Hur många invånare har kanada 2023
Kanada
| Kanada Canada | ||
|---|---|---|
| Valspråk:&#;A Mari Usque Ad Mare (från ocean mot hav) | ||
| Nationalsång:&#;O Canada Kunglig hymn:&#;"God bevara the King"[1][2] | ||
| Huvudstad | Ottawa[3] | |
| Största stad | Toronto | |
| Officiella språk | Engelska samt franska | |
| Statsskick | Konstitutionell monarki (Samväldesrike) | |
| &#;-&#; | Kung | Charles III |
| &#;-&#; | Generalguvernör | Mary Simon |
| &#;-&#; | Premiärminister | Justin Trudeau |
| Nationalförsamling | Parlament | |
| &#;-&#; | Överhus | Senat |
| &#;-&#; | Underhus | Underhus |
| Självständighet | 1 juli (kanadensiska konfederationen) 11 december (Westminsterstatuten) 17 april (Canada Act)&#; | |
| Area | ||
| &#;-&#; | Totalt | 9&#;&#;&#;km²&#;(2:a) |
| &#;-&#; | Vatten&#;(%) | 8,62&#;% |
| Demografi | ||
| &#;-&#; | &#;års uppskattning | 35&#;&#;[4]&#;(e) |
| &#;-&#; | Befolkningstäthet | 3,52 inv./km²&#;(e) |
| BNP&#;(PPP) | &#;års beräkning | |
| &#;-&#; | Totalt | ▲ 2, tusen miljarder USD[5]&#;(e) |
| &#;-&#; | Per capita | ▲ 60 USD[5]&#;(e) |
| BNP (nominell) | &#;års beräkning | |
| &#;-&#; | Totalt | ▼ 2, tusen miljarder USD[5]&#;(9:e) |
| &#;-&#; | Per capita | 52 USD[5]&#;(e) |
| Ginikoefficient&#;() | 32,1&#;(e) | |
| HDI&#;() | ▲ 0,[6]&#;(e) | |
| Valuta | Kanadensisk dollar () | |
| Tidszon | (UTC-3,5 mot -8) | |
| Kör på | Höger | |
| Nationaldag | 1 juli (Kanadadagen) | |
| Nationalitetsmärke | CDN | |
| Landskod | CA, CAN, | |
| Toppdomän | .ca | |
| Landsnummer | 1 | |
Kanada (engelska samt franska: Canada) existerar en nation inom Nordamerika.
Kanada existerar tillsammans med ett areal ifall 9,&#;miljoner kvadratkilometer världens näst största nation mot ytan, efter Ryssland. tillsammans enstaka folkmängd vid omkring 37 miljoner existerar detta en från världens maximalt glesbefolkade länder.
Kanada gränsar mot Stilla havet inom väster samt mot Atlanten inom öster samt äger landgräns mot USA inom väster samt söder.
inom riktning går havsgränsen mot Grönland tillsammans med endast några mils avstånd mellan landmassorna vid detta närmaste stället. inom öster besitter Kanada ett havsgräns mot den mindre franska ögruppen Saint-Pierre samt Miquelon. Norra Kanada sträcker sig nästan ända upp mot Nordpolen samt utgör ett sektion från Arktis.
Kanada bestod ursprungligen från franska samt brittiska kolonier.
Kanada existerar enstaka förbundsstat liksom består från tio provinser samt tre territorier.[7] Genom British North amerika Act blev Kanada ett självstyrande dominion inom detta brittiska imperiet samt existerar, angående än formellt självständigt ifrån Storbritannien, kvar en samväldesrike. inom huvudstaden huvudstad i kanada inom Ontario finns Kanadas parlament.
Kanadas generalguvernör, såsom existerar monarkens ställföreträdare inom landet, premiärministern samt oppositionsledaren besitter varenda en residens inom huvudstad i kanada. Landet tillhör dem stater liksom grundade Förenta nationerna (FN), Brittiska samväldet samt Organisation internationale dem la Francophonie samt kallar sig en tvåspråkigt samt mångkulturellt nation.
Majoritetsspråket existerar engelska, såsom existerar detta ledande språket inom Ontario, Newfoundland samt Labrador, Nova Scotia, Prince Edward Island, Saskatchewan, Alberta, British Columbia, Manitoba, Yukon samt Northwest Territories. Franska existerar detta ledande språket inom Québec dock talas även inom New Brunswick, Ontario, Nova Scotia, Prince Edward Island samt Manitoba.
inom New Brunswick, såsom existerar tvåspråkigt vid provinsnivå, existerar ungefär 33 andel från befolkningen fransktalande. Även inom Ontario finns enstaka massiv fransktalande minoritet (fler än &#; personer), samt även ifall provinsen ej officiellt existerar tvåspråkig sålunda besitter den fransktalande minoriteten grundlig rättigheter mot skydd på grund av sitt tungomål.
inom Nunavut inom norr existerar inuktitut detta maximalt talade språket, samt var besitter inuktitut även ställning eller tillstånd likt officiellt tungomål.
Kanada existerar en industrialiserat samt högteknologiskt nation tillsammans med stora råvaror samt upphöjd levnadsstandard. tillsammans med sin rikliga passage vid fossila drivmedel, kärnenergi samt vattenkraft existerar Kanada enstaka nettoexportör från energi.
Landets diversifierade finans existerar starkt beroende från naturtillgångarna samt handeln tillsammans inom inledande grabb USA, en grannland man haft ett utdragen samt komplicerad relation mot.
Motorfordon ifrån Kanada små frukter från växter nationalitetsbeteckningenCDN.[8]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Enligt traditionerna hos Kanadas ursprungsbefolkning äger människan bott inom detta liksom idag existerar Kanada sedan tidernas begynnelse.
i enlighet med arkeologiska vittnesbörd äger Kanada varit bebott inom åtminstone 10&#; kalenderår. Omkring tid gjorde vikingar (bland andra Leif Eriksson) en antal resor ovan Atlanten mot Kanada samt nära L'Anse aux Meadows finns ännu spår efter enstaka bosättning.
De inledande brittiska anspråken inom Nordamerika härstammar ifrån då John Cabot nådde vad han kallade ”Newfoundland”.
detta existerar idag oklart angående detta nation han fann motsvaras från dagens Newfoundland samt Labrador, Nova Scotia alternativt Maine. Franska krav härstammar ifrån upptäcktsresorna gjorda från Jacques Cartier fram mot samt Samuel dem Champlain ifrån Varken Cabots alternativt Cartiers ansatser ledde mot några permanenta bosättningar.
År blev några franska bosättare dem inledande européerna liksom permanent slog sig ned inom Kanada.
Efter motgångar den inledande vintern vid Saint Croixön slog dem sig ned inom Port-Royal (dagens Annapolis Valley) inom Nova Scotia, dock övergav även denna bosättning på grund av för att istället grunda detta likt skulle anlända för att bli staden Québec. dem ättlingar mot tidiga bosättare såsom idag lever inom Akadien härstammar ifrån enstaka senare generation bosättare.
Fransmännen kallade sina kolonier inom Nordamerika, förutom dagens Kanada även Louisiana inom USA, till Nya land i västeuropa.
Brittiska kolonier inom Nordamerika etablerades längs tillsammans med USA:s östkust samt kring Hudson Bay inom norra Kanada. dem franska samt brittiska kolonierna växte samt mellan samt pågick enstaka kamp mellan länderna ifall kontrollen ovan Nordamerika, enstaka kamp liksom intensifierades från krigen inom Europa mellan dem båda stormakterna.
land i västeuropa förlorade steg till steg sina territorier mot britterna: ursprunglig Nova Scotia genom fördraget inom Utrecht samt sedan återstoden från sina nordamerikanska besittningar genom fördraget inom Paris
Under samt efter amerikanska revolutionen flydde uppskattningsvis 70&#; lojalister ifrån dem segrande amerikanska delstaterna.
Omkring 50&#; från dessa slog sig ned inom Brittiska Nordamerika såsom då bestod från Newfoundland, Nova Scotia, provinsen Québec samt Prince Edward Island (grundad ). skapade man den nya kolonin New Brunswick till för att ge område åt lojalisterna. Genom Constitutional Act of delade Storbritannien upp provinsen Québec inom Övre Kanada samt Nedre Kanada.
USA inledde års konflikt genom för att attackera brittiska trupper inom Kanada, inom en försök för att utföra slut vid detta brittiska inflytandet inom Nordamerika, samt inom synnerhet dem brittiska attackerna mot handelsfartyg vid Atlanten.
inom slaget nära York inom april brände amerikanska trupper dagens Toronto. Brittisk-kanadensiska trupper hämnades genom för att bränna ned huvudstaden Washington efter en överraskningsanfall inom augusti nästa tid, dock pressades sedan igen nära någon som har blivit besegrad eller nedslagen nära Pittsburgh, Baltimore samt New Orleans. Kriget slutade tillsammans fördraget inom Ghent inom månad ursprunglig sedan land i västeuropa tappat bort eller missat dem konflikt Napoleon ledde började massinvandringen mot Kanada ta hastighet igen.
Genom Act of Union slogs Övre samt Nedre Kanada ihop mot ett provins, vilket Storbritannien hoppades skulle anpassa den franska befolkningen. Sedan britterna kommit överens tillsammans USA angående gränsdragningen längs tillsammans den e breddgraden (Oregonfördraget) grundade Storbritannien kolonierna British Columbia samt Vancouverön nästa kalenderår. Kanadas östra samt västra delar plats då ännu delat från Rupert's nation vilket kontrollerades från Hudson's Bay Company.
inom slutet från talet inledde politikerna inom Kanada ett serie expeditioner avsedda för att ta övervakning ovan detta stora plats.
Åren samt höll brittiska politiker inom Nordamerika, tillsammans John A. MacDonald inom täten, tre konferenser till för att producera enstaka federal union. Den 1 juli beviljad detta brittiska parlamentet tre från sina kolonier – Kanada, Nova Scotia samt New Brunswick – enstaka personlig författning, British North amerika Act, samt därmed bildades den kanadensiska konfederationen.
Inom vykort ägde dem återstående de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden samt territorierna gått tillsammans inom konfederationen. ägde Kanada fått sina nuvarande gränser, således då såsom vid dominionen Newfoundland såsom gick tillsammans Alberta samt Saskatchewan fick dock ställning eller tillstånd såsom provinser inledningsvis
År blev Kanada medlem inom Nationernas förbund samt genom Balfourdeklarationen vid den brittiska Imperiekonferensen fick Kanada mot slut rätten för att driva sin personlig utrikespolitik på grund av för att nästa tid skicka sin inledande ambassadör mot USA.
Genom Westminsterstatuten () fick Belfourdeklarationen laga kraft samt sedan dess kunna ej detta brittiska parlamentet stifta lagar tillsammans jurisdiktion inom Kanada utan landets samtycke. Kanadensiskt nationalitet infördes samt sedan är kapabel man inom Kanada ej längre bestrida ärenden mot detta brittiska kronrådet. Rätten för att ändra Kanadas författning nedsänkt hos detta brittiska parlamentet ända mot dess Canada Act mot slut överförde även den rätten mot Kanada.
Quebecs självständighetsrörelse besitter drivit igenom numeriskt värde folkomröstningar ( samt ) angående självständighet alternativt autonomi på grund av provinsen, dock utan för att lyckas vinna tillräckligt stöd. avgjorde Kanadas högsta domstol för att ensidigt utträde ej plats författningsenligt.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Kanada gränsar inom söder mot USA längs tillsammans med e breddgraden, Stora sjöarna samt Saint Lawrencedalen.
inom väst gränsar Kanada mot USA:s e delstat, exklavenAlaska, längs tillsammans med a längdgraden, Alexanderarkipelagen samt Kustbergen. Atlantprovinserna inom öster äger sjögränser mot Grönland längs tillsammans med Davis sund samt Labradorhavet samt mot den franska besittningenSaint-Pierre-et-Miquelon.
Kanada gränsar mot tre hav: Atlanten, Norra ishavet samt Stilla havet (därav mottot A Mari Usque Ad Mare, ’från ocean mot hav’).
Sedan fullfölja Kanada krav vid Arktis upp mot Nordpolen ifrån 60 mot grader västlig längd – en krav såsom ej existerar allmänt erkänt. Den nordligaste bebyggelsen inom Kanada – samt inom världen – existerar Canadian Forces hållplats Alert nära 82,5 grader nordlig bredd vid Ellesmereön, kilometer ifrån Nordpolen.
Den magnetiska nordpolen ligger vid kanadensiskt territorium, även ifall den långsamt förflyttar sig mot Sibirien.
Kanada existerar världens näst största nation efter Ryssland – 22 gånger större än landet. enstaka avgörande sektion från detta territorium ligger dock norr ifall trädgränsen samt vad gäller odlingsbar mark existerar landet "bara" detta fjärde inom världen (efter Ryssland, Kina samt USA). från identisk anledning existerar Kanada tillsammans sina 32 miljoner invånare en från världens maximalt glesbefolkade länder tillsammans med bara 3,5 invånare per kvadratkilometer.
Kanada existerar något större än USA, dock besitter bara omkring tio andel från dess folkmängd.
Kanada maximalt tätbefolkade plats existerar Québec–Windsor-korridoren längs tillsammans med Saint Lawrencefloden samt Ontariosjön inom sydöstra Kanada. Större delen från Kanada norr angående detta sektor upptas från Kanadensiska skölden, världens äldsta fjäll såsom sträcker sig runt Hudson Bay – ifrån Stora Björnsjön inom Nordvästterritorierna väster samt bortom Labradorhalvön inom öster.
Den mineralrika skölden skrapades ren ifrån den mesta jorden beneath den senaste istiden samt dess flera veck rymmer 60 andel från samtliga världens sjöar samt flera stora floder. Kanada besitter världens största sötvattensförråd; bara inom Ontario finns ovan ett miljon insjöar.
Newfoundland, Nordamerikas östligaste ö (förutom Grönland), ligger utanför Saint Lawrenceviken vilket existerar världens största estuarium.
Mellan New Brunswick samt Nova Scotia ligger Fundybukten tillsammans med världens högsta tidvatten. noggrann norr därom ligger landets minsta provins, Prince Edward Island.
Väster ifall Ontario breder den kanadensiska prärien ut sig mot Klippiga bergen liksom avskiljer British Columbia ifrån övriga landet. inom norr förändras vegetationen ifrån barrskog (tajga) samt trädlös terräng (tundra) mot detta utpräglade polarklimatet bland Kanadas arktiska småöar längst bort inom norr – några från dem hör mot dem största öarna inom världen.
inom sydöstra Kanada finns blandad lövskog vilket ek, valnöt samt hickory. Kanadas karaktärsträd existerar sockerlönnen liksom ger lönnsirap (dess löv existerar nationalsymbol).
Landets högsta höjdpunkt existerar Mount Logan (5 m).[9]
I norr kunna vintertemperaturen sjunka mot minus 50 celsiusgrader, dock inom kustregionerna, inom synnerhet British Columbia, existerar vintrarna betydligt vänligare.
Sommartid ligger medeltemperaturen vid omkring 20 celsiusgrader inom dem östra samt västra kustregionerna samt omkring trettio inom dem centrala delarna.
Styre samt politik
[redigera | redigera wikitext]Statsskick
[redigera | redigera wikitext]Kanada existerar ett förbundsstat samt konstitutionell monarki (samväldesrike).
Kanadas statschef existerar ständigt identisk individ vilket existerar Storbritanniens monark, sedan monark Charles III. Formellt utser monarken Kanadas generalguvernör, såsom existerar monarkens personliga representant inom Kanada, vid inrådan från Kanadas premiärminister. Generalguvernören utför löpande statschefsuppgifter såsom för att ta emot utländska dignitärer, underteckna officiella statshandlingar, formellt upplösa parlamentet inför omröstning samt därför vidare.
Generalguvernören existerar vanligen ett opolitisk reträttpost liksom inom allmänhet innehas från enstaka pensionerad från kanada politiker alternativt någon ytterligare framstående kanadensare. Generalguvernören existerar formellt även högste befälhavare ovan landets väpnade styrkor.
Kanadas författning utgör landets konstitutionella ramverk samt består både från enstaka textsamling samt outtryckta traditioner samt konventioner vilket härrör ifrån Storbritannien (se Westminstermodellen).
inom november träffades provinsernas regeringschefer till för att anta enstaka färsk författning. Québec vägrade dock underteckna avtalet vilket försatte landet inom enstaka konstitutionell kris likt ännu ej fått ett formell svar.
Kanadas premiärminister utses formellt från generalguvernören, dock posten innehas ständigt från den partiledare vilket kunna uppbåda ett majoritet inom parlamentets underhus.
detta existerar premiärministern såsom besitter den verkliga makten. Regeringen brukar bestå från partiföreträdare ifrån parlamentets båda kamrar, även angående flertalet kommer ifrån Underhuset. Regeringsledamöterna svärs in inom kronrådet (Privy Council of Canada). Premiärministern kunna även utse inflytelserik ämbetsmän.
Den lagstiftande församlingen består från numeriskt värde kamrar: detta valbara underhuset samt senaten vars ledamöter utnämns.
varenda ledamot från underhuset väljs genom lätt majoritet inom enmansvalkretsar (kallade "ridings"). Allmänna omröstning utlyses från generalguvernören vid anmodan från premiärministern samt måste behållas åtminstone vart femte tid. Medlemmarna inom senaten väljs från premiärministern vid regional grund samt tillsätts formellt från generalguvernören. dem existerar ledamöter tills dem blir 75 kalenderår gamla.
Valsystem
[redigera | redigera wikitext]Valsystemet mot detta kanadensiska parlamentet existerar i enlighet med principen på grund av enmansvalkretsar samt lätt (relativ) majoritet, även kallat "first past the post".[10]
Politik
[redigera | redigera wikitext]Kanada äger fyra stora partier.
detta område vilket oftast varit inom regeringsställning existerar detta socialliberalaKanadas liberala område (Liberal Party of Canada, Parti libéral ni Canada), såsom styrde landet ifrån mot beneath premiärministrarna jean Chrétien samt Paul Martin. detta enda övriga område liksom ägde bildat statsmakt fram mot dess fanns detta idag upplösta mittenhögerpartiet Kanadas progressiva konservativa område (Progressive Conservative Party of Canada, Parti progressiste-conservateur ni Canada) samt dess konservativa föregångare liksom dominerade den politiska scenen beneath talet.
I månad gick dem progressiva-konservativa samman tillsammans med Canadian Alliance/Alliance canadienne samt bildade Kanadas konservativa område (Conservative Party of Canada, Parti conservateur ni Canada). inom månad bildade detta område ett minoritetsregering beneath premiärminister Stephen Harper.
Det största vänsterpartiet existerar Nya demokratiska grupp (New Democratic Party of Canada, Nouveau område démocratique).
Bloc Québécois arbetar på grund av Québecs självständighet samt äger dem flesta från provinsens platser inom underhuset. detta finns flera mindre partier inom Kanada utan representation inom parlamentet. detta största bland dessa existerar Kanadas gröna område (Green Party of Canada, Parti vert ni Canada).
Efter nio kalenderår från konservativt styre segrade Liberala grupp nära års kanadensiska parlamentsval.
nära valen, hållna 19 oktober, gick grupp starkt vidare samt erövrade från dem totalt platserna inom Kanadas underhus. Partiledaren Justin Trudeau, son mot den långvarige liberale premiärministern Pierre Trudeau, tillträdde därefter såsom färsk från kanada premiärminister.[11] nära valen gavs provinsen Québec extra stort nyfikenhet, ej minimalt genom detta faktum för att Trudeau, NPD:s partiledare Tom Mulcair samt BQ:s dito Gilles Duceppe ställde upp likt parlamentskandidater inom angränsande valkretsar vid den östra delen från Montréal-ön.[12][13]
Premiärminister Justin Trudeaus område Liberalerna blev störst även inom parlamentsvalen samt , varefter grupp fortsatte för att styra, dock idag likt minoritetsregering.[14]
Rättsväsende
[redigera | redigera wikitext]Rättsväsendet inom Kanada äger massiv innebörd på grund av uttolkning från lagarna samt besitter även makten för att upplösa lagar vilket strider mot författningen.
Regeringen tillsätter varenda domare vid federal nivå samt domare mot högre instanser vid lokal samt territoriell nivå. Domarna inom Kanadas högsta domstol (Supreme Court of Canada/Cour suprême ni Canada), landets högsta juridiska instans, tillsätts direkt från regeringen medan domare inom högsta domstolen samt appellationsdomstolen väljs samt tillsätts från regeringen efter konsultation tillsammans med fristående kontorspersonal.
Domarna vid lägre lokal samt territoriell nivå tillsätts från provinsernas samt territoriernas respektive regeringar.
Engelsk rättstradition, sålunda kallad common lag, praktiseras inom samtliga provinser inom Kanada utom inom Québec var Civil lag dominerar. Kanadas motsvarighet mot Brottsbalken existerar en federalt ansvarsområde samt appliceras enhetligt ovan läka landet.
Polisväsende
[redigera | redigera wikitext]Upprätthållandet från lagen existerar en provinsiellt ansvar, dock dem flesta provinser besitter delegerat polisiära information mot Kanadas ridande polis (engelska: Royal Canadian Mounted Police, RCMP, franska: Gendarmerie royale ni Canada, GRC), likt existerar något från enstaka nationalsymbol.
Polisen inom Kanada existerar inom princip organiserad vid tre nivåer: federal polis, provinspolis samt rum polis. Då den kungliga ridande polisen genom avtal övertagit ansvaret till såväl provinspolis likt plats polis inom stora delar från landet, besitter Kanada ett ovanligt enhetlig polisorganisation på grund av enstaka förbundsstat. detta existerar bara inom Ontario samt Québec såsom detta finns en fullt utbyggt struktur tillsammans med provinspolis samt lokala poliskårer.
Utrikespolitik
[redigera | redigera wikitext]Kanada äger från såväl geografiska likt historiska skäl en nära förhållande mot USA samt länderna existerar sedan länge varandras största handelspartner. Länderna delar världens längsta oförsvarade gräns samt samarbetar inom militära övningar. från historiska skäl äger även Kanada ett speciell relation mot Storbritannien såsom ännu betraktas såsom ”moderlandet”.
Under talet besitter Kanada förespråkat multilateralism samt försökt hitta ett medlande position inom konflikter mellan både stora samt små nationer. beneath Suezkrisen dämpade Lester B. Pearson exempelvis spänningen genom för att introducera idén ifall FN:s fredsbevarande styrkor, vilket denne mottog Nobels fredspris till. Kanada bidrar idag tillsammans större fredsbevarande styrkor än resten från världen tillsammans samt man existerar involverad inom mer än 40 olika uppgift samt besitter vid något vis deltagit inom samtliga FN:s insatser.
Kanada existerar medlem inom FN, Samväldet, La Francophonie, grön område, Nato, OECD, Nafta, Världshandelsorganisationen samt Apec.
Militär
[redigera | redigera wikitext]Kanada armé bestod kalenderår från cirka man, varav omkring 68&#; reguljära trupper samt 26&#; reserver (Primary reserve). Kanadas väpnade styrkor (Canadian Armed Forces/Forces armées canadiennes) består från tre försvarsgrenar: armén (Canadian Army/Armée canadienne), flottan (Royal Canadian Navy/Marine royale canadienne) samt flygvapnet (Royal Canadian Air Force/Aviation royale canadienne).
Efter för att äga förenats vid talet förlorade dem olika försvarsgrenarna sina tidigare titlar dock dessa återtogs kalenderår Tillsammans förfogar man ovan ca 2&#; pansarfordon, 33 stridsfartyg samt stridsflygplan.
Budgetåret – omfattade militärbudgeten 14 miljarder dollar dock regeringen avsatte samtidigt ytterligare 12 miljarder beneath ett femårsperiod samt budgetåret nedsänkt försvarsbudgeten vid 18,9 miljarder dollar.
inom ökningen ligger både fräsch utrustning, mot modell lastbilar, stridsvagnar, transportflyg, helikoptrar samt ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, dock även enstaka ökning från numerären samt målet existerar 13 fler soldater inom reguljära sårskydd samt 10 fler soldater inom reservförband.
Kanada äger deltagit inom flera från dem större krigen beneath talet, bland annat inledande, andra världskriget, Koreakriget, Gulfkriget samt kriget inom Afghanistan.
Kanada besitter även beneath seklets andra hälft aktivt bidragit tillsammans trupp mot 42 från FN:s fredsbevarande insatser samt man deltar för tillfället inom insatser vid Haiti samt inom Kosovo. Sedan äger Kanada samt USA upprätthållit en bilateralt luftförsvarskommando, North American Aerospace Defense Command (NORAD). nära varenda större katastrofer beneath dem senaste år besitter Kanada bidragit tillsammans trupper, bland annat genom Disaster Assistance Response grupp (DART).