Hur många soldater i en legion
Romersk legion
Den romerska militärens högsta taktiska organisationsnivå utgjordes från legionen. Sammanlagt besitter ovan 50 olika legioner identifierats, dock vilket maximalt förekom omkring 30 nära en samt identisk situation.
Varje legion ägde en namn samt en siffra, dock numreringen utesluter ej dubbletter.
nära en situation fanns detta fem stycken legioner tillsammans med siffra III: III Augusta, III Gallica, III Italica, III Cyrenaica samt III Parthica. angående någon legion utplånades helt beneath strid, fick dock ej identisk siffra inträffa igen.
Legionerna samt deras soldaters, legionärernas, karaktäristiska utseende existerar många välkända till dagens människor, bland annat genom den tecknade följd Asterix.
Förbandens utrustning, beväpning, sammansättning samt styrka besitter dock varierat kraftigt ovan tiden.
Historia samt utveckling
[redigera | redigera wikitext]Kungatiden 700-talet mot 510 f.Kr.
[redigera | redigera wikitext]Under kungatiden fanns legion benämningen vid den militära styrka inom den något som ökar i storlek eller antal stadsstatenRom.
Förebild till legionens organisation samt stridssätt förefaller nära den denna plats tiden äga varit den grekiska hoplitfalangen.
Legionen bestod från allt för att döma inom inledande grabb från frivilliga likt värvades på grund av en särskilt fälttåg. dock för att tjänstgöra inom dem militära förbanden plats även enstaka plikt till dem jordägande medborgarna.
Sannolikt användes plikten bara inom försvarssyfte, medan anfall samt räder gjordes från frivilliga. Legionen fanns alltså en slags mellanting mellan ett värnpliktsarmé samt en yrkesförsvar samt utvecklades tillsammans med tiden alltmera mot för att bli ett renodlad yrkesarmé.
De rikare inom samhället tjänstgjorde inom kavalleriet alternativt vilket tungt infanteri medan dem tillsammans med mindre tillgångar tjänstgjorde såsom enkel infanteri utan rustningar.
Denna skiktning efter ekonomiska förhållanden verkar inledningsvis äga uppstått mot resultat från för att soldaterna betalade på grund av sin personlig utrustning samt smidda vapen samt rustningar plats kostsamma. Åtminstone ifrån monark Servius Tullius (577–534 f.Kr.) tidsperiod fanns dock indelningen baserad vid ett allmän ståndsuppdelning inom samhället genom olika inkomstgrupper.
Enbart självägande bönder tillsammans med tillgångar ovan enstaka viss nivå kunde för tillfället rekryteras mot soldater.
Vid någon tidpunkt omedelbart före alternativt inom samband tillsammans med republikens insättning delades hären inom numeriskt värde legioner.
Den tidiga samt mellersta republiken 510 mot cirka 200 f.Kr.
[redigera | redigera wikitext]Roms expansion tog hastighet beneath denna period.
Legionerna, inledningsvis numeriskt värde mot antalet, senare fyra alternativt ännu fler, underställdes fanns sin diplomat. Krigföringen inriktades maximalt vid korta räder in vid angränsande territorier.
Under dessa återkommande strider förbättrades successiv den militära organisationen inom legionerna. nära flera tillfällen träffade samt besegrades romarna från keltiska stammar.
Detta ledde mot flera kriser inom den tidiga republiken. Bland annat efter slaget nära Allia390 f.Kr., då ett keltisk på denna plats besegrade den samlade romerska armén samt intog själva staden, vilket hölls ockuperad beneath sammanlagt sju månader.
Efter dessa sammanstötningar anpassade dem romerska härarna sin utrustning samt sitt stridssätt.
Den gamla indelningen inom falanger ändrades beneath 300-talet f.Kr. mot maniplar (se mer nedan beneath Organisation samt taktik). ifrån kelterna verkar även bruket från dem stora sköldarna, scutum, äga övertagits liksom andra specifikation inom beväpning samt utrustning såsom infördes nära den denna plats tiden.
Legionernas personalstyrka beräknas nära den denna plats tiden äga uppgått mot cirka 3 000 man tungt infanteri, plus kavalleriequites samt enkel infanteri, velites, tillsammans med varierade styrka.
troligen utgjordes legionernas ryggrad från enstaka kader från professionella veteraner, medan övrigt manskap värvades på grund av varenda fälttåg alternativt räd. beneath övrig tidsperiod brukade dem jorden vid sina gårdar.
De puniska krigen samt Hannibals inträngande vid den Italienska halvön innebar nya kriser samt ytterligare tillväxt från legionerna.
Troligen tillsammans start ifrån den på denna plats tiden inkluderades hjälptrupper, auxilia, vilka rekryterades ifrån dem förbundna alternativt underkuvade folken vid halvön, främst etrusker samt samniter, innan dessa blev medborgare vid 200-talet f.Kr. samt senare ifrån andra människor. Dessa övertog successiv rollen liksom enkel infanteri samt kavalleri vilka inom princip försvann ur legionernas organisation vid 100-talet f.Kr.
Republiken cirka 200 mot 31 f.Kr.
[redigera | redigera wikitext]Allteftersom detta romerska imperiet växte, tillkom fler legioner, vilka ibland knöts mot dem erövrade områdena. Gaius Marius genomförde såsom diplomat nära sammanlagt sju olika tillfällen enstaka rad viktiga reformer från legionerna. Bland annat infördes större enhetlighet samt örnen blev den gemensamma symbolen på grund av varenda legioner vid deras fälttecken ifrån 104 f.Kr.
Utbildningen förbättrades samt disciplinen inom förbanden stärktes. Legionerna indelades idag inom kohorter istället till maniplar.
Från samt tillsammans med tid 107 f.Kr. beslöt Marius för att bortse ifrån minimikravet vid egendom samt lät även egendomslösa bli soldater, till för att vid därför sätt kraftigt utöka rekryteringen. tillsammans tiden kom detta för att förändra kurera den romerska militärens förhållande mot detta övriga samhället.
inom samt tillsammans Marius reformer blev även bota legionernas anställda professionella soldater samt dem utrustades även genom statens försorg tillsammans med ett enhetlig utrustning, beväpning samt bepansring.
Den tidiga kejsartiden 31 f.Kr. mot ca 284 e.Kr.
[redigera | redigera wikitext]Från samt tillsammans kejsardömets insättning beneath Augustus svor legionärerna trohet mot sin general samt mot kejsaren, istället till mot senaten samt detta romerska människor.
Tjänstgöringstiden höjdes även ifrån 16 tid, varav sex kalenderår inom energisk service, mot 25 kalenderår, varav 20 inom energisk service.
Augustus införde ett färsk befälsordning var varenda legion stod beneath ledning från enstaka utsedd legat, legatus legionis, vilket även kunde existera guvernör ovan den provins var legionen plats stationerad.
styrka vid den inledande kohorten utvidgades ifrån cirka 600 man mot cirka 800-1 000 man. Totalt uppgick legionernas styrka mot cirka 5 000 man.
Augustus fanns även den likt införde detta särskilda praetoriangardet, liksom livvaktsstyrka samt militärt specialförband nära sidan från legionerna.
Soldater vilket ingick inom hjälpförbanden, liksom rekryterades bland icke-romerska medborgare, erhöll nära slutet vid sin 25-åriga tjänstgöringstid fullvärdigt nationalitet.
Den sena kejsartiden ca 284 mot 476 e.Kr.
[redigera | redigera wikitext]Utvecklingen gick successiv ovan mot för att ge kavalleriet samt framförallt detta tunga kavalleriet, cataphractes, större innebörd vid slagfältet. Legionernas stabilisering eller fastsättning mot staden Rom ägde successiv minskat inom takt tillsammans med för att invånarna inom allt större delar från imperiet gavs romerskt nationalitet.
Soldaterna inom legionerna blev ett politisk maktfaktor samt flera kejsare tillsattes alternativt avsattes från sina soldater. inom olika försök för att stävja detta, skars storleken vid legionerna ned drastiskt, samt dem kom därefter för att bestå från omkring 1 000 soldater. Dessa fick ej heller lämna den område var dem stationerats.
Organisation samt taktik
[redigera | redigera wikitext]Legionens styrka växte beneath den tidiga kejsartiden ifrån den ursprungliga vid cirka 3 000 man mot likt maximalt ungefär detta dubbla.
Efter Gaius Marius reformer bestod ett legion från 6 000 man indelade inom 15 kohorter,[1] varav 5 000 fanns stridande samt resten plats underhållspersonal (smeder, kockar, medicinsk expert, snickare, hästskötare, tvättare, springpojkar osv.). Fram mot 100-talet f.Kr. tillkom cirka 300 equites, kavalleri, samt 1 200 velites, enkel infanteri. Dessa utgick senare ur legionen samt organiserades inom särskilda hjälpförband.
Den minsta enheten inom legionen fanns gruppen, alternativt tältlaget, contubernium, liksom bestod från åtta man såsom delade vid en tält, ett åsna, en fältkök (vid längre fälttåg) samt ytterligare liknande utrustning.
Åtta mot tio contubernia utgjorde enstaka centuria (eg. "hundra man", dock den verkliga storleken plats alltså mellan 60 samt 80 soldater, tillsammans med cirka 20 icke-stridande vilket agerade underhållspersonal).
Centurian motsvarade ungefär en kompani, den elementär fältenheten, samt stod beneath ledare från enstaka centurion. Den högre indelningen reformerades inom olika steg. Centurian ägde sitt eget fälttecken, signum, såsom ägde formen från ett lans dekorerad tillsammans med enstaka emblem inom toppen samt tillsammans medaljer på grund av olika insatser såsom centurian utmärkt sig på grund av.
Legionens taktiska uppbyggnad genomgick tre primära utvecklingsfaser. inledningsvis systemet tillsammans falanger, därefter maniplar samt slutligen kohorter.
Falang
[redigera | redigera wikitext]I dem tidiga legionerna mot cirka 300-talet f.Kr. användes enstaka organisation efter grekiskt mönster, tillsammans makedonska falanger.
Legionens tunga infanteri ställdes upp sex led djupt samt 500 man inom bredd, flankerad från rytteri vid bägge sidor. ett falang fungerade bäst vid strategi, öppen mark. Däremot fanns detta ett otymplig avdelning likt ägde svårigheter för att utföra taktiska manövrar vid slagfältet samt ej fanns lämplig på grund av ojämn alternativt besvärlig terräng.
Manipel
[redigera | redigera wikitext]Åtminstone ifrån 300-talet f.Kr., då legionerna allt mer bestod från yrkessoldater, delades detta tyngre infanteriet in efter framförallt ålder samt erfarenhet:
- Hastati utgjordes från unga män tillsammans kreditkort kunskap, likt stod inom främsta ledet samt ägde den inledande kontakten tillsammans med fienden.
- Principes (ung.
"de främsta") såsom bestod från män inom åldern 20 - 30 kalenderår samt tillsammans kunskap från tidigare fälttåg, stod inom andra linje samt fullföljde anfallet, liksom påbörjades från hastati.
- Triari utgjordes från veteraner tillsammans med mer än tio års upplevelse. dem stod inom sista ledet samt plats sällan inom strid. då sammanbrott hotade alternativt då detta krävdes enstaka mäktig bidrag till för att avbryta igenom fiendens linjer avlöste triari genom hastatis samt principes led.
Triari fanns inom regel betydligt mindre manstarka än övriga avdelningar inom legionen.
Nu övergick legionerna mot enstaka organisation såsom baserade sig vid maniplar. varenda manipel utgjordes från numeriskt värde centurior ifall vardera cirka 60 man till hastati samt principes, dock enbart ett centuria på grund av triari.
Maniplarna grupperades inom tre led, tillsammans med velites antingen framför legionen alternativt mellan hastati samt triari, samt equites vid båda flankerna (se bild).
Maniplarna ställdes inom regel upp till stöt sålunda för att dem bildade tre led ifall vardera 40 man, tillsammans ett lucka mot nästa manipel. Detta gav totalt nio led inom djup på grund av legionen, mot sex led beneath falangen.
Både indelningen inom mindre enheter, såsom kunde röra sig relativt varandra till för att inta olika formationer, samt ökningen från antalet led liksom kunde avlösa varandra skapade ett större styrka samt rörlighet inom förbandet.
Kohort
[redigera | redigera wikitext]Under Marius reformer, ifrån samt tillsammans med kalenderår 107 f.Kr., anpassades organisationen mot legionernas något som ökar i storlek eller antal numerär genom för att kohorten övertog rollen vilket den primär taktiska enheten vid slagfältet, mellan centuria samt legion inom storlek.
En kohort utgjordes från sex mot åtta centurior ifall 80 man vardera samt legionen innehöll 10 kohorter. Kohorterna behöll indelningen inom hastati, principes samt triari. dock mot detta kom även enstaka rangordning från kohorterna ifrån en mot tio samt centuriorna ifrån en mot sex inom varenda kohort, utom den inledande vilket bara ägde fem centurior.
Den inledande kohorten fanns en militärt specialförband inom legionen, mot vilken dem starkaste samt bästa soldaterna blev tagna ut. beneath kejsartiden förstärktes den inledande kohorten mot cirka 800 man.
Kohorterna uppställdes normalt således, för att varenda centuria utgjorde en led. Kohorten ägde alltså vanligen sex leds djup.
Kohorterna rangerades inbördes vid liknande sätt såsom maniplarna, inom numeriskt värde alternativt tre led (se bild), tillsammans hjälptrupper på baksidan alternativt nära sidan ifall legionens tunga infanteri. Detta medgav större rörlighet samt anpassning mot olika taktiska lägen. Triari utgjorde ofta enstaka reserv på baksidan den ordinarie formationen.
Befälsstruktur
[redigera | redigera wikitext]Legionen ägde enstaka organiserad befälsstruktur likt vid flera sätt liknar den hos enstaka modern armé vilket visar romarnas organisatoriska överlägsenhet. Kejsartidens befälsordning ägde ej mindre än sex särskilda befälskårer samt precis definierade militära grader. dem högsta graderna fanns reserverade till samhällseliten samt paradoxalt nog karaktäriserades den romerska armén från för att ju högre officer man ägde, desto mindre armé upplevelse krävdes.
inom dem numeriskt värde högsta befälskårerna omfattade befordringsgången både civila samt militära befattningar samt förmå sägas äga varit från politisk natur.
Principalis
[redigera | redigera wikitext]Principalis omfattade detta lägre befälet, upp mot ställföreträdande arbetsledare till ett centuria angående ca 100 soldater. Denna befälskår rekryterades ifrån dem meniga soldaterna.
dem utmärktes från speciell uniformering, dock dryckesställe inom regel liknande pansar liksom den vanlige soldaten. Signifer dryckesställe mot modell huvudet samt framdelen från fällen ifrån en varelse, inom regel en lejon, istället till skyddshuvud till för att titta mer skräckinjagande ut.
Signifer – dryckesställe centurians fälttecken, signum, inom strid samt plats dessutom ansvarig på grund av utbetalandet från löner mot soldaterna.
(Signifern ägde dock vid bas från detta dubbla ansvaret högre belöning än Tesserarius, dubbel ersättning mot 1,5 gånger ett vanlig soldats lön.)
Cornicen – Hornblåsaren (cornu, långa svängda horn) ägde tillsammans tillsammans signifern mot övning för att hålla centurian samlad kring sitt fälttecken, samt för att till olika kommandon blåsa signaler likt kunde höras ovan stridslarmet.
Tubicen – detta fanns även raka trumpeter alternativt tubor, tuba, såsom bars från särskilda tubablåsare inom legionen.
Imaginifer – dryckesställe ett foto från kejsaren såsom ett konstant påminnelse angående legionens trohet.
Tesserarius – varenda centuria ägde ett vaktansvarig officer, vilket stod efter option inom rang.
Optio - Denne plats ställföreträdande centuriechef.
Aquilifer – Den många prestigefyllda uppgiften för att bära legionens örnprydda standar (örn vid lat. aquila) anförtroddes ett yngre dock lovande officer. Denne stod direkt beneath centurionerna inom rangskalan. detta fanns enbart enstaka per legion.
Evocati
[redigera | redigera wikitext]Mellan principaler samt centurioner fanns detta enstaka kår från evocati, äldre soldater tillsammans med 20 års tjänstetid inom armén, vilka tjänstgjorde likt stabsspecialister samt chefsinstruktörer.
Centurioner
[redigera | redigera wikitext]Centurionerna plats legionens ryggrad.
dem ägde befälet ovan den maximalt primär enheten inom armén, centurian(se centurian). dem fanns karriärsoldater vilket ansvarade till allting såsom deras objekt fick beställning ifall, likväl likt till för att samtliga dagliga rutinuppgifter utfördes. Centurionerna rekryterades dels ifrån detta lägre befälet, dels direkt bland unga män tillsammans med högre social ställning eller tillstånd.
Olika grader förde ledare ovan centurior (ca 100 soldater), maniplar (ca 200 soldater) samt kohorter (ca 500 soldater).
Centurionernas ställning följde ett strikt ordning. Primus pilus ("första ledet") plats legionens maximalt ansedda centurion. denne förde ej befälet ovan någon centuria, dock däremot ovan inledande kohorten (därav namnet) samt fungerade såsom rådgivare åt legionens befälhavare.
Därefter följde varenda centurionerna inom ordning ifrån befälhavaren ovan den inledande centurian inom inledande kohorten, mot befälhavaren ovan den sjätte centurian inom tionde kohorten. (Totalt sett 60 centurioner, inklusive primus pilus.)
Centurionen likt förde officer ovan den inledande centurian inom varenda kohort, kallades pilus prior samt förde även ledare ovan kohorten.
Centurionerna inom den inledande kohorten tillsammans tillsammans med primus pilus utgjorde primi ordines.
Primipilares
[redigera | redigera wikitext]Primipilares plats ett befälskår vilket rekryterades ifrån den högsta centuriongraden. dem kunde tjänstgöra liksom andre ställföreträdande legionsbefälhavare (se nedan), generalstabsofficerare samt andra högre poster samt kunde upphöjas inom riddarklassen.
Högre officerare
[redigera | redigera wikitext]Den nästa högsta befälskåren bestod från män ifrån riddarklassen – equites - vilka inom detta civila existensen redan fått grundlig byråkratisk kunskap. dem tjänstgjorde likt chefer till hjälptruppernas infanteri (500 alternativt 1 000 soldater), militärtribuner inom enstaka legion (stabsofficerare samt chefer på grund av dubbla kohorter, detta önskar yttra ca 1 000 soldater) samt såsom chefer på grund av hjälptruppernas kavalleri.
Vidare avancemang mot högre civila samt militära poster kunde även ske.
Under republiken utsågs från senaten sex militärtribuner, Tribunis militaris, för att leda legionen. Dessa alternerade därför för att numeriskt värde förde befälet åt gången, medan dem övriga inom huvudsak fullgjorde administrativa data.
Praefectus castrorum plats legionens näst högste officer (efter Augustus reformer den tredjeplats inom rang) samt fanns ansvarig på grund av legionens läger samt försörjning.
denne fanns ett primipilar (se ovan).
De högsta befälen utövades från män ifrån senatorsklassen – senatores. Unga män ifrån denna klass började sin militära yrkesliv såsom militärtribuner beneath några kalenderår innan dem övergick mot civila administrativa poster, på grund av för att därför småningom behärska återkomma vilket legionsbefälhavare (chef till 5 000 soldater).
Legatus samt beneath senare kejsartiden dux. – Generaler tillsammans med officer ovan flera legioner titulerades dux, (av lat. på grund av "ledare"). Generaler utsågs på grund av särskilda fälttåg, från senaten beneath republiken samt från kejsaren beneath kejsartiden. dem behöll dock inom regel nominellt sin generalsvärdighet även efter fälttåget.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- John Keegan (2003). konflikt samt traditioner. Natur samt Kultur.
- Peter Connolly (1981). Greece and Rome at War. Prentice-Hall.
- Peter Connolly (1979). Den romerska armén.
Liber.
- Peter Berresford Ellis (2003). A Brief History of the Celts. Robinson.