegenerativ sjukdom sjukdom, dock dem besitter ett ganska begränsad resultat vid symtomen samt utför inget åt orsaken.

detta besitter heller ej kommit något nytt medicin vid ovan tio tid samt detta verkar heller ej finnas därför många lovande inom forskningsväg till här.

Begreppet välbefinnande olik på grund av äldre

Det enda likt går för att utföra existerar istället för att försöka förebygga ohälsa inom ålderdomen således många liksom möjligt.

dock detta handlar ej ifall för att varenda 80-åringar bör artikel kärnfriska. till för att förstå begreppet hälsosamt åldrande menar Laura Fratiglioni för att oss måste bredda begreppet välbefinnande då detta gäller äldre. Normalt ser oss välbefinnande liksom avsaknad från sjukdom, dock den definitionen fungerar ej då man kommer upp inom åren.

– Efter 75 finns detta väldigt erhålla liksom helt saknar kroniska sjukdomar, därför för att man nästan ständigt får några sjukdomar ovan enstaka livstid.

på grund av för att förklara välbefinnande hos äldre måste man istället titta vid funktionen – hur man fungerar trots för att man äger sjukdomar. angående man klarar sig utan hjälp, angående man klarar för att sköta sin hygien samt liknande, säger hon.

Hon menar för att man, åtminstone ifrån medelåldern, bör ta mot sig enstaka hälsosam livsstil tillsammans med kroppslig samt mental handling såsom denna förespråkar på grund av för att minska sin fara.

då man sedan blir äldre existerar detta viktigt för att gå vidare för att artikel energisk, både fysiskt, mentalt samt socialt.

– Man bör utföra sådant man tycker ifall för att utföra. för att studera enstaka volym mot modell existerar jättebra, dock detta ger bara stimulans från hjärnan. detta finns andra saker man är kapabel utföra liksom stimulerar både fysiskt, mentalt samt socialt.

flera går enstaka utbildning vid universitetet alternativt går vid Friskis & Svettis var man måste följa tillsammans inom övningarna. Jag brukar även lyfta fram dans likt ett härlig handling var man får samtliga tre komponenterna, säger hon.

Hon äger nyligen demonstrerat för att människor ovan 75 tid likt besitter enstaka hälsosam livsstil lever 5,5 tid längre än dem vilket ej besitter det.

– 5,5 tid längre liv nära 75 års ålder, detta existerar många detta, säger hon.

Framtidens vårdmiljö

En ytterligare sak liksom forskningen besitter sett existerar för att detta existerar god för att bo kvar hemma sålunda länge vilket möjligt.

– detta existerar jätteviktigt för att bo kvar hemma samt äga sina egna saker omkring sig.

dock detta förmå hända för att människor blir väldigt isolerade. dem är kapabel sakna stimulans samt avsluta för att laga god föda mot sig egen. Detta måste även vårdsystemen tänka vid. detta existerar strålande ifall människor är kapabel bo hemma, dock hemma får ej bli en fängelse, säger hon.

Men inom framtiden kommer hemmet ej för att bli en fängelse utan enstaka vårdplats.

inom varenda fall angående Tore J Larssons framtidsperspektiv stämmer. denne existerar professor inom arbetsskadeprevention nära Kungliga Tekniska universitet eller akademisk institution, KTH, samt föreståndare på grund av detta relativt nystartade Centrum till välbefinnande samt byggande.