Skolverket kommentarmaterial svenska som andraspråk

1 Kommentarmaterial mot kursplanen inom svenska såsom andraspråk Reviderad 2016

2 Kommentarmaterial mot kursplanen inom svenska liksom andraspråk Reviderad 2016

3 Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice huvudstaden Tel: E-post: ISBN Form: Ordförrådet AB Tryck: Elanders landet AB, Mölnlycke 2016

4 Innehåll introduktion.

4 ett samlad läroplan... 4 Kursplanens olika delar samt kunskapskrav... 4 ändring Kommentarer mot kursplanen inom svenska liksom andraspråk... 6 Syftet...8 detta centrala innehållet...12 Läsa samt notera prata, lyssna samt samtala Berättande texter samt sakprosatexter Språkbruk Informationssökning samt källkritik Kunskapskraven...25 Bilaga: Användningen från värdeord inom kunskapskraven...

28

5 introduktion mot varenda läroplan finns en kommentarmaterial liksom riktar sig mot lärare samt rektorer. Avsikten tillsammans materialet är för att ge ett bredare samt djupare förståelse för dem urval samt ställningstaganden liksom ligger på baksidan texterna inom kursplanerna. Materialet beskriver också hur detta centrala innehållet utvecklas över årskurserna samt hur kunskapskraven är konstruerade.

Här nedan kommer först ett övergripande redogörelse från den samlade läroplanen. Därefter följer kommentarmaterialet kursplanernas struktur för för att detta bör artikel lätt för att hitta samt orientera sig inom texten. Formuleringar vilket är hämtade direkt från kursplanen är genomgående kursiverade inom texten.

ett samlad läroplan Från samt tillsammans läsåret 2011/12 besitter varenda obligatoriska skolformer, detta önskar säga grundskolan, grundsärskolan, sameskolan samt specialskolan, plats sin samlad läroplan. Läroplanerna består från flera delar. Den första delen beskriver skolans värdegrund samt uppgift, medan den andra delen innehåller övergripande mål samt riktlinjer för utbildningen.

Dessa delar är inom princip likadana för samtliga obligatoriska skolformer. Grundskolans, sameskolans samt specialskolans läroplaner innehåller också två delar såsom beskriver avsikt samt mål för förskoleklassen respektive fritidshemmet. Läroplanernas sista sektion innehåller kursplaner för samtliga ämnen.

Kursplanerna är indelade inom avsnitten avsikt samt centralt innehåll samt kompletteras tillsammans kunskapskrav för dem olika ämnena. För för att förstå undervisningens uppgift är detta angeläget för att läsa den samlade läroplanen vilket ett totalitet. detta är också viktigt för att förstå relationen mellan kursplanens olika delar.

Kursplanens olika delar samt kunskapskrav Syftets uppbyggnad varenda läroplan inleds tillsammans med ett betalkort motivering mot för att detta enskilda ämnet finns inom skolan. Därefter anges syftena tillsammans med undervisningen inom ämnet. Syftestexten är formulerad så för att detta klart framgår vilket ansvar undervisningen äger för för att eleverna bör behärska förbättra dem kunskaper samt förmågor såsom anges.

Texten avslutas tillsammans med en antal långsiktiga mål likt är uttryckta likt ämnesspecifika förmågor. Dessa gäller för samtliga årskurser samt ligger mot bas för kunskapskraven. Målen sätter ingen begränsning för elevernas kunskapsutveckling detta går alltså ej för att betrakta dem såsom något liksom slutgiltigt är kapabel uppnås.

detta centrala innehållets uppbyggnad inom detta centrala innehållet anges vilket vilket bör behandlas inom undervisningen. Innehållet är indelat inom kunskapsområden liksom inom sin tur består från en antal punkter. Kunskapsområdena behöver ej motsvara arbetsområden inom undervisningen, utan dem är enbart en sätt för att strukturera innehållet inom ämnet.

Hur dem olika innehållspunkterna hanteras inom relation mot varandra är något liksom lärare tillsammans tillsammans studenter måste avgöra. 4 kommentarmaterial mot svenska vilket andraspråk

6 detta centrala innehållet säger heller ingenting ifall hur många undervisningstid liksom bör ägnas åt dem olika punkterna.

detta är viktigt för att understryka för att detta centrala innehållet ej behöver utgöra allt innehåll inom undervisningen. detta finns ständigt möjlighet för läraren för att komplettera tillsammans med ytterligare innehåll utifrån elevernas behov samt nyfikenhet. Kunskapskraven Kursplanerna kompletteras tillsammans med kunskapskrav inom dem olika ämnena.

Kunskapskraven är konstruerade utifrån ämnets långsiktiga mål samt centrala innehåll. dem beskriver den lägsta godtagbara kunskapsnivån för enstaka student inom årskurs 1 samt 3 samt anger den kunskapsnivå såsom krävs för betygen A, C respektive E inom årskurs 6 samt 9.

inom årskurs 1 finns kunskapskrav för lägsta godtagbara kunskaper inom läsförståelse inom ämnena svenska samt svenska vilket andraspråk. inom årskurs 3 finns kunskapskrav för lägsta godtagbara kunskaper inom ämnena matematik, svenska, svenska liksom andraspråk samt dem samhällsorienterande samt naturorienterande ämnena.

inom årskurs 6 finns kunskapskrav inom samtliga ämnen utom moderna språk. inom årskurs 9 finns kunskapskrav inom samtliga ämnen. inom specialskolan samt sameskolan ser detta delvis speciell ut än inom grundskolan. inom specialskolan finns kunskapskrav för lägsta godtagbara kunskaper inom läsförståelse inom ämnena svenska samt svenska likt andraspråk inom årskurs 1, för lägsta godtagbara kunskaper inom årskurs 4 samt kunskapskrav för betygen A, C samt E inom årskurs 7 samt 10.

Specialskolan äger också kunskapskrav för lägsta godtagbara kunskaper inom läsförståelse inom svenska för döva samt hörselskadade inom årskurs 1 samt inom teckenspråk för döva samt hörselskadade inom årskurs 4. inom sameskolan finns kunskapskrav för lägsta godtagbara kunskaper inom läsförståelse inom ämnena svenska samt svenska likt andraspråk inom årskurs 1, för lägsta godtagbara kunskaper inom årskurs 3 samt kunskapskrav för betygen A, C samt E inom årskurs 6.

ändring 2016 Höstterminen 2016 infördes en nytt kunskapskrav inom läsförståelse inom årskurs 1 inom ämnena svenska samt svenska vilket andraspråk, samt svenska för döva samt hörselskadade. Förändringen gäller inom grundskolan, sameskolan samt specialskolan. tillsammans anledning från detta nya kunskapskravet besitter kommentarmaterialet reviderats.

KOMMENTARMATERIAl mot svenska såsom andraspråk 5

7 Kommentarer mot kursplanen inom svenska vilket andraspråk inom den svenska skolan finns två svenskämnen: svenska samt svenska vilket andraspråk. Kursplanen inom svenska likt andraspråk är skriven utifrån antagandet för att enstaka skola likt börjat läsa svenska såsom andraspråk inom grundskolans årskurs 1 samt sedan läst detta beneath kurera sin grundskoletid, bör äga sådana kunskaper inom svenska för att denna alternativt han är kapabel läsa svenska inom gymnasieskolan.

Svenska såsom andraspråk är ej enstaka lättare utbildning än svenska. Däremot finns detta ett sektion inslag likt skiljer sig åt inom dem båda ämnena, eftersom den liksom lär sig en andraspråk är kapabel behöva en annat fokus än den såsom läser sitt modersmål.

Detta kommentarmaterial behandlar svenska såsom andraspråk samt här följer först några kommentarer mot vad liksom är särskilt för svenska såsom andraspråk samt vilket likt skiljer dem båda ämnena åt. Begreppet svenska vilket andraspråk Begreppet andraspråk är allmänt vedertaget inom internationell språkforskning, där man talar ifall second language.

tillsammans med detta menas för att individen äger börjat förbättra en alternativt flera språk samt för att denna primära språkliga samt kulturella socialisation inom en senare livsskede möts från en nytt språk inom ett miljö där detta nya språket är officiellt språk. detta finns många olika sätt för att benämna studenter inom den här situationen.

dem kunna mot modell omtalas liksom andraspråkselever, studenter tillsammans med svenska vilket andraspråk, tvåspråkiga studenter, flerspråkiga studenter, internationella studenter, mångspråkiga studenter, invandrar studenter alternativt studenter tillsammans med utländsk bakgrund.

Olika term föredras inom olika kontext. inom kommentarmaterialet används begreppet studenter tillsammans svenska liksom andraspråk, då detta uppfattas såsom språkteoretiskt neutralt. studenter tillsammans med svenska såsom andraspråk är kapabel existera födda inom landet alternativt äga invandrat någon gång före alternativt beneath sin skoltid.

inom sin primära socialisation inom andra kulturer alternativt inom landet är kapabel dem äga utvecklat en alternativt flera språk såsom brukar benämnas förstaspråk, oavsett antal. Svenska likt andraspråk inom jämförelse tillsammans med svenska Skolämnet svenska såsom andraspråk besitter ansvaret för för att studenter tillsammans med annat förstaspråk än svenska får möjlighet för att förbättra sina språkförmågor på identisk villkor vilket studenter tillsammans svenska vilket förstaspråk.

Språk ses likt detta centrala inom all mänsklig informationsutbyte. detta innebär för att elevernas språkutveckling utgör kärnan inom dem båda skolämnena svenska samt svenska likt andraspråk. Förutsättningarna för elevernas språkutveckling är däremot olika beroende på ifall detta är en första- alternativt en andraspråk liksom bör utvecklas.

För för att leva samt verka inom detta svenska samhället behöver studenter tillsammans med svenska likt andraspråk därför utbildning utifrån sina specifika utgångspunkter för lärande samt språkutveckling. Medan ungar såsom besitter svenska liksom förstaspråk kunna fortsätta för att förbättra den språkliga bas dem besitter tillsammans med sig när dem kommer mot skolan, behöver ungar tillsammans med svenska likt andraspråk både förbättra den språkliga basen inom svenska samt detta språk vilket skolans ämnen kräver.

detta betyder för att dem behöver jobba på flera olika kunskaps- samt färdig 6 kommentarmaterial mot svenska liksom andraspråk

8 hetsnivåer samtidigt, vilket ställer andra krav både på eleverna samt på den undervisande läraren. detta är detta vilket motiverar för att skolämnet svenska likt andraspråk finns likt en eget ämne.

vilket såsom menas tillsammans andraspråk samt vad detta innebär för att förbättra en andraspråk diskuteras nedan. Svenska såsom andraspråk samt svenska äger mot stora delar identisk syften, då målet tillsammans grundskolan är för att varenda studenter bör behärska göra väl avvägda framtidsval både när detta gäller vidare träning samt sysselsättning.

Vägen mot målet är kapabel däremot titta olika ut. Språk samt överföring är detta såsom gör oss mot människor, samt detta vilket utvecklar oss mot individer samt vårt sätt för att förhålla oss mot omvärlden. detta är genom språk samt överföring individer äger möjligheter för att göra aktiva omröstning inom olika kontext.

Detta är därför ett gemensam kärna för svenska samt svenska vilket andraspråk. Andraspråksutveckling inom jämförelse tillsammans med förstaspråksutveckling Andraspråksinlärning ses inom dygn såsom enstaka energisk process där olika grader från behärskning avlöser varandra. Man talar angående interrimspråk alternativt inlärarspråk liksom språk på vägen.

När detta gäller interrimspråk handlar detta ej bara angående hur man bör uttrycka sig, utan också angående vilket man kunna säga mot vem inom olika situationer. ett betydande faktor är också vilket man gör ifall man ej förmå uttrycka precist detta man önskar. inom själva språkutvecklingsprocessen ingår tänkande, språk samt kulturella handlingsmönster inom en komplext samspel.

När unge äger etablerat språkvanor inom en alternativt flera förstaspråk samt sedan möter en nytt språk inom en nytt kulturellt kontext, förmå dem känna igen sig inom många samtidigt liksom många kunna framstå såsom främmande. studenter tillsammans svenska liksom andraspråk möter ej bara en nytt språk inom skolan utan också inom många situationer utanför skolan.

dem möter dessutom många nya samt annorlunda sätt för att uppfatta världen på. Detta innebär för att studenter tillsammans med svenska vilket andraspråk måste förbättra sitt svenska språk på enstaka basnivå liksom övriga studenter redan utvecklat före skolåldern, sidled tillsammans för att dem utvecklar sitt skolspråk.

Basnivå är en term liksom används för grundläggande kunskaper ifall språkets ljudsystem, angående ordförrådet samt grammatiken. inom basnivån ingår också språkförståelse samt för att behärska notera, läsa samt prata på ett grundläggande nivå så för att språket fungerar inom olika vardagliga kontext.

Språket inom skolans olika ämnen ställer andra krav på språkförmågan än vardagslivet gör. Ju högre upp inom skolåren, desto högre blir kraven på abstraktionsförmåga, såväl inom tänkande såsom inom språkhandling. Ibland används begreppet ytflyt för studenter såsom behärskar språket väl inom vardagliga kontext.

Ytflyt är ingen garanti för för att enstaka skola enkelt är kapabel tillgodogöra sig detta språk liksom används inom skolans ämnen. För för att betona detta används inom språkforskningen ofta begreppen vardagsspråk samt skolspråk, när man menar språk inom vardagliga kontext samt detta språk såsom krävs för för att förbättra olika förmågor inom skolans ämnen.

KOMMENTARMATERIAl mot svenska såsom andraspråk 7

9 Syftet Den start texten inom kursplanen ger svar på frågan varför svenska språket finns vilket ämne inom skolan. Vilken nytta besitter man från skolans ämnen inom existensen utanför skolan? Denna sektion från texten äger svenska såsom andraspråk mot massiv sektion gemensamt tillsammans dem andra språkämnena.

På detta viset betonar kursplanen för att syftet tillsammans med för att lära sig språk är detsamma oavsett vilket språk detta gäller. Redan inom första meningen slår kursplanen fast för att språket är en redskap för för att tänka, kommunicera samt lära. Påståendet bygger på dem teorier likt menar för att människans språk ger hon möjligheter för att synliggöra samt förbättra sina reflektioner.

På så sätt är språket alltså avgörande för tankeutvecklingen samt lärandet inom skolans ämnen såväl vilket inom all existensen. Språket utvecklas inom samspel tillsammans med andra samt detta är också tillsammans hjälp från språket oss skapar vår identitet, förstår oss själva, förstår andra samt äger möjligheter för att ingå inom gemenskaper tillsammans andra.

Ser man mot nuvarande timplan äger svenska flest antal undervisningstimmar från varenda ämnen. Svenska liksom andraspråk bör äger identisk timantal liksom svenska. vilket skola följer man antingen kursplanen för ämnet svenska alternativt kursplanen för svenska såsom andraspråk, man är kapabel ej läsa ett blandning från dem båda kursplanerna.

Ämnet svenska vilket andraspråk får därmed stort ansvar för elevernas språkutveckling, för deras möjligheter för att förbättra sitt tänkande samt lärande samt för deras förståelse för sig själva samt andra människor. Språkförmågan påverkar också individens möjligheter för att leva samt verka inom en samhälle liksom kännetecknas från förändringar samt där detta ställs stora krav på förståelse samt flexibilitet.

Syftets skrivning för att äga en rikt samt varierat språk är betydelsefullt för för att behärska förstå samt verka inom en samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer samt språk möts önskar peka på för att svenska vilket andraspråk, såväl likt övriga språkämnen, besitter likt en från sina viktigaste uppgift för att ge eleverna möjlighet för att förbättra relationer mot sin omvärld.

Kulturutbyten samt informationsutbyte sker tvärs över gränser inom betydligt större omfattning inom ljus än tidigare. Språket förändras samt utvecklas ständigt, samt framtida arenor för språklig samt social interaktion kommer sannolikt för att titta olik ut inom framtiden. Skolans övning blir därför för att förbereda eleverna för för att leva inom en samhälle där värderingar samt kulturer möts, samt ge dem redskap för för att behärska artikel delaktiga samt agera inom samhällsfrågor från olika stöt.

Allt detta bör rymmas inom ramen för ämnet svenska såsom andraspråk. Kunskaper inom samt angående språket Undervisningen inom ämnet svenska liksom andraspråk bör syfta mot för att eleverna utvecklar kunskaper inom samt ifall svenska språket. Så inleds syftestexten för ämnet svenska vilket andraspråk samt här slår kursplanen fast för att ett från ämnets primära data inom skolan är för att ge eleverna dem språkkunskaper dem behöver.

för att äga kunskaper inom språket innebär mot modell för att artikel så trygg samt säker på sitt språk för att man automatiskt anpassar sitt formulering mot situationen samt mottagaren. inom kursplanen är detta formulerat såsom för att eleverna bör få tilltro mot sin språkförmåga samt är kapabel uttrycka sig inom olika kontext samt för skilda syften.

Kunskaper inom en språk innefattar också lusten samt glädjen inom för att behärska en språk så för att man är kapabel ta sektion från litteratur, rulle, scenkonst samt andra språkliga estetiska kontext. 8 kommentarmaterial mot svenska liksom andraspråk

10 för att äga kunskaper ifall en språk innebär för att man dessutom vet hur språket är uppbyggt samt förmå diskutera olika sätt för att bygga ett ord alternativt andra språkliga uttrycks former.

detta ingår också för att behärska formulera sig inom anförande samt text på en formellt rätt sätt. detta är främst genom undervisningen inom svenska vilket andraspråk dessa kunskaper bör utvecklas samt befästas hos eleverna, så för att dem kunna använda sitt språk tillsammans med framgång inom olika kontext där dem kommer för att behöva detta.

Kunskaper inom samt angående språket skapar enstaka säkerhet liksom är kapabel bidra mot för att eleverna vågar använda sitt språk för för att mot modell delta inom diskussioner samt argumentera för sina åsikter. ett språklig säkerhet kunna också bidra mot för att eleverna, tillsammans hjälp från språket, är kapabel vrida samt vända på sina idéer för för att på så sätt få nya infallsvinklar.

inom syftestextens första stycke kopplar texten också åter mot den för varenda språk över gripande formuleringen angående språkämnenas ansvar för för att eleverna bör få möjlighet för att förbättra språket för för att tänka, kommunicera samt lära. detta betyder för att eleverna inom ramen för undervisningen inom svenska vilket andraspråk bör förbättra en så rikt språk likt möjligt, en språk liksom också gör detta möjligt för dem för att analysera vidare på gymnasieskolan samt på högskolan.

Styckets sista fras angående för att undervisningen bör ge eleverna rika möjligheter för att kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå, utan för att ställa för tidiga krav på språklig korrekthet är unik för ämnet svenska liksom andraspråk. Den poängterar vikten från för att eleverna får många tidsperiod samt många möjligheter för att använda sitt språk inom överföring från olika stöt.

Eleverna bör ej hindras från för att dem ej ständigt uttrycker sig helt i enlighet med normen. för att förbättra språkliga strategier för för att behärska uttrycka sig på sin kognitiva utvecklingsnivå trots för att språket ej räcker mot, är därför centralt inom svenska liksom andra språk.

detta betyder mot modell för att studenter likt läser svenska likt andraspråk måste ges många möjligheter för att inom text alternativt anförande uttrycka en komplext innehåll där dem förmå få ge avkall på noggrannhet inom språket. dem behöver också få upptäcka för att när detta uppstår missförstånd är kapabel detta bero på språket, samt för att dem själva besitter enstaka möjlighet för att göra något åt detta.

För för att eleverna bör klara detta äger svenska liksom andraspråk en långsiktigt mål vilket skiljer sig från ämnet svenska, nämligen förmågan för att välja samt använda språkliga strategier. studenter tillsammans med annat modersmål än svenska behöver alltså särskild utbildning inom hur dem på en medvetet sätt själva är kapabel välja för att angripa olika språkliga situationer för för att förstå alternativt bli förstådda.

Läsa samt notera för att behärska läsa samt nedteckna är ett självklar sektion från enstaka språkförmåga. Sedan år 1992 äger svenska elevers konsekvens inom olika internationella samt nationella läs- samt skrivtest demonstrerat på ett dalande trend bland dem starkaste läsarna. många översiktligt förmå man summera detta såsom för att eleverna inom den svenska skolan allmänt sett är vana nära för att läsa samt notera berättande texter, dock äger begränsade erfarenheter när detta gäller sakprosa.

inom syftestextens andra stycke blir detta klart för att ämnet svenska vilket andraspråk besitter ett nödvändig övning inom för att vända denna trend. en avsikt tillsammans med undervisningen är därför för att eleverna bör få lära sig för att uttrycka sig inom olika slags texter samt genom skilda medier. dem skilda medierna förmå artikel pappersburna alternativt digitala samt preciseras närmare inom detta centrala innehållet.

Eleverna inom den svenska skolan bör ej bara få förbättra sin förmåga KOMMENTARMATERIAl mot svenska vilket andraspråk 9

11 för att producera texter utan även för att bearbeta dem. för att behärska bearbeta texter är enstaka betydelsefull förmåga för för att klara dem krav såsom ställs på skrivandet inom vidare studier samt inom arbetslivet.

detta är angeläget för att eleverna får möjligheter för att uttrycka sig tillsammans andra medel än detta skrivna termen. Därför betonar kursplanen för att eleverna bör stimuleras mot för att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Dessa olika uttrycksformer förmå existera spelfilm, scenkonst, digitala presenta tionstekniker alternativt manuellt samt digitalt bildskapande, samt är också delar från enstaka operativ språkförmåga.

Söka samt bedömande värdera kunskap Eleverna lever inom en samhälle där dem möter ett massiv mängd texter från många olika stöt. inom takt tillsammans teknikutvecklingen ökar också antalet källor samt platser där man förmå hitta texter. För för att klara från för att hantera denna mångfald behöver eleverna kunskaper ifall hur man söker samt bedömande värderar upplysning från olika källor.

för att förbättra förmågan för att söka samt bedömande värdera kunskap är en centralt avsikt tillsammans med undervisningen inom svenska vilket andraspråk samt en långsiktigt mål tillsammans med ämnet. Även inom enstaka sektion andra skolämnen ingår detta för att använda samt bedömande undersöka källor.

dock detta är dem båda svenskämnena liksom äger huvudansvaret för för att eleverna lär sig för att söka informa tion ur en allt mer varierat urval från källor, enstaka förståelse liksom dem sedan besitter användning från inom andra skolämnen. Skönlitteratur samt sakprosa Litteraturens roll inom kursplanen är kraftfull.

en avsikt tillsammans undervisningen inom svenska likt andraspråk är för att eleverna bör möta samt få kunskaper ifall skönlitteratur från olika tider samt skilda delar från världen. Undervisningen bör ge eleverna rika möjligheter för att läsa samt upptäcka glädjen inom för att tillsammans hjälp från litteraturen förflytta sig inom period samt boende samt ta sektion från andras berättelser.

På så sätt förmå dem förbättra läslust samt nyfikenhet för litteratur. För för att få en brett perspektiv på litteraturen räcker detta ej för att läsa modern svensk skönlitteratur, utan denna måste kompletteras tillsammans med litteratur från andra delar från världen samt från andra tider.

Litteraturen förmå bli ett källa mot tröst samt stöd för den likt söker svar på frågor angående sitt liv samt sin omvärld. Den är kapabel också ge kunskaper vilket är svåra för att få på något annat sätt. Genom för att eleverna får föra diskussioner angående livsfrågor utifrån litteraturen, kunna undervisningen uppnå syftet för att eleverna bör förbättra sitt svenska språk, den egna identiteten samt sin förståelse för omvärlden.

enstaka betydande aspekt på litteraturen inom ämnet svenska vilket andraspråk är för att den förmå knyta an mot elevgruppen. detta är således betydelsefullt för undervisningen inom svenska likt andraspråk för att eleverna får läsa översatt skönlitteratur från dem områden inom världen där dem äger sitt ursprung.

dock detta är ej bara skönlitteraturen såsom bör få ta lokal inom undervisningen inom svenska såsom andraspråk. Eleverna bör också få möta olika former från sakprosa. Detta innehåll delar svenskämnet tillsammans med dem flesta andra ämnen inom skolan, eftersom detta ingår inom dem flesta ämnen för att läsa sakprosatexter från olika stöt.

inom svenska kunna sakprosa mot modell existera argumenterande alternativt informerande texter. Även inom sakprosan får eleverna ta sektion från andras funderingar samt kunskaper angående varierande frågor samt på så sätt bidrar den, noggrann såsom skönlitteraturen, mot elevernas kunskaps- samt identitetsutveckling.

10 kommentarmaterial mot svenska liksom andraspråk

12 Studier från scenkonst samt annat estetiskt berättande såsom mot modell scenkonst, rulle, alternativt måleri bör också ingå inom ämnet svenska likt andraspråk. detta är dem berättande delarna från dessa formulering såsom hör mot ämnet.

Tekniker för för att mot modell själv framställa bilder ryms mer inom bildämnet samt detta finns således goda möjligheter för dessa båda ämnen för att samverka. Språkets form eller gestalt samt struktur Genom skrivningen för att eleverna bör förbättra kunskaper angående svenska språket, dess n ormer, uppbyggnad, uttal, mening samt term betonar kursplanen betydelsen från språkets form eller gestalt.

Tanken är för att sådana kunskaper behövs för för att behärska kommunicera på en rikt samt nyanserat sätt. för att äga kunskaper angående språkets uppbyggnad samt normer ger eleverna säkerhet inom den egna språkförmågan samt ett möjlighet för att diskutera språkfrågor samt göra språkliga omröstning.

Språkbruk en centralt avsikt tillsammans undervisningen inom svenska såsom andraspråk är för att eleverna bör få kunskaper angående hur språkbruk varierar beroende på sociala kontext samt medier. detta ger dem möjligheter för att bli så säkra inom sitt språk för att dem är kapabel, vågar samt önskar uttrycka sig inom allehanda situationer.

Kunskaper ifall hur språkbruket är kapabel varieras ger dessutom studenter na förutsättningar för att avbryta mot språkliga normer på en medvetet sätt, något likt kunna bidra mot deras språkutveckling samt deras sätt för att använda språket. För för att behärska avbryta normer på en operativ sätt krävs dock också ett utvecklad medvetenhet angående hur detta egna sättet för att kommunicera påverkar mottagaren på olika vis.

inom syftestexten är detta formulerat såsom för att undervisningen bör bidra mot för att eleverna får förståelse för för att sättet man kommunicerar på är kapabel få konsekvenser för andra människor. inom detta ingår för att eleverna bör förstå för att mening samt formulering äger olika värdeladdning.

Genom för att justera sitt omröstning från mening samt formulering efter sammanhanget förmå dem nå längre inom sin informationsutbyte. Den likt förstår för att man förmå kränka andra människor genom sättet man väljer för att uttrycka sig på, är kapabel också välja för att ta ansvar för detta egna språkbruket.

Skillnader inom syftet tillsammans svenska såsom andraspråk jämfört tillsammans svenska Syftet tillsammans svenska vilket andraspråk skiljer sig inom några avseenden från syftet tillsammans ämnet svenska. inom svenska är en avsikt för att undervisningen bör bidra mot för att eleverna får möta dem nordiska grannspråken samt dem nationella minoritetsspråken (samiska, meänkieli, romani chib, jiddish samt finska), samt för att dem bör förbättra kunskaper angående detta svenska språkets bakgrund.

inom syftet för svenska likt andraspråk nämns ej detta, eftersom detta äger varit viktigt för att tillsammans hänsyn mot undervisningstiden begränsa vilket ämnet bör behandla. inom svenska såsom andraspråk är detta viktigare för att tiden används mot exempelvis utbildning angående dem olika metaspråkliga strategier såsom är nödvändiga för för att eleverna bör fortsätta för att lära samt utvecklas.

KOMMENTARMATERIAl mot svenska såsom andraspråk 11

13 dem långsiktiga målen Kursplanens syftestext avslutas tillsammans en antal långsiktiga mål. dem är formulerade vilket förmågor liksom undervisningen bör ge eleverna förutsättningar för att förbättra. Förmågorna ligger mot bas för kunskapskraven inom ämnet samt kommenteras längre fram inom avsnittet Kunskapskraven.

detta centrala innehållet detta centrala innehållet inom kursplanen anger vilket obligatoriskt innehåll likt bör behandlas inom undervisningen. Innehållet är indelat inom kunskapsområden likt tillsammans ringar in centrala delar från ämnet. Kunskapsområdena bör ej ses vilket separata arbetsområden för undervisningen, utan dem förmå kombineras på dem sätt såsom läraren bedömer liksom maximalt lämpliga för för att uppnå syftet tillsammans med undervisningen.

varenda kunskapsområde består från en antal punkter. Dessa bör ej uppfattas vilket för att dem ständigt bör väga lika tungt inom undervisningen. Innehållspunkterna bör snarare uppfattas såsom byggstenar liksom förmå kombineras på olika sätt. detta centrala innehållet är strukturerat så för att detta visar på ett progression.

detta innebär för att innehållet vidgas samt fördjupas upp genom årskurserna. Innehållet inom svenska vilket andraspråk detta centrala innehållet inom ämnet svenska vilket andraspråk är uppdelat inom fem kunskapsområden: Läsa samt nedteckna, prata, lyssna samt samtala, Berättande texter samt sak prosatexter, Språkbruk samt Informationssökning samt källkritik.

dem fem kunskapsområdena är knutna mot dem långsiktiga mål likt finns inom den avslutande delen från syftestexten. identisk kunskapsområden återkommer genom varenda årskurser. Den indelningen är gjord för för att på en klart sätt illuminera vad likt är ämnets fokus samt vilket undervisningen bör ge eleverna kunskaper inom samt ifall.

identisk innehåll återfinns ofta inom dem olika årskurserna. dock detta finns också innehållspunkter liksom ej är genomgående. enstaka sektion moment förmå anses avslutade inom samt tillsammans årskurs 1 3, andra kommer mot senare beneath skoltiden. inom dem flesta fall finns ett progression inom innehållet, enstaka stegring från svårighetsgraden, liksom gör för att ett innehållspunkt blir mer komplex ju äldre studenter detta handlar angående.

inom vissa fall är kapabel progressionen verka svag. detta beror på för att enstaka sektion innehåll behöver behandlas beneath lång tidsperiod. mot modell läser man litteratur genom samtliga grundskolans nio år. Sådana punkter besitter inom stället ett progression inom kunskapskraven där detta framgår vilket ett skola förmå förväntas klara från nära enstaka given tidpunkt.

Skillnader inom centrala innehållet inom svenska likt andraspråk jämfört tillsammans svenska dem olika arbetsområdena inom svenska såsom andraspråk sammanträffar mot massiv sektion tillsammans med beskrivningarna inom ämnet svenska. Skillnaderna ligger inom dem start resonemangen angående förutsättningar för för att förbättra en andraspråk inom skolan samt resonemangen ifall strategier för för att underlätta lärandeprocessen.

inom svenska likt andraspråk läggs större vikt nära grundläggande delar vilket rör språkets form eller gestalt, mot modell ords böjningsformer samt ordförrådets tillväxt, liksom 12 kommentarmaterial mot svenska vilket andraspråk

14 ordbildning. Detta innebär dock ej för att tyngdpunkten inom undervisningen bör ligga ner på språkets struktur.

detta besitter redan framgått tidigare för att detta är viktigare för att fokusera på innehållet än på formell korrekthet inom tidiga skeden från andraspråksutvecklingen. inom svenska såsom andraspråk framhävas också vikten från för att äga en jämförande perspektiv på prosodi, morfologi, grammatik, textstruktur samt textmönster inom olika typer från texter.

Skillnader mellan vardagsspråk samt skolspråk lyfts fram tydligare här än inom svenskan. Likaså lyfts olika strategier för för att underlätta språkutvecklingen fram tydligare inom svenska vilket andraspråk. Nordiska språk, svenska språkets saga samt inhemska minoritetsspråk är ej tillsammans med likt centralt innehåll inom svenska likt andraspråk.

modell inom innehållet beneath rubriken Centralt innehåll förekommer vissa modell. dem förtydligar innehållet, dock är ej formulering för för att dem bör prioriteras framför andra alternativ. mot modell anges för årskurserna 4 6 för att eleverna bör möta innehållet informationssökning inom några olika medier samt källor, mot modell inom uppslagsböcker, genom intervjuer samt via sökmotorer på internet.

detta innebär för att informationssökning inom några olika medier samt källor, är en obligatoriskt innehåll, medan exemplen uppslagsböcker, intervjuer samt internet förmå bytas ut samt eleverna lika gärna kunna söka upplysning inom helt andra medier samt källor. Nedan kommenteras detta centrala innehållet tillsammans utgångspunkt inom dem fem kunskapsområdena.

Läsa samt nedteckna detta centrala innehållet inom detta här kunskapsområdet är valt för för att producera förutsättningar för elevernas läs- samt skrivutveckling. i enlighet med internationella undersökningar, mot modell Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS), äger andelen starka samt många starka läsare bland svenska studenter minskat sedan början från 1990-talet.

ett förklaring mot detta är kapabel, menar man, artikel för att detta inom den svenska skolan ej finns någon tradition från för att undervisa eleverna ifall olika sätt för att läsa texter. för att få läsa många är nödvändigt, dock detta är ej tillräckligt för för att förbättra läsförmågan. Man måste också få hjälp tillsammans för att lära sig olika lässtrategier.

detta gäller både avkodning samt förståelsearbete. detta senare inkluderar också sysselsättning tillsammans för att utöka ordförrådet. ej alls lika många studenter inom landet såsom inom andra länder får delta inom utbildning likt innehåller sådana inslag.

inom en internationellt perspektiv är detta också många lite tidsperiod vilket avsätts per sju dagar från svenska lärare för för att förbättra samt förbättra elevernas läsförmåga, (PIRLS 2006). utbildning ifall lässtrategier verkar alltså existera avgörande för elevernas möjligheter för att bredda samt fördjupa sin läsförmåga.

Därför är lässtrategier en centralt innehåll inom varenda årskurser. Lässtrategier tillsammans med lässtrategier menas inom kursplanen dem konkreta sätt liksom ett läsare använder för för att angripa ett skrivelse. Lässtrategier handlar alltså angående något vilket läsaren gör tillsammans texten.

för att läsa texter likt är tryckta mening på material kräver vissa strategier, för att läsa texter på webbsidor alternativt inom sociala medier från olika stöt kräver andra. Kursplanen betonar för att KOMMENTARMATERIAl mot svenska såsom andraspråk 13

15 samtliga studenter inom den svenska skolan, genom bota sin grundskoletid, bör få utbildning ifall hur man går tillväga för för att läsa olika texter.

Progressionen går från nybörjaren likt bör knäcka koden samt behöver lära sig lässtrategier för för att förstå samt tolka innehållet inom detta denna alternativt han läser själv alternativt tar sektion från på annat sätt. inom årskurserna 4 6 vidgas innehållet mot för att eleverna också bör få lära sig för att urskilja texters budskap, både detta uttalade samt sådant såsom står mellan raderna.

inom årskurserna 7 9 bör eleverna ej bara urskilja texters budskap på en mer allmänt program, utan också behärska urskilja texters tema samt motiv, samt deras syften, avsändare samt kontext. För för att ytterligare fördjupa läsförmågan bör eleverna inom dem högre årskurser na även få kunskaper ifall hur man förmå analysera texter från olika medier för för att förstå vilka budskap enstaka ord förmå äga.

detta är mot modell ej ständigt så lätt för att titta vem såsom är avsändare från ett webbaserad skrivelse, något såsom förmå påverka dess budskap samt hur man förstår detta. Skrivstrategier samtliga studenter inom grundskolan bör också få utbildning angående skrivstrategier, detta önskar säga hur man skriver olika slags texter, hur man bygger upp dem samt hur den aktuella texttypens språk ser ut.

Därför är strategier för för att nedteckna olika typer från texter tillsammans anpassning mot deras typiska uppbyggnad samt språkliga drag en centralt innehåll inom varenda årskurser. För dem äldre eleverna bör undervisningen behandla skapande från texter där mening, foto samt ljud samspelar, medan detta inom årskurserna 1 3 är detta tillräckligt tillsammans skapande från texter där mening samt foto samspelar.

inom kunskapsområdet Berättande texter samt sakprosatexter nämns olika typer från texter såsom undervisningen bör behandla samt såsom undervisningen kunna utgå från när eleverna utvecklar strategier för för att notera. Texter där mening samt foto samspelar är kapabel mot modell artikel bilderböcker alternativt serietidningar.

Texter där mening, foto samt ljud samspelar kunna existera olika typer från webbtexter alternativt filmer. Progressionen ligger främst inom för att olika innehållspunkter samspelar tillsammans med varandra så för att komplexiteten inom dem texter såsom studeras successiv ökar beneath skoltiden. tillsammans detta följer för att även dem texter liksom produceras blir allt mer komplexa.

inom årskurserna 1 3 studeras mot modell hur ett berättande ord är kapabel organiseras tillsammans med introduktion, händelseförlopp samt avslutning. Eleverna förmå då själva notera texter såsom besitter ett lätt papper samt där detta ingår personbeskrivningar. inom årskurserna 4 6 står detta inom motsvarande punkt för att eleverna bör analysera berättande texter tillsammans med parallellhandling samt tillbakablickar, miljö- samt personbeskrivningar samt deras mening samt term.

för att själv nedteckna texter tillsammans med parallellhandling samt dialog är mer krävande än för att notera texter tillsammans med lätt papper samt personbeskrivning. På så sätt får innehållet likt handlar angående skrivstrategier ett klar progression. Textbearbetning Även textbearbetning finns vilket en innehåll inom varenda årskurserna.

För dem yngsta eleverna är detta formulerat vilket enkla former för textbearbetning. Årskurserna 4 6 samt 7 9 besitter ett gemensam skrivning: olika sätt för att bearbeta egna texter mot innehåll samt form eller gestalt. Hur man ger samt tar emot respons på texter. Progressionen ligger inom för att texterna blir allt mer 14 kommentarmaterial mot svenska såsom andraspråk

16 sammansatta ju äldre eleverna blir.

Därmed förändras också metoderna för hur dem bearbetar texterna över åren. Detta innehåll bör ej ses såsom ett lärorik instruktion, för att samtliga bör jobba tillsammans med skrivprocessen likt teknik. detta viktiga är inom stället för att varenda studenter får utbildning ifall hur texter kommer mot, samt förståelse för för att den första texten ständigt är kapabel utvecklas samt förbättras.

Genom för att bearbeta texter förmå eleverna få ögonkontakt på olika företeelser inom språket samt förstå hur texters budskap förändras genom språkliga omröstning. Handstil samt för att nedteckna på datamaskin Skrivundervisningen bör ej bara ge eleverna lust för att notera samt ge formulering för fantasi samt berättarglädje.

detta är också betydelsefullt för att behärska notera på en sätt likt kommunicerar funktionellt samt väl tillsammans mottagarna. för att eleverna bör lära sig för att nedteckna tillsammans med klar handstil samt bygga läsliga samt läsvärda texter på datamaskin är därför centralt för ämnet svenska liksom andraspråk.

detta här innehållet utvecklas samt förändras över tidsperiod. För dem yngre eleverna bör undervisningen inom första grabb koncentrera sig på handstil samt för att nedteckna på datamaskin, vilket ej är synonymt tillsammans med en mekaniskt tränande från bokstävernas form eller gestalt.

detta går lika utmärkt för att förbättra enstaka klar handstil genom för att nedteckna egna texter. Innehållet här är något likt eleverna bör fortsätta förbättra beneath bota sin skoltid. inom enstaka allt mer digitaliserad värld är datorn en viktigt redskap för skrivande samt läsande samt en hjälpmedel nära textbearbetning.

inom årskurserna 4 6 tillkommer momentet för att disponera samt redigera texter för grabb samt tillsammans med hjälp från datamaskin. inom dem högre åldrarna bör undervisningen även behandla olika funktioner för språkbehandling inom digitala medier, så för att eleverna när dem lämnar den obligatoriska skolan äger dem kunskaper inom textbehandling såsom krävs för fortsatta studier.

Språkets struktur ett klar handstil samt läsliga texter på datorn är viktiga formaspekter på språket. andra formaspekter handlar ifall språkets struktur. varenda studenter bör få utbildning inom grammatik samt stavning såsom är en centralt innehåll inom grundskolans varenda årskurser. Kursplanen säger dock ingenting ifall hur denna utbildning bör bedrivas.

detta är upp mot läraren för att utforma en sådant innehåll. Den här punkten är mer innehållsrik inom svenska såsom andraspråk än inom svenska, då kursplanen för svenska såsom andraspråk är något mer omfattande när den anger vilka delar från språkets struktur liksom varenda studenter bör analysera.

inom årskurserna 1 3 bör eleverna bland annat få lära sig olika skiljetecken, ords böjningsformer samt meningsbyggnad samt stavningsregler för vanligt förekommande mening inom elevnära texter. tillsammans elevnära menas här sådana texter liksom är åldersanpassade samt kända för eleverna.

inom årskurserna 4 6 byggs undervisningen angående språkets struktur på ytterligare tillsammans innehållet huvudsatser, bisatser samt ords böjningsformer samt ordklasser. inom årskurserna 7 9 bör eleverna även få utbildning angående meningsbyggnad på svenska inom jämförelse tillsammans elevens modersmål.

detta innebär ej för att läraren måste behärska varenda språk såsom talas inom elevgruppen, utan för att han alternativt denna bör undervisa eleverna inom för att själva tänka kring hur meningar byggs upp på deras modersmål, eftersom sådan metakunskap underlättar lärandet.

för att eleverna får möjlighet för att använda sitt modersmål inom andra ämnen kunna existera KOMMENTARMATERIAl mot svenska likt andraspråk 15

17 positivt för deras självkänsla samt identitetsutveckling samt lägga grunden mot ett god tillväxt från deras studieprestationer. undersökning visar för att studenter såsom ej tillåts ta tillsammans sig sin bakgrund samt dagligt liv in inom klassrummet löper större fara för att underprestera, för för att dem känner för att dem ej besitter något för att bidra tillsammans.

Ordböcker Innehållet ordböcker samt andra hjälpmedel för stavning samt ordförståelse finns inom både årskurserna 4 6 samt 7 9, dock ej inom årskurserna 1 3. För dem yngre eleverna finns istället enstaka innehållspunkt såsom heter alfabetet samt alfabetisk ordning vilket ju är något man måste behärska innan man kunna leta inom ordböcker samt uppslagsverk.

detta innebär ej för att yngre studenter ej kunna använda ordböcker. Läraren kunna självklart låta dem studenter vilket är hjälpta från detta, använda dessa hjälpmedel redan beneath dem första skolåren. Däremot kunna detta ej anses liksom en centralt innehåll för varenda studenter inom dem lägre årskurserna.

Progressionen ligger inom för att ju äldre eleverna blir, desto mer komplexa texter arbetar dem tillsammans samt komplexa texter innebär fler abstrakta mening vilket dem behöver förstå samt slå upp. Sannolikt klarar eleverna också fler olika hjälpmedel tillsammans stigande ålder. detta här innehållet finns inom båda svenskämnena, dock kunna existera ytterligare viktigt för dem studenter likt ej äger svenska liksom sitt förstaspråk.

För dem är ordböcker samt andra hjälpmedel för ordförståelse enstaka sektion från dem strategier dem behöver för för att klara sig inom situationer när detta egna svenska språket ännu ej räcker mot. Läsriktning samt sambandet ljud samt foto Innehållspunkten läsriktning samt bokstävers struktur samt ljud inom jämförelse tillsammans modersmålet finns enbart inom årskurserna 1 3.

Punkten motiveras från detta faktum för att olika språk äger olika läsriktning, vilket kunna artikel problematiskt för nybörjarläsaren. detta är angeläget för att eleverna inom svenska såsom andraspråk får utbildning inom hur dem kunna jämföra sina språk tillsammans med varandra. detta är kapabel ge dem lärdomar vilket kommer mot nytta inom deras läsutveckling på båda språken.

Läraren behöver, vilket tidigare nämnts, alltså ej behärska varenda språk såsom talas inom elevgruppen för för att behärska behandla denna innehållspunkt. Sambandet mellan ljud samt tecken är också en viktigt innehåll just för nybörjare. Även här är en jämförande perspektiv mot nytta, dock samtliga språk äger ej samstämmighet mellan fonem samt grafem så detta är ej lika självklart för att jämförelser är mot hjälp.

När eleverna väl besitter förstått samt förmå använda sambandet mellan ljud samt tecken så är den kunskapen antagligen befäst samt behöver ej utvecklas vidare. Däremot går detta för att förbättra hur man läser texter tillsammans med olika svårighetsgrad samt hur man använder lässtrategier för för att läsa olika typer från texter (se lässtrategier).

prata, lyssna samt samtala Kunskapsområdet vilket handlar angående hur man talar, lyssnar samt samtalar, besitter massiv innebörd för elevernas tilltro mot sin språkförmåga. Lyssnandet nämns bara inom årskurserna 1 3. detta innebär ej för att detta är viktigare för att lära sig för att uttrycka sig än för att lyssna in vilket andra äger för att säga.

för att lyssna ingår förstås även inom dem högre årskurserna, dock där är detta underförstått samt ingår såsom ett naturlig sektion inom undervisningen ifall hur man debatterar samt leder diskussion, något man ej är kapabel göra utan för att lyssna på andra. 16 kommentarmaterial mot svenska liksom andraspråk

18 detta är upp mot läraren samt eleverna för att välja vilket undervisningen bör utgå från inom detta här kunskapsområdet.

detta är kapabel mot modell artikel någon alternativt flera från dem olika texter vilket nämns beneath rubriken Berättande texter samt sakprosatexter. detta går också för att samtala ifall en ämnesövergripande arbetsområde hämtat från mot modell samhällskunskapen alternativt bildämnet. Intentionen är för att undervisningen, oavsett vilket innehåll man talar, lyssnar samt samtalar angående, bör ge eleverna kunskaper ifall hur dem kunna formulera sig tydligare, lyssna mer lyhört samt hur dem planmässigt förmå föra diskussion samt diskussioner framåt.

Strategier för för att förstå samt göra sig förstådd Innehållspunkten strategier för för att lyssna, förstå samt muntligt göra sig förstådd inom situationer när detta egna svenska språket ej räcker mot beskriver enstaka metaspråklig förmåga: eleverna bör få utbildning inom vilka verktyg dem förmå ta mot för för att behärska kommunicera även inom situationer då detta egna språket sätter gränser.

detta finns enstaka mängd olika sådana strategier. detta kunna mot modell röra sig ifall omskrivningar, nybildningar, överanvändning, övergeneralisering, förenkling alternativt transfer. Inga kommunikationsstrategier fungerar så för att man lär sig ett från dem när man är små samt sedan tillsammans med stigande ålder allt fler.

Istället behöver eleverna redan från början utbildning inom varenda strategierna, så för att dem tidigt är kapabel anlända igång samt våga ta risker genom för att kommunicera även på mer osäker mark. Progressionen ligger inom hur eleverna förmår använda strategierna. Detta beskrivs inom kunskapskraven.

detta är centralt för elevernas fortsatta lärande samt tillväxt för att dem förstår för att dem är kapabel äga massiv nytta från för att använda kommunikativa strategier. Punkten relaterar igen mot skrivningen inom syftestexten ifall för att undervisningen bör ge eleverna rika möjligheter för att kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå, utan för att ställa för tidiga krav på språklig korrekthet.

Lyssna, återberätta samt argumentera för att bygga upp kunskaper inom för att prata, lyssna samt samtala är ett komplex process likt utvecklas beneath samtliga skolåren samt innefattar många olika delar. enstaka väsentlig sektion är för att behärska delta inom diskussion från olika stöt. dem yngsta eleverna bör få utbildning inom för att lyssna samt återberätta inom olika samtalssituationer.

detta innebär för att dem bör få lära sig hur man är kapabel göra för för att ta mot sig en talat budskap, samt hur man avgör vad såsom är viktigt när någon berättar något. tillsammans med stigande ålder fördjupas kunskaperna angående hur man samtalar, formulerar sig samt tar mot sig andra människors åsikter.

inom årskurserna 4 6 är detta centrala innehållet här för att argumentera inom olika samtalssituationer samt beslutssituationer. inom årskurserna 7 9 bör eleverna även få utbildning inom för att leda en diskussion, formulera samt bemöta argument samt summera huvuddragen inom vilket liksom sagts.

detta betyder ej för att dem måste behärska leda konversation inom ett hel klass. detta är kapabel lika gärna innebära för att existera ordförande inom enstaka små arbetsgrupp för för att så småningom behärska leda samt prata inför större grupper. KOMMENTARMATERIAl mot svenska likt andraspråk 17

19 Muntliga presentationer samt muntligt berättande detta innehåll vilket handlar angående muntliga presentationer samt muntligt berättande för olika mottagare lyfter fram olika aspekter från för att föra fram en muntligt budskap.

för att eleverna lär sig för att bedöma mottagarens förkunskaper samt sedan kunna justera innehållet inom sin föredrag därefter, är viktigt för för att kommunikationen bör fungera. Ibland behöver man ta mot tekniska hjälpmedel nära presentationer samt även dessa bör eleverna få utbildning ifall genom all sin skoltid.

Undervisningens fokus förändras något över period. dem yngre eleverna, vilket möjligen är ovana nära situationer där dem förväntas berätta något för ett lag kamrater, behöver grundläggande kunskaper angående hur man gör detta på en framgångsrikt sätt. dem yngre eleverna bör också få utbildning inom hur man är kapabel använda bilder alternativt andra hjälpmedel liksom kunna stödja presentationer.

inom årskurserna 4 6 tillkommer hur gester samt kroppsspråket kunna påverka enstaka introduktion. Genom kunskaper angående kroppsspråkets innebörd ökar studenter nas medvetenhet angående hur dem är kapabel använda kroppen för för att förstärka sina presentationer, samt hur mot modell gester samt ansiktsuttryck både kunna hindra samt hjälpa fram en budskap.

inom årskurserna 7 9 ligger dem tidigare årens innehåll mot bas för utbildning inom hur man kunna justera presentationens språk, innehåll samt disposition, både tillsammans med hänsyn mot presentationens avsikt samt mot vilka såsom bör lyssna på den. Innehållet berättande inom olika kulturer, beneath olika tider samt för skilda syften finns bara inom årskurserna 1 3.

ifall läraren samt eleverna så tycker kunna detta innehåll många väl också behandlas beneath dem senare skolåren, dock såsom centralt innehåll betraktat är detta förlagt mot dem tidigare åren. Berättande från olika tider är kapabel existera folksagor från olika delar från världen samt från olika tider.

Skilda syften förmå mot modell artikel berättelser liksom återges för för att roa, alternativt för för att uppfostra alternativt lära ut något. Uttal, betoning samt satsmelodi studenter tillsammans svenska liksom andraspråk bör få utbildning inom samt ifall detta talade språket när detta gäller uttal, betoning samt satsmelodi samt uttalets innebörd för för att göra sig förstådd.

inom årskurserna 1 3 ingår även svenska språkets uttal inom jämförelse tillsammans med modersmålets vilket en innehåll. Genom för att jämföra svenskans samt modersmålets uttal får eleverna hjälp för att titta skillnader samt likheter mellan språken, något likt dem är kapabel dra nytta från inom sitt lärande.

Innehållet för att jämföra svenska språket tillsammans med modersmålet försvinner inom dem högre årskurserna. När eleverna väl besitter lärt sig denna metod är den förhoppningsvis något dem fortsätter för att använda sig från. För studenter liksom börjar sin skolgång inom land sent, alternativt för studenter liksom behöver ytterligare utbildning kring detta, kunna läraren förstås lägga mot detta innehåll även inom dem högre årskurserna.

Motsvarande innehåll finns också inom ämnet modersmål. Målet tillsammans med för att analysera svenska språkets uttal är ej för att varenda studenter bör lära sig för att prata någon tänkt struktur från normsvenska Däremot bör eleverna göras uppmärksamma på hur talad svenska låter samt ges möjlighet för att förbättra flyt inom sitt talspråk.

På så sätt blir detta lättare för dem för att förstå vad andra säger samt framför allt kunna dem själva allt lättare göra sig förstådda. Uttalet hindrar ibland studenter från för att våga försöka uttrycka sina idéer alternativt känslor.

Meningen tillsammans detta innehåll är för att hjälpa eleverna överbrygga sådana hinder. 18 kommentarmaterial mot svenska vilket andraspråk

20 Berättande texter samt sakprosatexter detta här kunskapsområdet beskriver vilka texter undervisningen inom svenska liksom andraspråk bör behandla.

ett välutvecklad läs- samt skrivförmåga innefattar kunskaper ifall många olika typer från texter. Först samt främst behöver eleverna förstås få läsa för lusten samt glädjen samt möjligheten för att diskutera sina läsupplevelser tillsammans med andra. dem bör också ges möjligheter för att hitta svar på livsfrågor samt få stöd inom sin personlig identitetsutveckling.

dock eleverna behöver även kunskaper ifall för att texter är kapabel äga olika syften, hur olika texter är uppbyggda samt hur man tolkar budskap inom enstaka skrivelse genom för att ställa kritiska frågor mot den. Kursplanens centrala innehåll gör skillnad mellan berättande texter liksom är fiktionstexter från skönlitterär karaktär samt sakprosatexter såsom besitter en mer förklarande alternativt beskrivande innehåll.

inom kursplanen används inom huvudsak uttrycket typer från texter istället för begreppet genre. Detta omröstning är gjort för för att begreppet genre kunna tolkas på så många olika sätt. tillsammans med uttrycket typer från texter önskar kursplanen omfatta allt detta liksom olika definitioner från begreppet genre förmå stå för.

Berättande texter, poetiska texter samt skönlitteratur Kursplanen önskar betona vikten från för att undervisningen behandlar texter tillsammans med massiv bredd, både berättande samt poetiska. inom årskurserna 1 3 samt 4 6 används uttrycket berättande texter samt poetiska texter, medan detta inom årskurserna 7 9 istället står skönlitteratur.

Skillnaden kommer sig från för att berättande texter avser en bredare urval än skönlitteratur. Exemplen på typer från texter är annars mot massiv sektion desamma för samtliga årskurserna. Kursplanen talar ej ifall precist vilka texter undervisningen bör behandla, dock urvalet bör göras inom linje tillsammans med syftestextens formuleringar, ifall för att behärska förstå samt verka inom en samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer samt språk möts.

Progressionen ligger inom texternas svårighetsgrad, vilka ämnen dem behandlar samt inom för att dem anpassas efter elevernas tillväxt från unge mot ungdomar. För årskurserna 1 3 bör undervisningen behandla texter skrivna för unge, vilket utvecklas mot texter skrivna för unge samt unga inom årskurserna 4 6.

detta finns också ett progression inom vilket texterna bör illuminera. Kursplanen lyfter särskilt fram texter såsom belyser människors erfarenheter samt erfarenheter (årskurserna 1 3), vilket fördjupas mot människors villkor samt identitets- samt livsfrågor inom dem högre årskurserna. Detta är en sätt för att poängtera för att undervisningen ej bör stanna nära för att läsa samt behandla texter såsom ligger nära elevens erfarenhetsvärld.

Elevnära texter är enstaka god utgångspunkt, dock skolan bör också tillföra nya insikter samt förbättra elevernas intressen samt kunskaper. detta förmå litteraturen bidra mot. Eleverna inom årskurserna 7 9 bör få möta litteratur från olika tider samt skilda delar från världen.

Dessa bestämningar finns för för att försäkra för att undervisningen ej bara utgår från nutida svenska författare. inom svenska liksom andraspråk kunna skilda delar från världen innebära för att man läser texter vilket besitter anknytning mot dem områden där eleverna besitter sitt ursprung.

Texters budskap, uppbyggnad samt innehåll detta centrala innehåll vilket handlar angående berättande texters budskap, uppbyggnad samt innehåll äger ett klar progression. Den innebär för att ju äldre eleverna blir, desto mer KOMMENTARMATERIAl mot svenska likt andraspråk 19

Visa mer