raylard.pages.dev






Fakta om jordens inre och yttre krafter

I start från läsåret fanns detta fokus vid kartkunskap, klimatkrisen samt hållbar tillväxt. idag bör oss lära oss angående mer ifall jordens inre samt yttre krafter. Jorden existerar enstaka planet likt existerar inom ständig rörelse samt förändras konstant från dessa krafter. dem inre krafterna liksom bygger upp jorden kallas på grund av endogena samt existerar tex.

bergskedjeveckning samt vulkanutbrott. dem yttre krafterna existerar tex. stjärna, luftström samt vätska samt bryter långsamt ner jordytan. ifall en nation geografiskt ligger nära plattgränser sålunda existerar detta större fara för att detta utsätts till endogena processer, medan platser långt ifrån plattgränser påverkas mer från vittring samt erosion.

oss kommer lära oss mer ifall orsaker mot samt konsekvenser från naturkatastrofer såsom jordbävningar, vulkanism, tsunamis, jordskred samt laviner. detta kallas på grund av sårbarhet.

Vi kommer för att äga genomgångar, läsa faktatexter samt svara på instuderingsfrågor inför provet. oss kommer titta också för att på filmer angående mot modell vulkanutbrott samt jordbävningar.

Vi kommer för att träna på förmågan för att resonera genom för att nedteckna ifall orsaker samt konsekvenser från jordens inre samt yttre krafter. Området avslutas tillsammans en prov.

PROV: fredag den 26 april: Ni behöver behärska svaren på instuderingsfrågorna samt begreppen likt ni övar inom quizlet (se länk längre ner)

Instuderingsfrågor:

ENDOGENA KRAFTER:

1.

Hur besitter oss kunnat ta reda på hur jorden ser ut på insidan? Förklara tillsammans exempel.

2. Vilket instrument mäter jordbävningar? Vilken avdelning används för för att benämna dess styrka? 

3. Hur är jorden indelad inom olika skikt? (namn, egenskaper)

4. Bergarterna är uppbyggda från flera olika mineraler. Namnge enstaka bergart från varenda sort:

a) magmatiska

b) sedimentära

c) metamorfa

5.

Beskriv Alfred Wegeners kontinentaldriftsteori och ge några modell på hur den förmå stämma.

6. vilket är plattektonik? Räkna upp tre olika plattgränser samt vad likt bildas nära varenda plattgräns. Ge geografiska exempel.

7 Vilket nation inom Norden besitter flest vulkaner?

Varför?

8. Varför bosätter sig människor nära vulkaner?

9. Beskriv hur dessa naturfenomen/naturkatastrofer går till: jordbävning, vulkanutbrott, tsunami. nära vilka plattgränser förekommer dessa tre? Ge modell på geografiska platser såsom är sårbara utifrån dessa tre naturfenomen/naturkatastrofer. Vilka kunna konsekvenserna bli från sådana naturkatastrofer för människor samt natur?

Hur är kapabel man hjälpa kortsiktigt samt långsiktigt? (s. 46-48)

 

 

EXOGENA KRAFTER:

1. dem yttre krafterna (sol, luftström, vätska, is) påverkar landskap på tre olika sätt. Vilka? (VETA, läs mer inom s. 58 inom boken)

2. Hur bildas a) enstaka V-dal? b) ett U-dal?

3.

Varför är landhöjningen större inom norra land än inom södra? (s. 56, Höga kusten)

4. Hur bildas enstaka glaciär? Hur skiljer sig enstaka glaciär från enstaka inlandsis?

5. Nämn tre spår efter isen liksom oss idag är kapabel titta inom landskap. Berätta hur dem äger bildats.

6.

Nämn två stöt från mekanisk/fysisk vittring, förklara från dem innebär samt fanns dem är kapabel förekomma.

7. a) vilket är kemisk vittring? Hur bildas grottor?

    b) Varför äger kemisk vittring ökat på senare tid? 

8. Varför meandrar enstaka flod? vilket är en delta? 

9.

vilket är vinderosion? Varför drabbas sällan lövskogsområden samt tropiska regnskogar av vinderosion?

10. Hur skiljer sig en ras från en skred?

11. Vilka är orsakerna mot jordskred samt laviner?

 

ENDOGENA samt EXOGENA KRAFTER: 

1. Använd ett kartbok samt leta reda på 1-2 bergstoppar liksom är högre än 8000 möh samt 1-2 bergstoppar likt är runt 2000 möh.

Förklara varför vissa en stor naturlig upphöjning av jordens yta är många högre än andra tillsammans med hjälp från term liksom plattektonik, endogena samt exogena krafter.

2. Beskriv flodens lopp från en stor naturlig upphöjning av jordens yta mot ocean tillsammans hjälp från ämnesbegrepp, titta tex s.

61 (Klarälven)

3. Beskriv "Det geologiska kretsloppet"/"Bergartscykeln" tillsammans med hjälp från ämnesbegrepp (s.62-63)

 

MATERIAL:

 

Läsning:

 

Geografiboken PRIO s. 27-70

 

Sgu angående vulkaner samt jordbävningar: https://www.sgu.se/om-geologi/jordklotets-uppbyggnad/jordbavningar-och-vulkaner/

 

www.so-rummet.se: övrigt: sök på tex plattektonik”, ”jordens inre samt yttre krafter”, "jordbävningar" alternativt ”vulkaner”

 

Lätta uppgifter ifall jordbävningar. https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/latta-fakta-om-jordbavningar

 

Filmer: 

 

Plattektonik samt Pangea (4 min): https://sliplay.se/medioteket/play/products/945702-plattektonik-och-pangea

 

Plattektonik (23 min): https://sliplay.se/medioteket/play/products/983462-plattektonik-skaka-loss

 

Jordens inre samt yttre krafter (13 min): https://sliplay.se/medioteket/play/products/362165-jordens-inre-och-yttre-krafter-plattektonik

 

Plattektonik (1:38 min):  https://www.youtube.com/watch?v=bIslCKWdWLo

 

Världens högsta en stor naturlig upphöjning av jordens yta (12 min): https://sliplay.se/medioteket/play/products/997103-varldens-hogsta-berg

 

Vad är enstaka jordbävning?

(5 min): https://sliplay.se/medioteket/play/products/934245-vad-ar-en-jordbavning

 

Hur uppstår vulkan utbrott? (4 min): https://sliplay.se/medioteket/play/products/911125-hur-uppstar-vulkanutbrott

 

Vulkaner (2: 33 min): https://urplay.se/program/226003-visste-du-darfor-far-vulkaner-utbrott

 

Vulkaner, plats finns de?

(5 min): https://sliplay.se/medioteket/play/products/911124-var-finns-vulkaner

 

Att bo nära ett vulkan -möjligheter (3 min) https://sliplay.se/medioteket/play/products/933104-att-bo-vid-en-vulkan-mojligheterna

 

Att bo nära enstaka vulkan, risker (4 min): https://sliplay.se/medioteket/play/products/933103-att-bo-vid-en-vulkan-riskerna

 

Vulkaner (6:22 min): https://www.youtube.com/watch?time_continue=75&v=YKbDSF0qYHc

 

Flodens erosion (6 min): https://sliplay.se/medioteket/play/products/982618-floder-fluviala-processer

 

Vittring (5 min): https://sliplay.se/medioteket/play/products/982620-vittring

 

Erosion (5 min): https://sliplay.se/medioteket/play/products/982619-erosion

 

Glaciärer (15 min): https://sliplay.se/medioteket/play/products/982978-glaciarer-is-och-snovarldar-i-klimatforandringarnas-tid

 

Istiden (13 min): https://sliplay.se/medioteket/play/products/593012-istiden-som-kommer-och-gar

 

Isen (50 min): https://sliplay.se/medioteket/play/products/571682-isen-jorden-en-biografi-svenskt-tal

 

UR play, sök på "Jordens krafter" ( titta tex "Tsunamier", "Vulkaner samt varma källor" alternativt "Jordskred", ca 50 min/ st)

 

 

Binogi:

Jordens inre krafter: https://app.binogi.se/l/jordens-inre-krafter

Plattektonik: https://app.binogi.se/l/plattektonik

Bergartscykeln/Det geologiska kretsloppet: https://app.binogi.se/l/bergartscykeln

Jordens yttre krafter: https://app.binogi.se/l/jordens-yttre-krafter

Erosion samt landskap: https://app.binogi.se/l/erosion-och-landskap

 

Namngeografi:

öva inom seterra på Nord- samt sydamerika

 

Ord samt begrepp: https://quizlet.com/join/yw2RJAb9F

Endogena (inre) krafter: 

Meteor

Meteorit

Seismiska vågor 

 

Jordens inre: Jordskorpan, Jordmanteln, Jordkärnan 

 

Mineral 

 

Bergart 

 

Granit

 

Gnejs

 

Kvarts

 

Glimmer

 

Fältspat

 

Kontinent 

 

Pangea 

 

Plattektonik (Jordens plattor)

 

Kollisionszon

 

Spridningszon

 

Subduktion

 

Magma 

 

Lava

 

Oceanrygg/Mittatlantryggen 

 

Bergskedjeveckning

 

Förkastning

 

 Jordbävning/jordskalv 

 

Förkastning

 

Richterskalan 

 

Tsunami 

 

Vulkaner

 

 

 Exogena (yttre) krafter: 

 

Erosion 

 

Vittring  

 

Kemisk vittring 

 

Mekanisk/fysisk vittring 

-Frostsprängning  

-Temperatursprängning (Solsprängning) 

 

Meander 

 

V-dal

 

Nipa/nipor 

 

Älvvall

 

Delta 

 

Jordskred/skred

 Ras 

 

Lavin 

 

Inlandsis 

 

Glaciär 

 

U-dal 

 

Rundhäll 

 

Sanddyner

 

Naturfenomen

 

Naturkatastrof

 

Sårbara platser

 

Infrastruktur

 

Bistånd/katastrofbistånd

 

MSB