Vilka partier vill sänka skatterna
Regeringen besitter lagt ett offensiv valbudget tillsammans med tyngdpunkt vid ökade utgifter. inom budgeten ökar utgifterna tillsammans med 62 miljarder samt skatterna sänks tillsammans 13 miljarder. Detta trots för att Konjunkturinstitutet bedömde utrymmet till ofinansierade reformer mot bara 40 miljarder.
Regeringens ekonomisk plan äger klart satt tonen till partiernas budgetmotioner, liksom presenterades inom veckan.
samtliga partier lägger enstaka lika utvidgande ekonomisk plan vilket regeringen. Dess vilja för att spendera besitter även smittat från sig vid dem övriga partierna. Även dem forna allianspartierna samt Sverigedemokraterna lägger majoriteten från reformutrymmet vid ökade utgifter snarare än sänkta skatter.
Moderaterna sänker skatterna maximalt, tillsammans 35 miljarder (jämfört tillsammans angående inga aktiva beslut fattats).
Liksom tidigare tid existerar den största skattesänkningen enstaka förstärkning från jobbskatteavdraget. grupp äger dock inga förslag på grund av sänkta marginalskatter. var existerar detta inom stället Liberalerna såsom sticker ut. Vänsterpartiet önskar höja skatterna tillsammans 66 miljarder.
Partierna besitter presenterat enstaka mängd mer alternativt mindre nyskapande skatteförslag.
Nedan sätter jag bedömning vid några från dem viktigaste.
Skattereduktion på grund av förvärvsinkomst
Föreslås av: Regeringen, C
I förra årets ekonomisk plan infördes ett allmän skattesänkning mot samtliga tillsammans beskattningsbar lön. Regeringen önskar för tillfället höja den mot 235 kronor per kalendermånad till samtliga tillsammans med intäkt motsvarande heltidsarbete.
Centerpartiet önskar även förstärka skattereduktionen, tillsammans med ett något olik utformning. Skattesänkningen fungerar vid liknande sätt vilket enstaka kommunalskattesänkning inom detta för att den sänker skatten på grund av såväl löntagare vilket pensionärer, arbetslösa samt sjukskrivna. Därför utför den ej för att detta blir mer lönsamt för att vandra ifrån exempelvis a-kassa mot arbete.
Betyg: +++
Förstärkt jobbskatteavdrag
Föreslås av: M, KD, L, SD
Flera partier föreslår olika varianter från jobbskatteavdrag.
Moderaterna samt Kristdemokraterna önskar ge varenda likt jobbar upp mot 200 kronor mer varenda kalendermånad (och samtidigt sänka skatten vid pensioner). Sverigedemokraterna samt Liberalerna önskar sänka skatten vid både arbetsinkomst samt pension, var L lägger tyngdpunkten vid lägre inkomster. Kristdemokraterna önskar även införa en särskilt jobbskatteavdrag till föräldrar.
Det finns gott forskningsstöd på grund av för att jobbskatteavdrag leder mot fler inom arbete, särskilt bland låginkomsttagare.
Min enda invändning rör hur förslagen går ihop tillsammans med resten från skattesystemet. L-, SD- samt KD-förslagen utför skattesystemet mer svåröverskådligt. Moderaternas förslag bygger vidare vid detta befintlig jobbskatteavdraget utan för att rikta dess brister: detta existerar krångligt, subventionerar kommunalskattehöjningar samt omfattar ej personer såsom besitter både bidragsinkomst samt nedsänkt arbetsinkomst.
Betyg: ++++
Höjd brytpunkt till statlig inkomstskatt
Föreslås av: L, KD
Sverige äger höga marginalskatter, samt dem högsta marginalskatterna börjar gälla ifrån låga inkomster inom ett internationell jämförelse.
Därför existerar detta välkommet för att Liberalerna önskar höja gränsen på grund av då man börjar erlägga den 20-procentiga statliga inkomstskatten tillsammans med 2 000 kronor per tidsperiod samt Kristdemokraterna tillsammans med 400 kronor per tidsperiod, ifrån dagens 45 000. Denna skattesänkning kunna förväntas sporra höginkomsttagare för att öka sina inkomster mot den grad för att skattesänkningen blir helt alternativt mot största delen självfinansierande.
Betyg: +++++
Sänkta arbetsgivaravgifter på grund av unga
Föreslås av: Regeringen, C
Centerpartiet driver fortsatt sin käpphäst ifall sänkta arbetsgivaravgifter till unga, samt regeringen äger anpassat sig mot detta.
Forskningvisar för att skattesänkningen äger skapat fler arbete, dock detta finns ändå skäl för att artikel skeptisk. Riktade skattesänkningar utför skattesystemet ännu krångligare samt facken lär vid sikt höja lönerna tillsammans med motsvarande belopp. Då blir detta totalt sett ej mer prisvärd för att anställa.
Betyg: +++
Sänkt avgift vid ISK
Föreslås av: M, C, L, SD
Fyra partier önskar sänka skatten vid investeringssparkonton, likt fullfölja detta möjligt för att spara inom fonder samt aktier vid en skattemässigt enkelt sätt.
inom ljus fastställs ISK-skatten genom för att man kalkylerar ett schablonintäkt vid 1,25 andel från detta investerade kapitalet. vid denna schablonintäkt betalar spararen 30 andel inom kapitalinkomstskatt.
Socialdemokraterna (men ej regeringen) önskar höja skatten vid kall tillsammans hänvisning mot för att skattenivån skulle existera nedsänkt. dock likt jag äger påpekat inom ett finansiell debatt-artikel existerar kall ej skattegynnat ifall man tar hänsyn mot för att spararen måste erlägga ISK-skatten oavsett ifall kapitalet ökar alternativt reducerar inom värde.
Riksrevisionen samt ekonomiska rådet äger sedan byggt vidare vid min bedömning samt dragit snarlika slutsatser.
Eftersom staten får skatteintäkter ifrån investeringssparkonton oavsett hur börsen går bör dem beskattas likt riskfria tillgångar, alltså statsobligationer. Därför existerar statslåneräntan enstaka utmärkt utgångspunkt på grund av hur upphöjd schablonskatten bör existera, samt detta existerar rimligt för att sänka skatten vid ISK.
Betyg: +++++
Höjd omsättningsgräns till momsregistrering
Föreslås av: samtliga partier
I solens tid måste företag liksom omsätter mer än 30 000 kronor per kalenderår registrera sig till mervärdesskatt.
detta innebär för att dem tar ut mervärdesskatt vid försäljningen samt får momsen vid förvärv återbetald. på grund av företag tillsammans lägre omsättning existerar momsregistrering frivillig. Regeringen önskar höja denna gräns mot 80 000 kronor per år.
Det existerar enstaka utmärkt koncept. 2019 beräknade jag för att omsättningsgränsen existerar på grund av nedsänkt inom en samhällsekonomiskt perspektiv, angående man tar hänsyn mot dem administrationskostnader såsom momshantering skapar.
Betyg: +++++
Höjd fastighetsskatt vid affärsmässig fastigheter
Föreslås av: L
Liberalerna önskar höja fastighetsskatten vid affärsmässig lokaler ifrån 1 mot 1,5 andel från taxeringsvärdet – ett ganska massiv höjning vid 5 miljarder liksom paradoxalt nog presenteras beneath rubriken ”mer enhetliga samt ändamålsenliga skatter”.
Ägare från kontor, butiker samt andra lokaler måste erlägga kapitalinkomstskatt samt eventuellt bolagsskatt vid hyresintäkterna.
för att dessutom ta in enstaka fastighetsskatt innebär dubbelbeskattning, sänker värdet vid fastigheterna samt fullfölja detta mindre lönsamt för att investera inom nybyggnation. Fastighetsskatten vid affärsmässig lokaler borde avskaffas, ej höjas.
Betyg: –
Höjd avgift vid höginkomsttagare
Föreslås av: V
Vänsterpartiet önskar återinföra extra skatt, samt dessutom införa ytterligare ett värnskatt på grund av högre inkomster.
tillsammans med Vänsterpartiets förslag stiger den högsta marginalskatten ifrån 55 andel mot 67 andel. ifall man beräknar in arbetsgivaravgifter samt skatter vid konsumtion blir den 80 andel. detta existerar nivåer likt börjar närma sig 1980-talets skattesystem, likt Socialdemokraterna samt LO mot slut insåg plats ”ruttet samt perverst”.
Betyg: –
Höjda kapitalskatter
Föreslås av: V
Vänsterpartiet föreslår enstaka mängd olika kapitalskattehöjningar, trots för att landet redan inom ljus besitter höga kapitalskatter inom ett internationell jämförelse.
Partiet önskar utföra kapitalinkomstskatten progressiv, tillsammans enstaka högsta skattesats vid 45 andel.
Man hänvisar mot för att dagens skattesats vid 30 andel existerar lägre än skatten vid arbetsinkomster. Då besitter man glömt försvunnen för att den likt sparar redan besitter skattat vid pengarna då dem tjänades in, samt för att kapitalinkomstskatten ej tar hänsyn mot värdeökningar liksom bara uppstår vid bas från inflation.
Vänsterpartiet önskar även införa ett arvsskatt vid arv ovan 3 miljoner kronor, likt bör ge 4 miljarder inom inkomster.
enstaka nyligen tillverkad ESO-rapport kalkylerar dock för att ett 20-procentig arvsskatt vid arv ovan 1 miljon bara skulle ge cirka ett miljard inom inkomster. Rapporten konstaterar även för att enstaka arvsskatt skapar grundlig skatteplanering samt knappt påverkar ojämlikheten.
Vänsterpartiet föreslår återinförd förmögenhetsskatt vid upp mot 5 andel (!) från förmögenheten per tid, vilket lär leda mot grundlig kapitalflykt.
grupp önskar dessutom höja bolagsskatten, något likt kommer för att sänka investeringarna samt framför allt drabba löntagarna.
Betyg: –
Jacob Lundberg existerar bokaktuell tillsammans ”Allt ni behöver känna till angående skatter”. Billigast existerar liksom ständigt för att beställa den direkt ifrån Timbro förlag.