Kan oro sätta sig i benen

I start från 1940-talet lyckades Karl-Axel Ekbom vid neurologiska kliniken nära Serafimerlasarettet inom huvudstaden isolera enstaka dittills praktiskt taget okänd dock inom själva verket många vanlig sjukdom, såsom kännetecknades från bekymmer samt »krypningar« djupt inne inom benen [1].

Krypningarna uppträdde då benen plats inom vila, dem lindrades från rörelser samt plats karakteristiskt värst vid kvällar samt nätter. Neurologiskt ställning eller tillstånd visade, anmärkningsvärt nog, inget patologiskt. denne föreslog för att sjukdomen skulle kallas »restless legs« samt kunde inom sin avhandling ifrån 1945 förklara 34 svåra samt 120 lätta fall [2].
beneath dem senaste decennierna besitter forskningsverksamheten inom området varit kraftfull.

Sjukdomen existerar vanlig – den uppträder hos cirka 10–15 andel från befolkningen – stör sömnen samt kunna inom svåra fall artikel helt invalidiserande [3]. Restless legs existerar viktigt för att uppleva igen, samt detta finns idag dessbättre produktiv medicinsk behandling. Forskningen kring sjukdomens epidemiologi samt dess eventuella bakomliggande neurogenetiska mekanismer existerar livaktig.

oss önskar på denna plats redogöra på grund av diagnostik, patofysiologi samt behandling, eftersom restless legs kvar sannolikt existerar en både underdiagnostiserat samt underbehandlat sjukdomstillstånd inom vardagssjukvården.

Symtom
Karakteristiskt till restless legs existerar egenartade parestesier (krypningar) likt lokaliseras mot underbenen mellan knäna samt fotlederna.

ej sällan sitter dem även inom låren; ett sektion patienter besitter krypningar inom både armar samt ben, dock besvären existerar ständigt svårare samt mer konstanta inom benen. Krypningarna upplevs ej ytligt inom huden utan vid djupet, inom »musklerna« alternativt inom »benpipan«. Parestesierna existerar nästan ständigt dubbelsidiga samt liksom regel symmetriska, dock övervikt på grund av den en sidan kunna förekomma.
Parestesierna beskrivs vid varierande sätt: vilket för att detta kryper, suger alternativt spänner inne inom benen, ett bekymmer inom benen liksom fullfölja för att detta ej går för att hålla dem stilla.

enstaka sektion patienter äger värk inom stället till krypningar, medan andra besitter både värk samt krypningar.
maximalt karakteristiskt existerar vid vilket sätt symtomen uppträder: dem känns endast då extremiteterna existerar inom vila, samt dem lindras från rörelser. vid dagen kunna krypningarna artikel helt borta, dock dem kommer då patienten måste sitta stilla ett längre stund, vid aftonen samt angående hon/han existerar utmattad.

Värst existerar detta vid tåg- alternativt bussresor, vid bio, scen, presentation, framför TV samt liknande.
Riktigt svårt blir detta då patienten går mot sängs. Krypningarna kommer ett vykort stund efter sänggåendet samt hindrar sömnen. inom lindriga fall är kapabel dem vandra ovan snart, dock ofta varar dem inom timmar, ibland ända fram mot klockan 03–05 vid morgonen.

då krypningarna kommer existerar detta omöjligt för att hålla benen still, patienten ligger samt ändrar bostadsort vid benen alternativt sparkar alternativt masserar dem. Ofta måste patienten vandra upp ur sängen till för att erhålla lindring. Detta besitter givit upphov mot begreppet »nightwalkers«. »Vi nattvandrare« existerar även namnet vid den medlemstidning såsom ges ut från den svenska patientföreningen »Restless Legs Förbundet«.
en vanligt fenomen existerar periodiska, ofrivilliga muskelryckningar samt bensparkar.

Ryckningarna förmå uppträda flera hundra gånger per mörker samt ger upphov mot såväl arousals likt regelrätta uppvaknanden. Ibland är kapabel dessa rörelser även omfatta armarna samt uppträda nära avslappning. dem sammanförs numera beneath paraplybegreppet »periodic limb movements« samt förekommer hos cirka 80 andel från individer tillsammans restless legs.
Svårt drabbade patienter får bara någon timmes sömn per mörker, vilket kunna orsaka svår dagtrötthet samt andra allvarliga allmänsymtom.

Benrörelserna irriterar även ofta sovrumspartnern. Köld samt värme äger ingen konstant effekt. Flertalet tycker dock ej angående för att äga på grund av varmt vid sig, samt detta förmå bli svårt på grund av personer likt ibland måste vila påklädda, t ex militärer. ett sektion tycker för att detta existerar skönt för att ta kalla avrivningar alternativt spola benen tillsammans kallt dricksvatten vid nätterna.
Sjukdomen är kapabel debutera inom vilken ålder vilket helst.

detta finns samtliga övergångar ifrån helt lindriga fall tillsammans kortvariga samt lindriga krypningar nära enstaka tillfällen mot svåra fall tillsammans många obehagliga parestesier all nätterna igenom. Besvären är kapabel återkomma kväll efter mörker, ej sällan inom kalenderår alternativt årtionden (»det existerar ett infernalisk känsla«, »det förstör all min tillvaro«), dock symtomfria intervall vid månader mot tid kunna förekomma.

Primär samt sekundär sjukdomsform
Två olika sjukdomsformer brukar urskiljas – först respektive sekundär – beroende vid angående tillståndet är kapabel härledas mot någon bakomliggande orsak.
nära sjukdomsdebut före 45 års ålder rör detta sig vilket regel angående ett först struktur [4], samt på denna plats tycks detta finnas en ärftligt samband.

Studier från stora familjematerial var detta förekommit typiska symtom inom flera generationer visar ofta en mönster från autosomal dominant ärftlighet [5], vilket även supportas från tvillingstudier [6]. nära senare debut (över 45 års ålder) ökar sporadiska fall, samt sekundära besvär, t ex polyneuropati, reducerar den genetiska influensen. Detta kunna bidra mot svårigheten för att känna igen den sannolika genetiska komponenten, trots extensiva studier från olika familjer.
längst bort äger man kommit inom enstaka italiensk släkt, var tre generationer kunnat undersökas samt ett dominant ärftlighetsgång tillsammans med lokus mot enstaka område inom den långa armen vid kromosom 14 [7].

inom denna område, 14q 13–21, finns en 60-tal gener, bl a somatostatinreceptor 1-genen (SSTR 1) samt överlevnadsgenen till motorneuroninteragerande protein 1 (SIP 1).
Detta äger dock ej kunnat verifieras inom ett massiv nationell populationsundersökning vid Island [8], kanske beroende vid för att man ej äger skiljt mellan först samt sekundär sjukdomsform.

Genetiska lokus besitter även identifierats vid kromosom 9 samt 12, dock någon sjukdomsförklarande gen alternativt genprodukt besitter ännu ej identifierats.
nära sen sjukdomsdebut (efter 45 års ålder) finns ofta någon bakomliggande kronisk sjukdom: polyneuropati, diabetes mellitus, kronisk njursjukdom tillsammans uremi. Man talar då ifall ett sekundär sjukdomsform. Redan vid 1950-talet noterade Nils-Brage Nordlander för att restless legs ej sällan associeras tillsammans med järnbrist [9] (se nedan).

Sideropeni existerar en vanligt, dock långt ifrån konstant, fynd nära restless legs, samt omvänt existerar restless legs ganska vanligt nära sideropeni. bristande vid folsyra alternativt vitamin B12 förmå även existera orsak mot restless legs. analys vid anklagelse ifall potentiellt seriös etiologi existerar sålunda angelägen.

Förekomst
Restless legs existerar vanligt förekommande; Karl-Axel Ekbom fann redan 1945 [2] för att cirka 5 andel inom en s k normalmaterial ägde restless legs.

Nyare internationella undersökningar tyder vid för att sjukdomstillståndet förekommer hos cirka 10–15 andel från befolkningen [10, 11], dock sjukdomen existerar anmärkningsvärt nog ännu både underdiagnostiserad samt underbehandlad inom vardagssjukvården. Patientföreningar äger bildats inom ett rad länder, samt inom USA äger restless legs kallats »den vanligaste sjukdom såsom ni inte någonsin äger hört talas om«!
från innebörd till såväl undersökning samt utbildning vilket praktisk medicinsk hjälp existerar för att diagnoskriterier nyligen besitter tagits fram från enstaka internationell forskargrupp [12, 13] (Fakta 1), liksom enstaka skattningsskala på grund av analys från symtomens svårighetsgrad (»RLS-severity scale«) [14].

Skattningsskalan består från 10 ämnen tillsammans med fem svarsalternativ (inga mot många svåra besvär) motsvarande ett siffra mellan 0 samt 4; ju högre siffra, desto svårare existerar symtomen (1–10 = mild, 11–20 = måttlig, 21–30 = svår, 31–40 = många svår sjukdom).

Sömn
Oftast existerar restless legs enstaka kronisk sjukdom tillsammans med långsamt tilltagande symtom, ibland tillsammans med vissa fluktuationer mot vilka patienten habituerar sig.

detta går inom medelvärde 18 tid ifrån sjukdomsdebut mot diagnos; merparten från tiden beror vid »patient’s delay«. dem sensoriska symtomen är kapabel patienten stå ut tillsammans med länge, dock då sjukdomen börjar erhålla menlig effekt vid sömnen söker patienten hjälp.
en flertal studier, bl a den stora REST-studien (RLS epidemiology, symptoms and treatment)[11] grundlig 2 564 patienter visar för att sjukdomens sömnstörande effekter existerar detta liksom flertalet patienter lider maximalt från.

Utöver excessiv dagtrötthet rapporteras minnes- samt koncentrationssvårigheter, humörpåverkan tillsammans med labilitet samt depressivitet, bristande energi samt kreativitet, dvs symtom vid kognitiv svikt samt överbelastning från framför allt frontallobernas funktioner.
Sömnbrist medför även försämrat immunförsvar [15-18], ökad fara på grund av kardiovaskulär sjukdom [19-23] samt existerar ett riskfaktor på grund av givande från detta metabola syndromet [24-27].
en flertal studier [11, 28, 29] visar vid enstaka klar association mellan restless legs samt flera från våra stora hälsoproblem samt folksjukdomar.

Patienterna känner sig inte någonsin utvilade, dem besitter ofta huvudvärk, ej minimalt vid morgnarna, dem äger svårt för att klara från arbetsuppgifter samt andra engagemang, vilket medför fara på grund av social isolering. Hypertoni, hjärt–kärlsjukdomar samt depressioner existerar vanligt förekommande, samt flera anger klart reducerad livskvalitet mot resultat från sjukdomen.
Patienternas sömn kännetecknas från insomningssvårigheter, frekventa nattliga uppvaknanden, ytlig sömn samt begränsad total sömntid [11, 30] (Figur 1).

dem sensoriska symtomen, såsom vid bas från den cirkadiska variationen existerar liksom värst kvällstid, interfererar tillsammans med insomnandet, samt detta blir svårt för att komma mot ro. beneath dåsighet samt sömn äger drygt 80 andel [31] dessutom ett taktfylld rörelse handling tillsammans med muskelkontraktioner inom dem afficierade extremiteterna.

dem uppträder inom järnväg angående minimalt 4 kontraktioner inom rad tillsammans 5–90 sekunders intervall samt ett duration vid 0,5–5 sekunder (periodic limb movements) [32, 33] (Figur 2). Oftast ses ett strikt rytm tillsammans 20–25 sekunders intervall mellan kontraktionerna, vilka förmå existera från varierande intensitet – allt ifrån osynliga vid ytan mot kraftiga ryckningar alternativt sparkar liksom får vederbörande för att trilla ur sängen.
Oberoende från intensitet ses inom allmänhet arousals inom samband tillsammans kontraktionerna, vilket ibland medför uppvaknande mot ytligare sömn alternativt full vakenhet.

Orsaken mot periodic limb movements existerar okänd. Vanligt existerar kontraktioner inom muskel tibialis anterior, vilket ger ett Babinski-liknande rörelse tillsammans extension från stortån, dorsiflexion från fotleden, flexion från knät samt ibland höften. Hypotesen existerar för att ökad spinal excitabilitet agerar enstaka kritisk roll [34-36], sannolikt sekundärt mot cerebrala, kanske kortikala mekanismer [37, 38].

Periodic limb movements kunna även ses hos personer utan restless legs. Cirka 6 andel från befolkningen äger detta [39], tillsammans med ökande prevalens inom högre åldrar [40, 41]. ett överrepresentation ses nära sömnsjukdomar liksom inkluderar detta dopaminerga systemet [42].
Även dem sensoriska symtomen bidrar mot sömnstörningarna.

varenda gång patienten kommer upp inom ytlig sömn vid bas från periodic limb movements, alternativt helt enkelt vid bas från normala cykliska variationer inom sömnrytmen, pockar parestesierna vid uppmärksamhet. Detta medför arousals. Sömnen blir således både ytlig samt fragmenterad, samt sömntiden blir på grund av kort.

Järn
Det finns idag en ökande vetenskapligt stöd – ej minimalt ifrån svenskt håll – på grund av för att järnbrist, tillsammans alternativt utan anemi, existerar enstaka betydelsefull orsak mot sjukdomen [9, 43-45].

Nyligen besitter visats för att all 24,7 andel från 328 kvinnliga blodgivare led från restless legs [46]. dem ägde även järnbrist inom högre grad än kvinnliga blodgivare utan sjukdomstillståndet. Gemensamt till samtliga fanns för att dem ägde slarvat tillsammans för att ta järn efter varenda blodtappningstillfälle
detta finns en teoretiskt underlag mot för att järnbrist förmå orsaka restless legs [47].

Järn existerar ett kofaktor till tyrosinhydroxylas, liksom existerar en viktigt hastighetsbegränsande enzym nära bildandet från dopamin inom dem basala ganglierna [48]. detta bör observeras för att patienterna ej behöver lida från anemi. då järnbristanemi väl existerar en faktum existerar benmärgen ofta tömd vid järn samt ferritinvärdet lägre än 10 mg/l [49].

Patienter tillsammans restless legs besitter begränsad resurs vid järn samt lagring från järn inom dem basala ganglierna var dopaminsyntesen äger plats [50, 51], vilket inom sin tur är kapabel bero vid defekt frakt från järn in inom CNS [52, 53]. Intressant existerar för att serumjärnet faller 30–50 andel nattetid, vilket kunna existera enstaka delförklaring mot detta cirkadiska mönstret inom symtomatologin [54].
Beträffande behandling tillsammans med järn är kapabel nämnas för att Nils-Brage Nordlander redan 1953 gav järn intravenöst mot 22 patienter tillsammans med restless legs tillsammans med samt utan anemi och/eller järnbrist [9], samt merparten fick ett anmärkningsvärt god resultat från behandlingen.

Randomiserade dubbelblindstudier från intravenöst järn alternativt placebo nära restless legs pågår inom land samt inom USA [55].

Differentialdiagnos
Vid först sjukdomsform finns likt nämnts ofta ett ärftlighet samt således insikt inom släkten, vilket underlättar diagnosen. Hos dessa patienter behöver man inom allmänhet endast, utöver sedvanlig kroppslig samt neurologisk granskning, komplettera tillsammans blodprov rörande järnhalt, särskilt ferritin, vitaminerna B12 samt folsyra samt fasteblodsocker samt kreatinin.
nära sekundär sjukdomsform (Fakta 2) – samt särskilt angående ärftlighet saknas – förmå man förvänta patologiska fynd inom neurologiskt ställning eller tillstånd, inom synnerhet hos äldre patienter.

indikator mot polyneuropati existerar reducerad djup sensibilitet, vanligtvis existerar detta lättast för att analysera vibrationssinnet tillsammans med stämgaffel alternativt biotesiometer.
Detta inom kombination tillsammans avsaknad från alternativt svaga reflexer inom benen talar starkt på grund av perifer neuropati. dem vanligaste orsakerna mot denna bör efterforskas, exempelvis diabetes mellitus, B12-brist, exponering till lösningsmedel (alkohol) samt inom ovanligare fall indikator mot autoimmun systemsjukdom, t ex sarkoidos.

Givetvis skall ovan nämnda blodprov ständigt kontrolleras.
Hos äldre är kapabel kärlskada tillsammans vaskulär insufficiens inom benen från typ claudicatio intermittens ge krypningar samt även smärtor, särskilt nära insats. Detta skiljer inom allmänhet anamnestiskt patienterna ifrån dem vilket företrädesvis besitter besvär från restless legs inom vila.
enstaka ej ovanlig differentialdiagnos existerar spinal stenos tillsammans diffusa besvär orsakade från nervrotspåverkan.

Spinal stenos uppstår då enstaka rumsinskränkande process, vanligen degenerativa förändringar, främst förtjockning från ligamentum flavum, komprimerar cauda equina inom subaraknoidalrummet nedom konus. Besvär tillsammans med domning samt andra sensoriska obehag – ibland smärta – uppstår nära gång samt reducerar inom vila, vilket klart skiljer ifrån symtomen nära restless legs.
ifall neurologisk rapport påvisar reducerad djup sensibilitet samt minskade reflexer inom benen bör kompletterande neurofysiologisk analys tillsammans bestämning från nervledningshastigheter inom benen samt magnetisk resonanstomografi från länd-/sakralrygg övervägas.
Givetvis måste inom samtliga fall ett exakt läkemedelsanamnes upptas, var framför allt akatisi orsakad från neuroleptika skall uteslutas.

Akatisi kännetecknas från ett oförmåga hos patienten för att sitta still, hon/han blir rastlös samt ses ofta vanka omkring inom rummet; känslan från rastlöshet sitter »i bota kroppen« samt uppfattas ej, såsom nära restless legs, främst inom benen.
flera andra medicin kunna ge symtom liknande dem nära restless legs, utöver dopaminantagonistiskt verkande medel såsom neuroleptika samt antihistaminer, även antidepressiva medel – såväl SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare) samt SNRI (serotonin–noradrenalinåterupptagshämmare) liksom tricykliska – samt vissa antiepileptika, exempelvis fenytoin samt valproat.

Koffein, nikotin samt alkohol förmå även öka besvären. Smärtsamma nattliga vadkramper existerar en vanligt symtom. Besvären är kapabel dessvärre ej sällan felaktigt uppfattas vilket restless legs, vilket är kapabel leda till inom felbehandling.

Patofysiologi
Patofysiologin mot restless legs existerar multifaktoriell samt inkomplett förklarad.

Relativt nyligen identifierade, rytmiskt aktiva nervcentra inom hjärnstam samt talamus kunna passa in inom enstaka ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något angående en funktionellt fel inom basala gangliernas sensorimotoriska mekanismer likt orsak mot symtomen [37]. Försök besitter gjorts till för att påvisa eventuella defekter alternativt avvikelser inom olika bansystem samt strukturer inom hjärnan, dock skillnaderna äger varit relativt små mellan kontroller samt patienter tillsammans restless legs, tillsammans alternativt utan behandling.
Presynaptiska markörer på grund av dopaminsystemet liksom FT/FP-CIT inom enfotonstomografi (SPECT) samt [18F]-fluorodopa inom positronemissionstomografi (PET) besitter varit inom normala gränser alternativt endast relativt marginellt avvikande [56-58] liksom postsynaptiska receptorer (främst D2).

enstaka ny positronemissionstomografistudie besitter analyserat detta opioida systemet inom hjärnan, dock inga skillnader kunde påvisas mellan patienter tillsammans med restless legs samt kontroller, mer än gradskillnader inom en par hjärnstamsstrukturer [59].
Högupplösande funktionell magnetisk resonanstomografi (MRI) besitter demonstrerat för att substantia nigra samt putamen [30, 50, 51] samt nucleus ruber, hjärnstammen, talamus samt cerebellum [37] tycks artikel involverade inom symtomatologin nära restless legs.

inom dem basala ganglierna finns takt- samt rytmgivare, såsom besitter innebörd till för att genomföra automatiserade rörelser samt medverka inom genomförandet från viljemässiga rörelser. Cerebellum, hjärnstam samt talamus existerar centra till samordningen från rörelser inom tidsperiod. enstaka betydande samling nervceller existerar dem toniskt samt rytmiskt aktiva dopaminnervcellerna, såsom utgår ifrån area 11 samt såsom bl a innerverar hjärnstam samt ryggmärg dock även amygdala samt frontala kortex.
Försök för att upprätta enstaka modell på grund av restless legs äger gjorts, bl a genom för att blockera alternativt eliminera A11-neuron tillsammans med farmaka.

ett funktion till ovan nämnda taktgivare existerar för att skicka ut signaler inom avsikt för att söka upplysning angående plats olika kroppsdelar befinner sig. Detta förmå liknas nära enstaka sonarsignal såsom skall anlända igen tillsammans med ett bekräfta på grund av för att informera hjärnan ifall tillståndet samt läget.

Denna återsignal kunna filtreras försvunnen angående den ej existerar betydelsefull till stunden. Periodic limb movements skulle behärska uppfattas liksom ett sådan söksignal. Den produceras rytmiskt inom hjärnstammen, växlar mellan motsats till vänster samt vänster blad samt äger ett frekvens, likt kunna ökas från bl a koffein samt nikotin samt bromsas från bensodiazepiner samt antiepileptika.

Behandling
Lättare fall behöver ingen farmakologisk behandling.

God sömnhygien samt någon form eller gestalt från egenvård vilket nedkylning, kroppsvård, vandring före sänggåendet etc kunna minska besvären.
nära sekundär struktur skall dem bakomliggande orsakerna utredas samt behandlas, samt inom den mån detta existerar nödvändigt alternativt möjligt bör patienten försöka ändra livsstil.

Finns indikator mot järnbrist skall denna behandlas, inom inledande grabb tillsammans med perorala järnpreparat var upptar plats oftast förbättras nära samtidig tillförsel från C-vitamin. ifall järnnivåer alternativt ferritin ej är kapabel normaliseras bör intravenös järnbehandling övervägas.
Man bör sträva efter för att att nå ett mål eller resultat enstaka ferritinnivå såsom ligger ett bit ovanför nedre normalområdet på grund av ferritin, 50 mg/l.

Bakgrunden anses artikel för att patienter tillsammans med restless legs äger svårare för att transportera in järn inom CNS än personer vilket ej lider från sjukdomstillståndet.
nära svårare fall från restless legs kunna detta bli nödvändigt för att sätta in farmakologisk behandling. dem medicin liksom nämns denna plats besitter genomgått grundlig bedömningar samt kliniska prövningar, samt detta anses existera ett allmänt vedertagen praxis – i enlighet med vetenskap samt testad kunskap – för att förskriva dem nära restless legs [60-62].

detta existerar viktigt för att poängtera detta, eftersom preparaten ännu ej (november 2005) registrerats inom landet vid just denna tecken. Behandlingen är kapabel pågå kurera existensen, dock detta är kapabel även inträffa symtomfria perioder, samt behandlingen kunna – samt bör – då avbrytas tillfälligt.
dem medicin likt används nära restless legs återfinns inom olika klasser: dopaminerga medel, opioider, antiepileptika samt bensodiazepiner (Fakta 3).

Levodopa visades redan inom start från 1980-talet äga god konsekvens nära behandling från restless legs [63-65].

Levodopa tas inom regel ett 60 minuter före sänggåendet, eftersom symtomen brukar existera svårast strax före samt efter tolvslaget. Den viktigaste begränsningen tillsammans levodopa existerar ett rekyleffekt vid morgonen samt för att symtomen vid restless legs är kapabel tillta beneath eftermiddagen och/eller vid aftonen, s k augmentation (symtomförstärkning).

Patienterna tar då ofta upprepade doser beneath dagen [66]. Även andra kroppsdelar är kapabel påverkas, t ex bålen och/eller armarna. Risken för att drabbas från augmentation ökar tillsammans högre dos från levodopa, speciellt angående den överstiger 200 mg per kväll. på grund av för att undvika denna »onda cirkel« bör man sträva efter för att enbart nyttja levodopa vilket behovsmedicinering – förslagsvis 50–100 mg – någon alternativt några kvällar per sju dagar.

Levodopa äger sin ställe hos patienter tillsammans lindriga mot måttliga symtom (

Opioidpreparat – t ex olika tramadolberedningar – finns likt andrahandsmedel, liksom kodeininnehållande analgetika. Opioider äger både korttids- samt långtidseffekt nära behandling från restless legs [76]. enstaka exakt utvärdering från risken till beroende samt tillvänjning bör göras på grund av varenda patient innan dessa medel ordineras.

Vissa antiepileptika – t ex karbamazepin samt gabapentin– äger god konsekvens vid restless legs-symtom samt ger förbättrad nattsömn.

Gabapentin är kapabel artikel förstahandsval nära restless legs samt neuropati.

Bensodiazepiner (klonazepam, diazepam, alprazolam) verkar främst genom för att utveckla sömnen. dem rekommenderas ej längre vilket bestämd RLS-behandling dock förmå tillsammans med fördel kombineras tillsammans med andra medicin. Klonazepam besitter utdragen verkningstid samt kunna ge dagsömnighet vilket förmå bli bekymmer till äldre patienter.

angående syftet existerar för att utveckla nattsömnen till enstaka patient tillsammans milda RLS-symtom existerar dem nyare preparaten tillsammans mindre verkningstid för att föredra; dem tas inom regel nära sänggåendet.

Litteraturen ifall restless legs existerar grundlig, samt detta kommer ständigt nya forskningsbidrag; ett läsvärd överblick äger publicerats inom The Lancet Neurology [77].
*
potenziell bindningar alternativt jävsförhållanden: Karl Ekbom äger utfört arvoderade uppgift åt Boehringer Ingelheim, Glaxo Wellcome, MSD, Novartis, orion Pharma, Pfizer, Pharmacia & Upjohn samt Roche.

Lena Leissner äger utfört arvoderade uppgift åt Boehringer Ingelheim, Pfizer, Glaxo Smith Kline, Organon, Sanofi-Aventis, Biogen, Renapharma, AGA Health Core. Jan-Edvin Olsson existerar medlem inom Advisory Boards till Pfizer samt Boehringer Ingelheim (rörande parkinsonläkemedel). Håkan Widner besitter utfört arvoderade uppgift åt Boehringer Ingelheim, orion Pharma, Lundbeck, Amersham, Arvid Carlsson Research, Medtronic.

Läkartidningen 04/2006

Lakartidningen.se