Antal myndigheter i sverige över tid
Sveriges myndigheter
Sveriges myndigheter existerar regeringen, domstolarna samt förvaltningsmyndigheterna. Domstolarna existerar statliga, medan förvaltningsmyndigheterna är kapabel artikel statliga alternativt kommunala. Beslutande församlingar, såsom riksdagen samt kommunens beslutande organ, existerar ej myndigheter.
Även andra kroppsdel än myndigheter är kapabel äga förvaltningsuppgifter. detta finns sålunda mot modell aktiebolag såsom ägnar sig åt myndighetsutövning.
Även Europeiska unionens bedömning samt förvaltande kroppsdel är kapabel nämnas inom anslutning mot Sveriges myndigheter, såsom enstaka överstatlig nivå.
Regeringsformens myndighetsbegrepp
[redigera | redigera wikitext]Sveriges regeringsform skiljer mellan numeriskt värde typer från offentliga organ: beslutande politiska församlingar, mot modell riksdagen, samt myndigheter.[1][2] Samtliga statliga samt kommunala kroppsdel tillsammans med undantag på grund av dem beslutande församlingarna existerar myndigheter.
Regeringen styr riket.[3] på grund av rättskipningen finns domstolar samt till den offentliga förvaltningen statliga samt kommunala förvaltningsmyndigheter.[4]
Privaträttsligarättssubjekt, mot modell aktiebolag samt ideella föreningar, faller utanför myndighetsbegreppet även angående staten alternativt kommunen äger en kontrollerande påverkan exempelvis genom för att äga aktierna inom bolaget.
en enskilt rättssubjekt liksom besitter anförtrotts förvaltningsuppgifter, mot modell AB Svensk Bilprovning, existerar ej ett myndighet ens ifall uppgiften innefattar myndighetsutövning.
Regeringsformens indelning utgår ifrån organisationsformen, ej ifrån vilken funktion organet har.[5] detta innebär för att myndighetsbegreppet omfattar även offentliga kroppsdel likt ej äger myndighetsutövning såsom sin primära övning, mot modell statliga högskolor samt museer.
Regeringen
[redigera | redigera wikitext]Regeringen existerar ansvarig inför riksdagen.[3] Myndigheten består från statsministern samt övriga statsråd.[6] på grund av för att bereda regeringsärenden samt till för att biträda regeringen samt statsråden inom deras aktivitet inom övrigt bör detta finnas en regeringskansli.
inom detta ingår departement till olika verksamhetsgrenar. Regeringen fördelar ärendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsråden chefer till departementen.[7]Regeringskansliet existerar enstaka förvaltningsmyndighet beneath regeringen.[8][9]
Domstolarna
[redigera | redigera wikitext]Grundläggande bestämmelser ifall domstolarna finns inom 11 kap.
regeringsformen.
De svenska domstolarna existerar dem allmänna domstolarna (tingsrätter, hovrätter samt Högsta domstolen), dem allmänna förvaltningsdomstolarna (förvaltningsrätter, kammarrätter samt Högsta förvaltningsdomstolen) samt numeriskt värde specialdomstolar (Arbetsdomstolen samt Försvarsunderrättelsedomstolen).
Allmänt angående förvaltningsmyndigheterna
[redigera | redigera wikitext]Grundläggande bestämmelser ifall dem statliga samt kommunala förvaltningsmyndigheterna finns inom 12 kap.
regeringsformen. till handläggningen från ärenden finns vidare allmänna bestämmelser inom förvaltningslagen.[10]
En statlig alternativt kommunal förvaltningsmyndighet bör existera självständig vid detta sättet för att ingen ytterligare myndighet samt ej heller riksdagen alternativt enstaka kommuns beslutande kroppsdel får avgöra hur förvaltningsmyndigheten inom en särskilt fall bör besluta inom en ärende vilket rör myndighetsutövning mot enstaka enskild alternativt mot ett samhälle alternativt såsom rör användningen från lag.[11]
Statliga förvaltningsmyndigheter
[redigera | redigera wikitext]Det plats tidigare vanligt för att dela upp dem statliga myndigheterna inom centrala, regionala samt lokala myndigheter.
beneath dem senaste decennierna äger emellertid utvecklingen gått mot för att lokala samt regionala förvaltningsmyndigheter går upp inom enstaka gemensam myndighet på grund av bota landet. modell vid detta existerar Skatteverket samt Polismyndigheten. Modellen tillsammans tre nivåer från statliga myndigheter äger därför tappat bort eller missat större delen från sin innebörd.
Statskontoret äger inom rapporten Statsförvaltningens tillväxt 1990–2005 delat upp dem statliga förvaltningsmyndigheterna inom fem olika grupper: allmänna förvaltningsmyndigheter, affärsverk, högskola samt högskolor, myndigheter vilket ingår inom myndighetskoncerner samt myndigheter utan personlig personal.[12]
Myndigheter beneath regeringen
[redigera | redigera wikitext]En statlig förvaltningsmyndighet lyder beneath regeringen, ifall ej myndigheten i enlighet med regeringsformen alternativt ytterligare team existerar myndighet beneath riksdagen.[8] mot skillnad ifrån domstolarna står förvaltningsmyndigheterna inom en principiellt lydnadsförhållande mot regeringen.[13] Regeringen låter departementen inom Regeringskansliet handlägga problem att diskutera samt utgöra kontaktpunkter mot myndigheterna uppdelat efter departementens sakområden.
Myndigheten lyder dock beneath regeringen samt ej beneath Regeringskansliet alternativt något från departementen. detta förekommer undantagsvis för att fler än en departement existerar kontaktpunkt mot enstaka viss myndighet.
I myndighetsförordningen (2007:515) finns vissa elementär föreskrifter på grund av förvaltningsmyndigheter beneath regeringen.[14] var framgår bland annat för att enstaka myndighet är kapabel existera ett enrådighetsmyndighet, styrelsemyndighet alternativt nämndmyndighet.[15]
- En enrådighetsmyndighet leds från enstaka myndighetschef, ofta tillsammans titeln generaldirektör.
nära vissa enrådighetsmyndigheter finns en insynsråd till för att utöva insyn inom verksamheten samt ge myndighetschefen råd. Regeringen bestämmer angående detta skall finnas en insynsråd nära myndigheten. Myndighetschefen bör artikel ordförande inom insynsrådet samt hålla rådet informerat ifall verksamheten.[16] modell vid enrådighetsmyndigheter existerar Kammarkollegiet samt ekonomiska rådet.
- En styrelsemyndighet leds från ett styrelse.
Myndighetschefen får ej artikel ordförande alternativt vice ordförande inom styrelsen till enstaka sådan myndighet.[17] modell vid styrelsemyndigheter existerar Post- samt telestyrelsen samt Trafikverket.
- En nämndmyndighet leds från enstaka nämnd. kommitté består såsom regel från detta antal ledamöter vilket regeringen bestämmer.
enstaka från ledamöterna bör artikel ordförande samt enstaka bör artikel vice ordförande. modell vid nämndmyndigheter existerar Statens överklagandenämnd samt Rättshjälpsnämnden.
Det finns dock andra ledningsformer än dem liksom anges inom myndighetsförordningen. Arbetsgivarverket leds exempelvis från en arbetsgivarkollegium.
detta kunna vidare noteras för att ett myndighets namn ej nödvändigtvis återspeglar dess ledningsform. således fanns mot modell Centrala studiestödsnämnden tidigare ett nämnd,[18] dock sedan 1988 existerar CSN enstaka enrådighetsmyndighet.[19]
Regeringen bestämmer oftast ramarna samt formerna till ett myndighets aktivitet inom enstaka myndighetsinstruktion, vilket existerar enstaka förordning tillsammans med bestämmelser ifall bland annat sådant vilket myndighetens information samt ledningsform.
Regeringen beslutar vidare ifall förutsättningarna till den enskilda myndighetens aktivitet inom årliga regleringsbrev, likt innehåller information angående myndighetens syfte samt ekonomiska ramar.
Myndigheter beneath riksdagen
[redigera | redigera wikitext]Riksdagens myndigheter besitter vilket regel ett mer överordnad roll än regeringens, då riksdagens funktion, nära sidan från för att stifta lagar, existerar för att granska regeringen.
Riksdagens ombudsmän (JO), Riksrevisionen samt Sveriges riksbank existerar myndigheter beneath riksdagen.[20] beneath riksdagen lyder även administration för riksdagen, liksom sköter den interna förvaltningen.[21]
Kommunala förvaltningsmyndigheter
[redigera | redigera wikitext]I landet finns detta flera kommunala förvaltningsmyndigheter.
Kommunstyrelsen samt regionstyrelsen existerar kommunala myndigheter, liksom kommunala samt regionala nämnder. varenda samhälle avgör egen hur flera kommunala myndigheter detta bör finnas inom kommunen, inom samt tillsammans för att kommunens beslutande organ självt kunna besluta angående den kommunala nämndorganisationen.
varenda nämnd existerar enstaka personlig myndighet. Några modell vid vanliga kommunala förvaltningsmyndigheter existerar överförmyndarnämnder, miljökontor samt byggnadsnämnder. Valnämnder samt socialnämnder existerar obligatoriska för att äga inom varenda samhälle, medan detta annars existerar upp mot respektive kommunens beslutande organ för att besluta vilka nämnder såsom bör finnas.[22]
Det allmänna myndighetsregistret
[redigera | redigera wikitext]Statistiska centralbyrån (SCB) till en förteckning ovan statliga myndigheter.[23] Registret bör innehålla information ifall organisationsnummer, namn, besöks- samt postadress, telefonnummer, faxnummer, e-postadress samt webbadress.[24] SCB fastställer även organisationsnummer till myndigheterna.[25] Registret omfattar ej dem kommunala myndigheterna.
Myndighetsregistret finns tillgängligt på grund av allmänheten via SCB:s webbplats.
Det allmänna myndighetsregistret omfattade 457 statliga myndigheter inom augusti 2023.[26]
SCB besitter inom myndighetsregistret valt för att dela upp dem statliga myndigheterna inom nästa sex kategorier:
- Statliga förvaltningsmyndigheter (251 stycken)
- Myndigheter beneath riksdagen (5 stycken)
- Statliga affärsverk (3 stycken)
- AP-fonder (6 stycken)
- Sveriges domstolar samt Domstolsverket (84 stycken)
- Svenska utlandsmyndigheter (108 stycken)
Samtliga dessa myndigheter utom domstolarna existerar statliga förvaltningsmyndigheter inom regeringsformens fras.
Närmare ifall antalet myndigheter
[redigera | redigera wikitext]Det finns ej någon allmänt vedertagen samt uteslutande definition från myndighetsbegreppet. eftersom man kunna nyttja sig från olika definitioner, förmå olika information ifall antalet myndigheter artikel lika giltiga.[27]
Antalet myndigheter besitter varierat ovan period.
tid 1990 uppgick antalet myndigheter beneath regeringen mot 1 394. Sett en längre tidsperspektiv besitter antalet myndigheter minskat kraftigt.[28] beneath tiden 2005–2023 minskade antalet myndigheter beneath regeringen tillsammans nästan 200. i enlighet med Statskontoret fanns detta 342 myndigheter beneath regeringen 2023, inklusive domstolarna. Statskontoret beräknar utlandsmyndigheterna såsom delar från Regeringskansliet.[29]
Antalet myndigheter kunna ses likt en mått bland flera vid den offentliga förvaltningens storlek.
detta säger dock många litet angående hur flera människor likt arbetar inom offentlig förvaltning alternativt hur stora tillgångar den använder upp.