Skillnad mellan kräldjur och däggdjur
Däggdjur
Däggdjur (Mammalia) existerar enstaka klass inom ryggradsdjuren. Däggdjur besitter endoterm termoreglering, ger sina ungar di samt samtliga utom kloakdjurenföder levande ungar (till skillnad ifrån för att lägga ägg). på grund av närvarande existerar omkring 5 400 arter kända, vilka fördelas vid cirka 1 200 släkten, 153 familjer samt 29 ordningar.
dem flesta däggdjuren lever vid nation dock flera arter förekommer inom vattnet alternativt inom luften. tillsammans med undantag från djuphavet samt centrala Antarktis förekommer dem ovan bota jorden. Däggdjurens kroppslängd varierar mellan omkring 30 millimeter (för trynfladdermus samt flimmernäbbmus) samt lite ovan 30 meter (blåval). Deras levnadssätt existerar ej enhetligt samt varierar starkt.
Vissa däggdjursgrupper uppvisar en komplext socialt beteende.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Det existerar termen dägga – en äldre svenskt mening till för att ge di (kausativform från dia) – såsom givit upphov mot djurklassens svenska trivialnamn. detta vetenskapliga namnet Mammalia kommer ifrån latinetsmamma likt betyder "bröst".[1]
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Nu levande däggdjur kännetecknas från förekomsten från mjölkkörtlar,[2]hårsäckar, svettkörtlar, för att käken består från en överkäksben samt underkäksben, samt för att dem tre tidigare benen inom käkleden blivit hörselben inom mellanörat.
Hur förhistoriska däggdjur skall definieras råder detta oenighet ifall, Carl von Linnés ursprungliga definition från däggdjur såsom vilt tillsammans mjölkkörtlar existerar problematisk eftersom mjölkkörtlar bevaras uselt inom fossil. detta existerar troligt för att mjölkkörtlarna utvecklades inom tidiga amnioter på grund av 310 miljoner tid sedan till för att producera ett vätska såsom höll äggen fuktiga samt senare då äggskalen blivit grövre utvecklades mot för att producera mejeriprodukt likt ungarna kunde dia.
dem tidiga amnioter likt direkt utvecklade grövre äggskal utvecklade inte någonsin mjölkkörtlar samt blev kräldjur inklusive fåglar[3].
Paleontologen Timothy Rowe definierade 1988 däggdjur likt varenda avkomlingar mot den gemensamma stamfadern mot för tillfället levande däggdjur [4]. Denna stamfader levde beneath Jura, vilket utesluter fossil ifrån Trias vilket traditionellt räknas såsom däggdjur baserat vid käkens uppbyggnad.
för att dessa varelse ägde ett lätt käkled gjorde för att dem kunde tugga födan istället på grund av för att svälja all bitar (vilket kräldjur kvar gör) samt vid således sätt smälta födan snabbare. dem överblivna benen inom käkleden blev hörselben, vilket utför för att moderna däggdjur äger enklare för att lyssna högfrekventa ljud än kräldjur liksom äger en enda hörselben[5].
Mjölkkörtlar
[redigera | redigera wikitext]Mjölkkörtlarna producerar mejeriprodukt liksom ges mot dess ungar vilka diar sin mor, ifrån bröst alternativt spenar. Hos kloakdjur samt hos några pungdjur suger ungen mjölken ifrån den rudimentära pungen alternativt ifrån håren nära mjölkkörtlarna.[6] Hur valar, såsom lever bota sina liv inom vätska, ger di existerar ej klarlagt, dock mjölkkörtlarna sitter innanför hudveck.[7]
Mjölkkörtlar finns hos såväl honor liksom hanar, dock rudimentärt hos dem senare.
dem sitter någonstans längs mjölklinjerna, liksom vid människor går ifrån armhålorna ner mot ljumskarna.[8]
Päls
[redigera | redigera wikitext]Pälsen likt består från kalufs tillhör detta maximalt distinkta kännetecknet på grund av däggdjur. Även angående vissa däggdjur, mot modell valar saknar kalufs, därför besitter dem utvecklats ur hårbärande förfäder samt dem besitter åtminstone såsom embryon kalufs vid kroppen.[9] dem flesta däggdjur små frukter från växter kalufs kurera existensen.
kalufs består huvudsakligen från proteinetkeratin.[10] dem yttre håren kallas täckhår alternativt stickelhår samt dem täcker underullen liksom finns närmast huden. Djurens päls besitter olika funktioner:
- Pälsen skyddar djuret mot kall luft (vinterpäls) samt ibland även mot värme samt solstrålning. Denna isolering existerar enstaka nödvändig förutsättning på grund av homeostas, detta önskar yttra enstaka jämn kroppstemperatur.[11]
- Pälsens utformning samt färg fungerar både hos bytes- samt jagare såsom kamouflage.
Vissa däggdjur, mot modell skogshare samt fjällräv, ändrar därför pälsens färg beneath årets lopp.[12] enstaka iögonenfallande pälsteckning förmå även utgöra ett varning på grund av konkurrenter, mot modell hos skunkar. Markanta mönster inom pälsen förmå visa vem liksom existerar artfrände samt vem inte.[2]
- Pälsen förmå även tydliggöra skillnaden mellan olika kön, såsom tillsammans med lejonets man.
- Hår används ibland på grund av kommunikationen.
Exempelvis förmå vissa däggdjur, såsom varg samt grävling utflykt ragg då dem blir rädda alternativt aggressiva vilket fullfölja för att dem ser större ut.
- Hår existerar kopplat mot detta somatosensoriska sinnet, samt vissa kalufs, exempelvis morrhår, existerar extra känsliga samt fungerar vilket känselorgan.[13]
- Hos enstaka rad däggdjur, mot modell igelkottar, jordpiggsvin samt myrpiggsvin, besitter enstaka sektion kalufs ombildats mot taggar, vilket fungerar liksom ytterligare skydd mot fiender.[14]
Tänder
[redigera | redigera wikitext]Däggdjurens tänder existerar vanligtvis heterodonta, detta önskar yttra olikformiga.
Däggdjuren besitter fyra olika typer från tänder: framtänder (incisivi), hörntänder (canini) samt numeriskt värde sorters kindtänder (premolarer samt molarer).[15] Sammansättningen från varenda dem olika typerna beskrivs tillsammans hjälp från ett tandformel. Denna typ från tanduppsättningar skiljer däggdjuren bland annat ifrån reptiler, likt besitter likformiga (homodonta) tänder.
dem flesta däggdjur äger ursprunglig mjölktänder, vilka senare ersätts från dem permanenta tänderna.[15] Vissa molarer liksom mänskliga visdomständer föregås dock ej från mjölktänder samt förekommer därför bara hos vuxna individer.
En sektion däggdjur äger tänder såsom växer beneath all existensen. Tänderna slits kontinuerligt ned.
modell existerar gnagarnas framtänder samt stödtänder hos elefanter, valrossar, narvalar samt andra däggdjur.
Vuxna kloakdjur (Prototheria) saknar tänder. Bara hos ungar finns vykort före födelsen enstaka sorts äggtand, såsom hjälper djuret för att öppna äggets skal.[16]
Hörselben
[redigera | redigera wikitext]Alla däggdjur äger tre hörselben inom mellanörat (hammaren, städet samt stigbygeln) samt enstaka underkäke bestående från en ben vid varenda sida.[17] dem kräldjur såsom däggdjuren utvecklades ifrån ägde bara en hörselben (motsvarande stigbygeln), samt deras motsvarigheter mot hammaren samt städet plats istället ett sektion från käkleden.[18]
Andra kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Däggdjurens hjärna styr systemen på grund av reglering från kroppsvärme samt blodcirkulation.[19] dem äger hjärta tillsammans med numeriskt värde kammare samt numeriskt värde förmak.[14] vilket tidigare beskrevs äger honor från däggdjur mjölkkörtlar liksom producerar mejeriprodukt på grund av för att ge di mot sina ungar.
liksom enda djurgrupp besitter däggdjuren en diafragma - ett muskel vilket skiljer organen inom bröstet ifrån organen inom buken. dem röda blodkropparna saknar hos däggdjuren cellkärna[15] samt organeller.
Det största däggdjuret, blåvalen, förmå bli ca 30 meter långt samt väga ca 150 ton samt existerar detta största kända djuret.
mot dem minsta däggdjuren räknas idag trynfladdermus (Craseonycteris thonglongyai) samt flimmernäbbmus (Suncus etruscus) tillsammans med enstaka genomsnittlig vikt från bara numeriskt värde gram samt enstaka längd från omkring tre centimeter.[20] Trots denna variation existerar dem flesta däggdjur från råttstorlek.[21]
Nästan samtliga däggdjur besitter sju halskotor, undantag existerar sirendjur samt med två tår sengångare liksom ofta äger sex halskotor samt tretåiga sengångare liksom äger nio halskotor.[22] Hos dem flesta däggdjur utgår extremiteternas övre delar lodrätt ifrån ryggraden medan dem hos kräldjuren ligger horisontala.[23]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Däggdjur finns ovan kurera jorden: dem förekommer vid varenda kontinenter, inom samtliga oceaner samt vid dem flesta småöar.
Kloakdjur finns bara inom Australien samt Nya Guinea.[24]Pungdjur förekommer inom Australiska, maritima, Neotropiska samt Nearktiskadjurgeografiska regionerna. Moderkaksdjur (Eutheria) finns vid varenda kontinenter, dock före människans arrival fanns dem inom Australien bara representerade från några ett fåtal arter, framför allt fladdermöss samt flyghundar samt några råttdjur.
Även vid avlägsna småöar fanns före människans arrival ett artfattig däggdjursfauna. mot modell fanns tidigare vid Nya Zeeland bara fladdermöss.
Däggdjuren äger anpassat sig mot dem flesta miljöer vid jorden. dem finns inom tempererade regioner, öknar, regnskog, alpina bergsregioner, inom luften mot några hundra meters höjd samt inom polartrakter.
mot dem erhålla regioner var detta saknas däggdjur räknas djuphavet samt centrala Antarktis, tillsammans undantag från dem erhålla mottagning såsom människan gjort.[21]
Uppbyggnaden från däggdjurens lekamen äger hos flera arter genomgått drastiska förändringar till för att justera sig mot dessa vitt skilda levnadsmiljöer.
mot modell fick valar en fiskliknande utseende då dem gick ovan mot en liv inom havet. Även sälar samt sirendjur genomgick liknande, angående än ej lika långtgående, förändringar. Fladdermöss samt flyghundar existerar, nära sidan från fåglarna samt dem utdöda flygödlorna, dem enda ryggradsdjur såsom kunna flyga aktivt.
Dessa arter besitter kraftigt förlängda fingrar tillsammans utspänd hud emellan. detta finns även flera däggdjur liksom oberoende från varandra äger utvecklat en glidmembran såsom möjliggör passiv flygning ovan upp mot hundra meter. Några modell existerar pälsfladdrare, några gnagare ifrån släktgruppen flygekorrar samt olika pungdjur, liksom arterna inom familjerna flygpungekorrar samt ringsvanspungråttor.
enstaka rad däggdjur existerar anpassade mot en liv beneath mark. Dessa äger enstaka cylindrisk lekamen samt korta extremiteter såsom används såsom grävverktyg. Flera arter lever inom växt samt några från dessa besitter motsatta tummar samt ofta gripsvans. Däggdjur såsom lever vid stäpp alternativt inom liknande habitat besitter ofta färre tår.
Evolutionärt äger tårna vuxit samman samt äger ofta en hornskikt, alternativt äger helt ombildats mot klövar. andra arter äger många förstorade bakben liksom utför för att dem kunna hoppa.
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Allmänt
[redigera | redigera wikitext]Däggdjurens ekologi existerar lika varierande liksom deras utbredning samt kroppsbyggnad.
detta finns arter vilket existerar aktiva vid dagen, nära gryningen, beneath natten samt arter likt ej existerar inriktade på grund av någon speciell tidsperiod från dygnet. Även vilket gäller djurens sociala beteende finns stora skillnader mellan olika arter. detta finns arter liksom nästan läka existensen lever utan sällskap samt andra såsom lever inom stora grupper tillsammans med tusen alternativt fler individer.
Hos flera däggdjur finns enstaka klar hierarki inom gruppen samt olika sätt för att kommunicera likt läten, grimaser samt kroppsställningar. Några erhålla däggdjur använder även gift då dem jagar alternativt försvarar sig mot fiender.
Sinnen
[redigera | redigera wikitext]Luktsinnet agerar enstaka avgörande roll till däggdjurens levnadssätt, bland annat till för att söka att ge liv samt beneath parningsperioden.
tillsammans med feromoner framträda för att ett individ existerar redo för att para sig. Flera arter avgränsar sina territorier tillsammans urin, avföring alternativt särskilda körtelsekret. Beroende vid art förekommer doftkörtlarna vid olika kroppsställen samt flera arter besitter flera doftkörtlar tillsammans olika funktioner.[19]
I dem flesta fall existerar däggdjurens ljuduppfattning väl utvecklad.
enstaka speciell struktur existerar ekolokalisering likt utnyttjar för att ljudvågor studsar mot objekt samt utifrån denna kunskap bestämmer djuret sin position inom omgivningen alternativt sin relation mot bytesdjur. Hos numeriskt värde däggdjursgrupper, tandvalar samt fladdermöss, existerar ekolokalisering särskilt väl utvecklad, dock den finns även hos andra grupper, mot modell hos några näbbmöss samt möjligen hos pälsfladdrare.[25] Yttre öron förmå artikel påfallande stora, liksom hos fladdermöss, från måttlig storlek alternativt dem saknas helt, vilket hos flera vattenlevande alternativt underjordisk levande däggdjur.[18]
Däggdjuren utforskar även omvärlden tillsammans hjälp från beröring.
Flera arter äger därför särskilda morrhår, såsom styrs från muskelrörelser. Huden äger hos flera arter särskilda känselceller liksom finns inom större räckvidd inom primaternas fingrar samt inom näsan respektive snabeln hos flera arter. Flera biologer antar för att stjärnmullvaden (Condylura cristata) äger detta bäst utvecklade känselsinnet.
I kloakdjurens näbb finns fina el-receptorer likt kunna spåra bytesdjurens muskelrörelser.[19]
Pipistrellus subflavus samt möjligen några andra fladdermöss är kapabel uppleva igen lufttrycket.[19]
Beträffande synen finns stora skillnader. Ibland agerar synen bara ett underordnad roll, mot modell hos arter liksom lever beneath mark samt äger tillbakabildade ögon vilket ibland existerar täckta från hud.[26] Däremot besitter primater samt kattdjur stora ögon samt utmärkt ögonkontakt.
förmåga att se färger existerar väl utvecklad hos hominider, hos flyghundar samt hos några andra däggdjur.[27] relaterat till ögon placering inom skallen beror ofta vid djurets levnadssätt. predator äger oftast framåtriktade ögon till utmärkt djupseende. Bytesdjurens ögon ligger oftast vid huvudets sidor sålunda för att dem förmå täcka in därför stort zon likt möjligt.
Föda
[redigera | redigera wikitext]Som enstaka resultat från den jämna kroppstemperaturen behöver dem flesta däggdjur stora mängder att födas. Några arter äter varenda dygn att födas liksom motsvarar deras personlig kroppsvikt. Födans sammansättning existerar beroende vid art: detta finns växtätare (herbivorer), köttätare (karnivorer) samt allätare (omnivorer).[28] Tändernas antal samt uppbyggnad samt formen från dem olika matsmältningsorganen återspeglar sammansättningen från djurens att ge liv.
Köttätare äger enstaka begränsad tarm på grund av för att undvika dem gifter liksom snabbt uppstår beneath födans förruttnelse. Växtätare äger utvecklat olika strategier till för att utnyttja födan således god liksom möjligt. mot dessa hör ett förlängd tarm, enstaka mage tillsammans flera kamrar (till modell hos idisslande, känguruer samt primater från släktet Colobus[29]) alternativt för att dem äter avföringen ett gång mot, liksom hos gnagare samt hardjur.
Arter såsom bara lever från ark, mot modell koala samt sengångare, utnyttjar sin näringsfattiga att födas vid bästa tänkbara sätt genom för att hålla sig stilla beneath långa viloperioder.
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Parningsbeteende
[redigera | redigera wikitext]De flesta däggdjur existerar antingen polygyna, detta önskar yttra för att ett hane parar sig tillsammans flera honor, alternativt även existerar dem promiskuösa, vilket betyder för att hanar samt honor parar sig tillsammans med flera partner.
vid bas från för att honan behöver många energi beneath dräktigheten samt då denna ger di åt ungarna, besitter hanen chansen för att para sig tillsammans med flera honor. Hos flera arter existerar detta jämförelsevis några erhålla hanar vilket sprider sina gener, genom för att para sig tillsammans med flera honor, medan flera hanar ej alls får tillfälle mot parning.
Därför uppstår ofta strider bland hanarna angående chansen för att para sig. Detta resulterar inom för att flera däggdjur besitter komplexa sociala beteendemönster samt specifika anatomiska kännetecken. Flera arter uppvisar ett utpräglad könsdimorfism (hanar existerar ofta klart större samt tyngre än honor).
Uppskattningsvis besitter bara tre andel från däggdjurens arter monogama relationer, var enstaka hane parar sig tillsammans ett enda hona.
inom dessa fall hjälper hanen ofta mot nära ungarnas uppfostran. Ibland existerar djurens parningsbeteende beroende vid resurser vid föda: då detta finns litet att födas parar sig hanen tillsammans ett hona samt hjälper mot tillsammans ungarnas uppfostran, nära större passage mot att ge liv existerar honan isolerad ansvarig på grund av ungarna samt hanen parar sig tillsammans med flera honor.
Polyandri (en hona parar sig tillsammans med flera hanar) förekommer bara sällan hos däggdjuren, mot modell hos olika kloapor. Hos dessa varelse existerar hanen huvudansvarig på grund av ungarnas uppfostran.
Ett annat parningsbeteende äger några arter från afrikanska mullvadsråttor. dem lever inom likhet tillsammans olika insekter inom kolonier var bara enstaka enda hona, ”drottningen”, äger parningsförmåga.
Drottningen parar sig tillsammans flera hanar samt dem andra individerna inom gruppen existerar ofruktbara person som arbetar likt äger uppgiften för att försörja kurera gruppen.[30]
Födelsen
[redigera | redigera wikitext]Vad gäller sättet för att att födas sina ungar finns stora skillnader mellan dem tre underklasserna från däggdjur.
Kloakdjur
[redigera | redigera wikitext]Kännetecknade på grund av kloakdjur existerar för att dem besitter ett gemensam kroppsportal till tarmen samt fortplantningsorganen - den således kallade kloaken. Hanarnas penis överför bara sperma samt existerar nära spetsen tvådelad. Kloakdjur skiljer sig ifrån andra däggdjur genom för att dem lägger ägg.[24] Dessa existerar små (ungefär 10 mot 15 mm inom diameter) samt liknar tillsammans sitt läderaktiga skal mera kräldjurens än fåglarnas hönsägg.
Honan ”ruvar” ungefär tio dagar. Nykläckta kloakdjur existerar nakna samt små samt liknar kreditkort efter födelsen pungdjursungar.
Pungdjur
[redigera | redigera wikitext]Pungdjur skiljer sig klart ifrån högre däggdjur vad gäller fortplantningsorganens uppbyggnad. Deras kroppsdel finns inom dubbel uppsättning – honor äger numeriskt värde livmödrar samt numeriskt värde slidor samt även hanar äger enstaka kluven penis alternativt numeriskt värde penisar.[31] Dräktigheten existerar kreditkort, endast 12 mot 43 dagar.
Den kortaste dräktigheten hos pungdjuren besitter arten Sminthopsis macroura tillsammans tio mot tolv dagar. dem flesta arter utvecklar ingen moderkaka, dock några pungdjur (till modell koalor samt punggrävlingar) äger ett primitiv moderkaka. Födseln sker via enstaka kanal liksom ligger mellan dem numeriskt värde slidorna.[31] Nyfödda ungar existerar små samt inom jämförelse tillsammans med nyfödda moderkaksdjur klart underutvecklade.
Ungar från snabelpungdjur (Tarsipes rostratus) balanserar bara fem milligram, vilket existerar den minsta kända vikt hos nyfödda vilt från samtliga däggdjur. dem flesta organen finns bara rudimentärt hos nyfödda pungdjur. Enda undantaget existerar dem främre extremiteterna, eftersom ungarna måste klättra upp själva mot moderns mjölkkörtlar utan hjälp ifrån modern.[31]
Många, dock ej varenda, pungdjur äger ett pung (marsupium) tillsammans mjölkkörtlar inuti.[31] Några honor besitter pungen bota existensen, hos andra finns pungen bara beneath dräktigheten samt inom vissa fall hänger ungarna fritt vid mjölkkörtlarna, bara skyddade genom pälsen samt rynkor inom huden.
Ungarna hänger fast tillsammans munnen vid mjölkkörtlarna samt släpper ej denna förbindelse beneath dem inledande veckorna. Ungar från pungdjur får jämförelsevis längre di än ungar från högre däggdjur.
Tidigare vetenskapsman ansåg pungdjurens teknik för att att ge liv ungar likt primitiv,[32] dock idag existerar detta uppenbart för att detta sätt även besitter fördelar: den energikrävande dräktigheten till honan existerar mindre samt vid därför sätt äger honan tidigare tillfälle för att att ge liv enstaka fräsch unge angående den inledande skulle dö.
beneath historisk period äger olika pungdjur mot samt tillsammans med ökat omfånget från sitt levnadsområde.[32]
Högre däggdjur
[redigera | redigera wikitext]I denna däggdjursgrupp finns dem flesta arter. termen ”högre” betyder inom detta kontext ej för att dem existerar framgångsrikare än andra däggdjur utan för att dem tillhör ett nyare kvist inom släktträden.
Även detta andra svenska namnet på grund av denna djurgrupp, placentadäggdjur, existerar missvisande då även några pungdjur besitter ett lätt moderkaka.
Det viktigaste kännetecknet på grund av denna djurgrupp existerar för att deras befruktade vanligtvis för fortplantning hos djur bildar en skyddande cellskikt liksom kallas trophoblast.
Pungdjurs embryon saknar detta skikt samt måste därför lämna moderns lekamen innan honans immunförsvar kommer igång. Placentan från högre däggdjur kännetecknas från enstaka lurvig hud – Allantochorion. Denna hud hjälper många effektivt för att försörja embryon tillsammans näring.
Hur länge dräktigheten varar samt antalet nyfödda ungar beror vid artens levnadssätt.
Hos arter tillsammans ungar likt betalkort efter födelsen kunna vandra alternativt simma (till modell partåiga hovdjur samt valar) varar dräktigheten utdragen tidsperiod samt honan föder bara enstaka alternativt numeriskt värde ungar. Hos arter vars ungar ej existerar fullt utvecklade (till modell köttätare samt gnagare) varar dräktigheten mindre tidsperiod samt honan föder flera ungar åt gången.[21] sålunda varar dräktigheten hos några arter från hamstrar bara 16 dagar samt hos den afrikanska elefanten upp mot 25 månader.
denna plats finns även undantag, liksom mot modell människan.
Digivning
[redigera | redigera wikitext]Det kännetecken vilket äger givit däggdjuren deras namn existerar för att nyfödda ungar får näring inom struktur från mejeriprodukt liksom produceras inom honans mjölkkörtlar. Dessa körtlar består från en antal begränsad eller markerad av gränser komplex, lober, samt mjölken leds inom kanaler mot enstaka vårtliknande utväxt liksom ibland kallas del av juver, alternativt hos människan bröstvårta.
en undantag existerar kloakdjuren var ungarna slickar mjölken direkt ifrån mjölkkörtelområdet alternativt ifrån pälsen. Antalet bröstvårtor beror vid antalet födda ungar. Hos människor samt hästar finns mot modell bara numeriskt värde vårtor samt hos arten vanlig tanrek (Tenrec ecaudatus) talet 24. Ungarna får di tills dem äger förmåga för att ta upp fast näring.
Digivningen existerar många betydande till ungarna samt på grund av honan. Ungen får vid en enkelt sätt enstaka fett- samt näringsrik att födas, därför för att den snabbt kunna växa, dock å andra sidan existerar ungen beroende från närheten mot sin mor. Ammor, alltså honor vilket ger di åt ungar från andra honor, finns bara hos erhålla arter, bland annat lejon.
inom dem flesta fall resulterar digivningen även inom ett stark omvårdnad från ungarna samt inom starka relationer mellan ungar samt modern. på grund av honor betyder digivningen för att dem måste investera många tidsperiod samt energi inom ungarnas uppfostran.
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Evolution
[redigera | redigera wikitext]Under 1900-talet fanns däggdjurens ursprung omstritt, dock numera existerar dem flesta zoologer övertygade angående för att samtliga däggdjur utvecklades ifrån identisk förfader.
Denna anfader fanns inom djurgruppen tillsammans med detta vetenskapliga namnet Cynodontia.[33] dem flesta medlemmar från Cynodontia föll offer till perm-trias-utdöendet var 70 andel från dem landlevande ryggradsdjuren samt flera landlevande växter försvann ifrån jorden. Den ledande djurgruppen vid jorden blev sedan härskarödlorna likt senare utvecklades mot dinosaurier, krokodiler, fåglar samt andra djurgrupper.
Efter enstaka period fanns från Cynodontia bara små nattaktiva arter kvar vilket främst ägde insekter såsom föda.[34]
Troligen plats levnadssättet hos dessa insektsätare kritisk till utvecklingen mot dagens däggdjur. Olikartade tänder uppkom redan hos therapsider dock dem blev för tillfället ännu precisare därför för att övre käkens tänder motsvarade förbättrad undre käkens tänder.
Dessutom utvecklades trekantiga knölar vid molarernas höjdpunkt. detta krävdes till för att fånga små leddjur samt avbryta deras hårda kroppspansar.[35] dem nattaktiva djuren behövde enstaka förbättrad värmeisolering på grund av för att hålla enstaka jämn kroppstemperatur beneath den kalla natten. Lika viktiga fanns en förbättrat luktsinne samt enstaka god ljuduppfattning.
till för att förarbeta signalen ifrån dessa sinnen ökade hjärnans volym, vilket inom sin tur fordrade mer energi.[36] Å andra sidan minskade förmågan mot förmåga att se färger samt därför äger flera från däggdjuren, mot modell flera lemurer, svårt för att urskilja färger.[37]
Övergången mot dem egentliga däggdjuren existerar ej helt utredd.
detta beror främst vid bristande vid fossil. Dessutom existerar forskarna oense vilket från dem kända fossilen bör räknas såsom detta inledande däggdjuret. Några kandidater uppvisar inom konstruktionen från mellanörat, underkäken, leden mellan käkarna samt från tänderna övergångsformer mellan kräldjur samt däggdjur.
Några zoologer sammanfattar dessa vilt såsom besitter en närmare samband tillsammans dagens däggdjur dock liksom skiljer sig ifrån dagens underklasser (Protheria samt Theria) beneath namnet Mammaliaformes alternativt Proto-Mammalia. Mammaliaformes betraktas från dessa zoologer ej såsom däggdjur inom strikt innebörd (sensu stricto). andra vetenskapsman menar för att Mammaliaformes förmå räknas liksom däggdjur inom vidare innebörd (sensu lato).
Inre systematik
[redigera | redigera wikitext]Det finns ungefär 5 500 arter från däggdjur, spridda vid cirka 1 200 släkten, 152 familjer samt upp mot 46 ordningar, lite beroende vid vilket klassifikationssystem såsom används. vilket ett jämförelse förmå nämnas för att detta finns cirka 10 000 kända fågelarter, uppdelade vid cirka 30 ordningar.
Dessutom blev upp mot 100 arter beskrivna liksom dog ut beneath dem gångna 500 åren.[38]
Släktskapet mellan dem olika ordningarna besitter länge varit omstritt,[39] dock börjar närma sig konsensus.[40]
Sannolikt ser däggdjurens stamträd ut såsom nedan:[41][42][43]
Kladogram till placentala däggdjur
[redigera | redigera wikitext]Nedanstående kladogram existerar baserat vid molekylära data.[44][45][46] Molekylär fylogeni använder DNA-sekvenser på grund av för att konstruera en släktskapsträd – ju större likheter, desto närmare släkt.
andra släktskapsträd (se t.ex. Cladogram of Mammalia - Palaeos) bygger mer vid fossil samt anatomiska attribut. Några skillnader mellan dessa numeriskt värde typer från släktskapsträd diskuteras nedan.
Kladogrammet innehåller inga fossila grupper, eftersom DNA-data ifrån dessa saknas. detta omfattar bara högre däggdjur, (Eutheria alternativt Placentalia, moderkaksdjur); pungdjur samt kloakdjur existerar ej tillsammans.
Några modell vid varenda ordning anges; dessa existerar dock ej fullständiga.
| Eutheria |
| |||||||||||||||||||||
Etymologi till några från kladernas namn: Atlantogenata: ’födda runt Atlanten’, Paenungulata: ’nästan hovdjur’, Boreoeutheria: ’nordliga utmärkt (d.v.s.
placentala) däggdjur’.
Följande existerar några från dem viktigaste skillnaderna mellan detta kladogram samt dem fossilbaserade släktskapsträd liksom paleontologer ofta använder:
- Den inledande delningen ovan existerar mellan Atlantogenata samt Boreoeutheria, inom stället på grund av mellan Xenarthra samt resten, liksom inom fossilbaserade växt. Emellertid visar nyare analyser (baserade vid insertioner från transposabla element) ett tredelning mellan Xenarthra, Afrotheria samt Boreoeutheria.[47][48].
Kladen Atlantogenata får ej stöd inom dem senaste molekylära analyserna.[49]
- Afrotheria innehåller flera grupper likt endast existerar avlägset släkt i enlighet med paleontologiskt synsätt: Afroinsectiphilia (’afrikanska insektsätare’), Tubulidentata (jordsvin, vilka paleontologer brukar betrakta vilket mera närstående mot uddatåiga hovdjur) samt Macroscelida (snabelslidmöss, såsom ofta anses närstående mot gnagare samt hardjur).
dem enda medlemmar från Afrotheria såsom paleontologen skulle erkänna såsom närbesläktade existerar Hyracoidea (hyraxar), Proboscidea (elefanter) samt Sirenia (manater samt dugonger).
- Insektsätare (Insectivora) existerar splittrad inom tre grupper, varav enstaka ingår inom Afrotheria samt dem andra numeriskt värde inom Boreoeutheria.
- Fladdermöss (Chiroptera) existerar mer närstående mot köttätare (Carnivora) samt uddatåiga hovdjur än mot primater samt pälsfladdrare.
- Uddatåiga hovdjur (Perissodactyla) existerar mer närstående mot jagare (Carnivora) än mot partåiga hovdjur (Artiodactyla).