Hur räknar man åren före jesus födelse

Tideräkning handlar angående för att mäta samt ange tiden genom för att utnyttja enkelt mätbara astronomiskaperioder.

Kronologi (från latinchronologia, ifrån antik grekiska χρόνος, chrónos, "tid"; samt -λογία, -logi) existerar läran angående tidsindelning samt tideräkning. "Kronologi" betyder även tidsföljd, mot modell inom uttrycket "kronologi ovan Sveriges regenter".

Tideräkningen utgår ifrån den period detta tar på grund av jorden för att snurra runt sin personlig axel, därför för att ett given punkt åter vänds mot solen. ett sådan cirkelrörelse benämns dygn. detta tar 365,2422 dygn till jorden för att fullborda en varv runt solen. Denna period kallas en naturligt tid.

Vid tideräkningen använder man endast kalenderår, detta önskar yttra tid tillsammans med kurera antal dygn.

Detta betyder för att en kalenderår antingen äger 365 alternativt 366 dygn. detta senare fallet kallas skottår samt inträffar vart fjärde tid tillsammans vissa undantag (se julianska samt gregorianska kalendern).

I statistiska kontext rubbas detta mönstret samt regelbundenheten angående ej varenda kalenderår innehåller lika flera dagar. en sätt för att anlända tillrätta tillsammans med detta existerar då för att man antar för att en kalenderår inom medeltal består från 365,25 dygn.

En solcirkel omfattar 28 kalenderår. varenda period angående 28 tid existerar tillsammans med hänsyn mot veckodagar samt datum identiska. Matematiskt härstammar detta ifrån 7 veckodagar multiplicerat tillsammans 4. Fyran kommer ifrån skottåren.

Ett matematiskt undantag inom årsräkningen utgör tid noll, likt normalt ej finns annat än såsom ett singulär punkt, såsom inom en diagram utgör origo.

kalenderår 1 f.Kr. följs direkt från tid 1 (1 e.Kr.) inom astronomi samt inom den internationella datumstandarden ISO 8601 används dock notationen 0 = 1 f.Kr., -1 = 2 f.Kr., osv.

Epok existerar utgångspunkten till en nytt tidsskede, ett sålunda kallad era.

Ursprung

[redigera | redigera wikitext]

Indelningen från dygnet inom 24 timmar samt året inom 12 månader härstammar ifrån babylonierna.

Dessa ägde inom sin tur ärvt sin tideräkning ifrån sumererna, likt ägde en talsystem tillsammans basen12. Utifrån detta delade man in dygnet inom tolv ljusa samt tolv mörka timmar, vilket innebar för att timmarna fanns olika långa beroende vid årstid. Detta ändrades 150 f.Kr., då den grekiske astronomen Hipparchos standardiserade tideräkningen därför för att varenda 60 minuter plats lika utdragen.

Tideräkning inom den tidiga kristna världen

[redigera | redigera wikitext]

Att den kristna världen skulle datera årtal efter Kristi barnafödande fanns ifrån start ej självklart. Bysantinska historieskrivare fortsatte för att nyttja den äldre judisk-kristna tideräkningsmodellen liksom utgick ifrån jordens verk, därför liksom den ägde beräknats från dem lärda.^[1] Dessa datum skrevs ofta Anno Mundi (världens år), kortat AM.

liknande tideräkningar ägde dock ofta avvikande perception angående noggrant vilket kalenderår vilket fanns. Den era såsom fastslogs från historikern Eusebios från Caesarea blev enstaka från dem maximalt populära.

År 525 utvecklade den skytiske munken Dionysius Exiguus inom Rom systemet tillsammans med för att räkna tid sedan Kristi barnafödande, såsom enstaka sektion inom sitt jobb tillsammans för att datumbestämma högtidlig vecka före påsk.

tillsammans med detta struktur benämns år Anno Domini (Herrens år), kortat AD. Nästan undantagslöst antar bibelstuderande idag för att Dionysius räknade fel, då han bestämde AD-eran samt för att Kristi barnafödande inom själva verket bör äga ägt utrymme någon gång beneath perioden 8–4 f.Kr. (alltså före detta kalenderår liksom anges vilket Kristi barnafödande inom AD-systemet).

i enlighet med Matteusevangeliet föddes Jesus innan Herodes den Stores död, vilken ägde lokal kalenderår 4 f.Kr. i enlighet med Lukasevangeliet inträffade födelsen då Quirinius plats ståthållare ovan Syrien (efter 6 e.Kr.).

Det förmå förefalla något paradoxalt för att kristna teologer inom allmänhet ej finner detta särskilt konfliktfyllt för att förlägga Kristi barnafödande mot en annat tid än "år 1".

detta existerar dock intressant för att notera detta faktum för att detta inledande året inom den kristna eran (Herrens år) både börjar samt slutar tillsammans den inledande veckodagen (söndagen, Herrens dag). Likaså börjar samt slutar kalenderår 2 vid dygn 2 (måndag), tid 3 vid ljus 3 (tisdag), kalenderår 4 vid ljus 4 (onsdag), kalenderår 5 vid ljus 5 (torsdag), tid 6 vid ljus 6 (fredag) samt tid 7 vid ljus 7 (lördag).

från dem 7 inledande år från den kristna eran existerar alltså ej en enda tid skottår – vid bas från en påbud ifrån kejsar Augustus ifall för att tre skottår skulle hoppas ovan ifrån samt tillsammans med tid 8 f.Kr. (orsaken fanns för att detta beneath perioden 42–9 f.Kr. felaktigt plats skottår vart tredjeplats istället på grund av vart fjärde kalenderår, något såsom rättades mot genom Augustus beslut för att låta skottåren utebli beneath perioden 8 f.Kr.

mot 7 e.Kr.). kalenderår 8 e.Kr. samt vart fjärde tid därefter besitter sedan dess varit skottår i enlighet med den julianska kalendern ända tills den gregorianska kalendern infördes kalenderår 1582. detta existerar därför fullt möjligt för att Dionysius medvetet valde för att förlägga erans start mot detta inledande från dem sju sista skottårslösa år inom den julianska kalendern eftersom han rimligen bör äga varit medveten angående för att han ej visste precist vilket tid Jesus föddes.

Den förste historieskrivare likt använde AD såsom huvudsakligt dateringssystem plats Victor från Tonnenna, enstaka afrikansk forskare vid 600-talet. Den anglo-saxiske munken Beda använde AD till för att datera sin engelska kyrkohistoria, vilken avslutades tid 731. detta existerar värt för att notera för att Beda befann sig långt utom räckhåll på grund av detta romerska riket - han samt hans efterföljande ägde många små orsak för att hålla reda vid vilken romersk kejsare såsom regerat vilket tid.

Dessutom kunde denne ej nyttja dem lokala kungarnas regeringsår, eftersom hans enhet innefattade ej mindre än sju kungadömen. eftersom denne redan skrivit ett världshistoria ända igen mot skapelsen, kunde han årtalen. Beda blev även den förste för att nyttja Before Christ (BC) samt fastslog för att man ej skulle nyttja något "år 0".

Karl den store samt hans person som följer efter någon annan lärde sig AD-systemet ifrån Alcuin samt blev dem inledande vilket införde detta vid kontinenten. ifrån frankernas hov spred sig bruket österut. Vissa menar för att övergången mot AD fanns avsedd för att minska detta sydliga inflytandet samt dessutom för att avdramatisera vissa apokalyptiska strömningar.

Under denna period fanns ännu numeriskt värde avgörande eror liksom konkurrerade tillsammans AD; dels martyrernas era, räknad ifrån Diocletianus trontillträde (Diocletianus inledde dem sista samt maximalt grundlig utrensningarna från kristna inom Rom). Detta struktur existerar kvar detta officiella tideräkningssystemet inom koptiska samt etiopiska kyrkor.

detta andra systemet daterades ifrån Kristi död, vilken sålunda tidigt såsom från Hippolytus samt Tertullianus antogs äga skett beneath tvillingarnas konsulat (29 e.Kr.).

Tideräkning beneath medeltiden

[redigera | redigera wikitext]

Under medeltiden plats detta cykliska respektive detta raka tidskonceptet beneath kontrovers i enlighet med G.

J. Whitrow. Vetenskapsmän förordade detta cykliska synsättet, medan handelsmän förordade detta raka synsättet inom samband tillsammans deras förordande på grund av storskalig användning från pengar.^{[2][förtydliga]}

Internationell kalender

[redigera | redigera wikitext]

Den gregorianska kalendern såsom infördes inom Europa från påvenGregorius XIII24 februari1582 äger sedan dess blivit den kalender såsom används inom dem flesta från jordens länder.

inom land infördes den gregorianska kalendern tid 1753.

Andra system

[redigera | redigera wikitext]

Internationella

[redigera | redigera wikitext]

Bahá'í-kalendern alternativt Badí-kalendern existerar ett internationell almanacka därför mot vida för att samtliga bahá'í-troende minoriteter inom världens länder använder den jämte den huvudkalender likt nyttjas inom landet.

Kalendern börjar inom anslutning mot vårdagjämningen den 21 mars samt nyårsdagen kallas Naw-Ruz. Den existerar ett solkalender var året indelas inom 19 enheter (som allmänt kallas "månader", trots för att dem ej följer månens cykler utan existerar decinover (nittondelar) såsom fått namn efter 19 från Guds attribut – "sifater", (صِفَة, vid arabiska), samtliga tillsammans 19 dygn vilket börjar nära solnedgången samt ej nära tolvslaget.

19 sifater tillsammans med 19 dagar blir 361 dagar. Därför äger fyra "skottdagar" – (fem nära skottår) – såsom skjutits in mellan den 18:e samt 19:e sifaten, 26 månad – 1 mars i enlighet med den gregorianska kalendern. beneath dessa dagar infaller högtiden Ayyám-i-Há, vilket betyder Dagar från H – dagar från mystik då dem troende mediterar ovan Guds hjärtpunkt alternativt essens, dock även ett fest var barnen brukar erhålla gåvor samtidigt såsom dem får lära sig ge tillsammans hjärta samt glädje.^[3].

Kalendern konstruerades från Sayyid Ali Muhammed – mer känd såsom al-Báb – ifrån staden Shiraz inom Iran beneath 1840-talet, samt tid kalendern börjar den 1 prakt tid 1 B.E. i enlighet med badí-kalendern respektive den 21 mars 1844 e.Kr. i enlighet med den gregorianska kalendern. Badí-kalendern stadfästes från bahá'í-trons grundare Bahá'u'lláh inom dennes lagbok Kitáb-i-Aqdas.^[4]

Astronomisk tid

[redigera | redigera wikitext]

Tidpunkter nära händelser inom Universum dateras från dagens astronomer i enlighet med julianska dagnummer (Julian Day Number, JDN) tillsammans med startpunkt 1 januari 4713 f.Kr.

i enlighet med den julianska kalendern (24 november 4714 f.Kr. i enlighet med den gregorianska) kl 12:00:00. eftersom julianska dagnummer existerar relativt långa (f.n. 7 heltalssiffror) plus för att praxis ej längre existerar för att räkna ifrån lunchtid, används ofta numera Modified Julian Day Number (MJDN) = JDN - 2400000,5; detta motsvarar enstaka epok 17 november 1858 kl 00:00:00.

Nationella

[redigera | redigera wikitext]

På nästan samtliga håll inom världen äger man utvecklat kalendrar på grund av för att hålla reda vid tidens gång.

Försök för att ersätta A.D.-systemets epok äger gjorts, framförallt inom land i västeuropa beneath franska revolutionens standardiseringsiver. Man räknade årtalen ifrån styrets makttillträde.

Dygnet delades in inom 10 timmar tillsammans 100 minuter samt 100 sekunder. Denna årsalmanacka plats bara inom bruk inom tretton kalenderår då Napoleon inom återinförde den gamla tideräkningen.

I Italien beneath fascisternas styre började man räkna årtalen ifrån makttillträdet samt skrev efter franskt revolutionärt mönster årtalen tillsammans med romerska siffror.

Den fascistiska tiden räknades ifrån makttillträdet 1922, sålunda för att exempelvis 1934 skrevs "EF XII", samt var EF står på grund av Era Fascista. Försöket blev dock ej långlivat.

I Nordkorea baseras landets tideräkning vid presidenten Kim Il-sungs födelsedatum den 15 april 1912. Detta tid används såsom Juche 1. Kalendern använder den gregorianska kalenderns traditionell månader.

I Taiwan existerar detta ofta förekommande för att räkna årtal ifrån Taiwans grundande 1912, samt officiell japansktideräkning utgår ifrån regerande kejsares tillträdesår.

Traditionell islamisk tideräkning existerar kvar inom bruk inom islamiska länder. Tideräkningen börjar tillsammans med den dygn, 16 juli622, då profeten Muhammed flydde ifrån Mecka mot Medina.

detta arabiska termen till rymning existerar hijra samt den islamiska kalendern kallas därför även hijrakalendern. då en datum anges efter hijrakalendern brukar man notera en H efter årtalet, dock även AH (latin anno hegirae), detta önskar yttra tid efter hijra. Kalendern existerar enstaka månkalender samt månåret består från 12 månvarv samt existerar något mindre än solåret, samt vid ungefär 30 tid besitter den sammanlagda förskjutningen blivit en helt tid.

kalenderår 2010 inom den gregorianska kalendern motsvarar 1431 inom den islamiska.

I Israel används officiellt den traditionell hebreiska tideräkningen i enlighet med den judiska kalendern, såsom utgår ifrån jordens förmenta verk kalenderår 3761 f.Kr. Liksom den gregorianska kalendern existerar den judiska baserad vid jordens rörelse samt cirkelrörelse kring solen.

dock den skiljer sig genom för att även ta hänsyn mot månens rörelse kring jorden – detta fullfölja för att judiska månader äger 29–30 dagar.

I Iran utgår den persiska kalendern ifrån profeten Muhammeds utvandring ifrån Mekka mot Medina tid 622 samt detta persiska nyåret, nouruz inträffar ständigt nära vårdagjämningen, vilket betyder för att solårräkning används tillsammans 365 dagar uppdelade inom 12 månader.

Sedan 1925 besitter Iran – ett gång ett sektion från detta persiska riket – följt den persiska kalendern vilket även Afghanistan antog 1957. Kalendern baseras vid astrologiska beräkningar utförda inom Teheran samt Kabul. ingen ytterligare almanacka äger kartlagt solens gång således precis. Dock räknas detta religiösa året alltjämt såsom månår, vilket då bland annat styr förläggandet från den heliga fastemånaden ramadan, såsom alltså alltjämt existerar enstaka inom solåret rörlig tidpunkt.

I Iran infördes vid 1970-talet ett fräsch tideräkning, likt utgick ifrån Darius tidsperiod på grund av omkring 3 500 kalenderår sedan i enlighet med VT. Årets längd samt skottåren behölls i enlighet med den gregorianska kalendern. Nyårets start (nouruz, نوروز, vid engelska stundom transkriberat now rus, behölls traditionellt nära vårdagjämningen 03–20.

Kambodja, Laos, Myanmar samt Thailand använder den buddhistiska kalendern liksom börjar nära Buddhas barnafödande kalenderår 543 f.Kr. detta finns emellertid flera andra buddhistiska tideräkningar vilket skapar ett hel sektion förvirring kring högtiderna. dem flesta firar nyår då gregorianska kalendern visar 3 januari, tibetanerna firar dagen den 18 månad samt andra avvaktar mot 2 april.

Buddhas födelse- samt dödsdag ligger emellertid fast – den 15 månad respektive den 13 femte månaden i året.

I Etiopien gäller ett kristen, relaterad till koptiska kyrkan kalender likt ursprungligen skapades vilket en alternativ mot den julianska. Den ortodoxa etiopiska kyrkan förvaltar tideräkningen samt äger slagit fast för att universum skapades 5.500 kalenderår före Jesu barnafödande, detta i enlighet med Septuaginta vars släkttavlor inom inledande Moseboken kap 5 samt 11 skiljer sig ifrån den masoretiska texten vilket dem flesta från dagens Bibelöversättningar bygger vid.

Intresset till astrologi existerar stort inom Indien samt detta äger lett mot en oräknelig olika tideräkningar inom landet. då Indien blev självständigt fick ett regeringskommission uppgiften för att producera ett gemensam kalender. Resultatet presenterades 1957 – The National Calendar of India. Den från indien tideräkningen börjar kalenderår 79 e.Kr.

Officiellt följer Kina den gregorianska kalendern, dock den kinesiska existerar mer utbredd bland vanligt människor. Förr användes enstaka liknande kalender inom Japan, dock för tillfället följer landet den gregorianska kalendern.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Lodén, Lars Olof; Tid, Alb. Bonniers en plats eller verksamhet där böcker trycks, huvudstaden (1968)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]