Vad heter de fem världsreligionerna

Religiositet samt tro besitter inom samtliga tider hjälpt människan för att tolka, förstå samt utstå tillvaron samt livet.

Religion besvarar existentiella frågor

Vår situation likt människor inom universum existerar väldigt exponerad.

för att leva innebär för att oss kurera tiden ställs inför ett rad existentiella problem att diskutera. tro existerar människans sätt för att försöka besvara dessa frågor.

Själva termen tro kommer ifrån latinets "religare" vilket betyder ungefär för att återknyta, återskapa. detta man försöker återskapa existerar kontakten tillsammans med ursprunget.

I centrum från varenda religioner återfinner man mysteriet, alternativt det heliga.

detta heliga försöker religionsutövarna vid olika sätt förstå, granska samt efterleva. Detta görs genom dem tre återkommande momenten: tro, legende samt rit.

Religionens ursprung - lär oss oss alternativt existerar detta medfött?

I varenda kända kulturer, både historiska samt nutida, finner oss spår från någon form eller gestalt från tro alternativt religiositet.

Människor äger dyrkat gudar samt gudomligheter beneath både historisk samt förhistorisk period. enstaka naturlig fråga existerar därmed då människor började föreställa sig andliga väsen samt utföra ritualer riktade mot dem.

Var detta vilket tillsammans upptäckten för att behärska utföra upp eld? Något vilket ett inspirerad individ kom vid på grund av länge sedan samt likt därefter besitter förts vidare ifrån generation mot generation?

tillsammans andra mening, innan upptäckten från tro plats människorna en slags naturliga ateister.

Eller existerar den religiösa instinkten inbyggd inom den mänskliga naturen, inom våra gener, inom vår hjärnas struktur? vid identisk sätt vilket biologiska drifter efter föda samt sex alternativt kulturella behov likt toner, poesi samt dans?

Inom religiösa traditioner finns detta olika sätt för att svara vid frågan.

inom mot modell judendomen samt kristendomen således existerar Gud innan skapelsen från universum samt människan, vilket ej existerar därför konstigt eftersom Gud existerar skaparen. inom detta ursprungliga tillståndet innan syndafallet levde Adam samt Eva inom en naturligt förhållande mot Gud, dock dem ägde ej vad oss brukar kalla på grund av tro.

detta existerar ursprunglig inom samt tillsammans syndafallet samt inom samband tillsammans jordbrukets uppkomst samt Abels samt Kains offer (boskap samt gröda) vilket tro inom betydelsen bön samt religiösa ritualer träder fram inom dem bibliska berättelserna.

Inom hinduismen å andra sidan, inom dem vediska skrifterna, sålunda föregår tro människan genom för att gudarna själva existerar religiösa inom den förståelsen för att dem utför offer.

inom den kända Purushahymnen (Rigveda 10.90) beskrivs hur inom tidernas begynnelse gudarna offrade enstaka enorm urmänniska, ur vilken både den materiella verkligheten samt dem olika mänskliga samhällsklasserna formades. ett liknande tro finns inom fornnordisk sagor genom offret från jätten Ymir, vars kalufs blev mot växttäcke samt vars hjärna blev mot molnen samt benen mot fjäll.

detta existerar svårare för att tänka sig ett monoteistisk gud vilket religiös då denne alternativt denna ifrån start existerar detta enda såsom existerar, dock man är kapabel fråga sig ifall änglarna besitter en slags religion.

Evolutionära förklaringar angående religionens ursprung

Religionsvetenskapen - detta vetenskapliga studiet från religioner - växte fram beneath 1800-talets senare hälft.

tillsammans med hjälp från evolutionsteorin - liksom framställde människans samt kulturens framväxt liksom ett naturlig successiv process ifrån en apliknande tillåtelse mot den moderna människan - formulerades frågan angående religionens ursprung vid en nytt sätt. Då man ej inom en vetenskapligt studium kunde ta hjälp från religiösa berättelser plats man tvungen för att försöka hitta naturliga orsaker.

Enligt evolutionismen skedde biologisk, teknologisk samt kulturell tillväxt nästan enbart inom ett riktning, ifrån detta enkla mot detta komplicerade, ifrån detta primitiva mot detta kultiverade, ifrån detta sämre mot detta förbättrad.

Därmed såg man ej utvecklingen vid identisk sätt såsom kristendomen likt en fall ifrån en perfekt ursprungligt tillåtelse, samt historien liksom enstaka utdragen färd tillbaka mot detta paradis man tappat bort eller missat. Framstegstanken föreställer sig istället historiens start såsom mörk samt primitiv samt vår nutid såsom upplyst, stående vid toppen från utvecklingskurvan.

Man hyste ingen sentimentalitet på grund av detta man lämnat på baksidan sig, eftersom detta oss idag äger existerar den bästa från samtliga världar. Utvecklingen delades in inom olika stadier tillsammans med sin personlig teknologiska nivå samt kulturella egenart. tro existerar något liksom hör mot en relativt tidigt etapp, dock existerar olämplig på grund av vår vetenskapliga civilisation liksom endast förlitar sig vid vilket liksom förmå bli mättad samt analyseras tillsammans med hjälp från sofistikerade matematiska beräkningar.

Det fanns dock tydlig på grund av dessa tänkare vid 1800-talet samt detta tidiga 1900-talet för att varenda kulturer ej ägde nått lika långt.

Deras egna, västerländska samhällen, ägde självklart nått längst bort, dock man ägde genom upptäcktsfärder samt kolonialism lärt uppleva nya kulturer inom Afrika, Australien samt Amerika liksom levde tillsammans många lätt stenåldersteknologi, samt likt ej ägde något jordbruk alternativt skriftspråk. Forskarna tänkte sig för att dessa människor levde kvar vid tidigare stadier, vilka vår västerländska civilisation även befunnit sig vid på grund av länge sedan.

dem nutida primitiva folken plats alltså en slags levande fossiler samt kunde studeras såsom bevis till hur människan ägde levt inom förhistorien. Deras samhällen samt kulturer fungerade likt tidsmaskiner tillsammans med vars hjälp oss kunde rekonstruera vår personlig forntid.

Samtidigt fanns detta ännu flera religiösa människor samt former från vidskepelse samt folktro (som för att sätta ut gröt mot tomten) kvar inom dem utvecklade länderna.

Hur skulle man förklara det? ifall oss ägde nått ett vetenskaplig samt teknologisk nivå vid vilken oss ej längre behövde religiösa förklaringar samt berättelser, varför ägde ej tro dött ut? Förklaringen fanns för att dessa legender samt religiösa berättelser plats survivals, överlevare ifrån en tidigare mer primitivt etapp, dock för att dem obevekligt tillsammans enstaka allt högre grad från rationalitet samt modernisering skulle vittra bort.

Edward Tylor (1832–1917), ett engelsk antropolog, ansåg för att tro fanns enstaka elementär tro vid andliga väsen (animism) samt för att sådana föreställningar uppkom genom för att människan ägde funderat vid skillnaden mellan enstaka död samt levande lekamen, samt dem gestalter likt denna träffade inom sina drömmar vid natten.

Slutsatsen liksom våra urtida tänkare drog fanns för att människan ägde enstaka finmateriell lekamen vilket kunde lösgöra sig beneath sömnen samt såsom slutgiltigt lämnade kroppen då personen dog. Ur föreställningen ifall ett själ utvecklades senare tanken vid gudar samt tillsammans den religionen.

Robert Ranulph Marrett (1866–1943) menade å sin blad för att den maximalt ursprungliga tro ej ägde någon tanke vid andliga väsen utan endast förhöll sig mot ett opersonlig kraft inom naturen.

ifrån den ägde tanken vid enstaka själ samt gudar utvecklats sig. Hans teori kallades därför till pre-animism, för-animism.

Emile Durkheim (1858–1917), ett fransk sociolog, menade för att dem australiska urinvånarna (aboriginerna) fanns dem maximalt primitiva från varenda levande människor samt för att studiet från dem därmed plats den maximalt säkra källan mot den urtida tro.

han tänkte sig vidare för att tro egentligen fanns enstaka mänsklig grupps symboliska sätt för att dyrka sig egen, för att religionerna handlade ifall individens underordnande beneath gruppen vilket uttrycktes tillsammans religiösa symboler. Religionens ursprung — grunden till dem religiösa föreställningarna samt ritualerna — fanns på grund av Durkheim inom dem processer likt fullfölja detta möjligt för att leva inom enstaka grupp.

Problem till evolutionära förklaringar

Tanken vid för att oss kunna komma åt mänsklighetens tidig del av ett liv genom idag levande samhällen vid ett nedsänkt teknologisk nivå träffade dock snart stora bekymmer, då vissa vetenskapsman visade för att även dessa ’primitiva’ människor ägde avancerade religiösa föreställningar, vilket t.ex.

den angående enstaka skapargud vilket stod ovan dem andra gudarna. Detta fanns enstaka teologisk tanke likt primitiva människor ej borde behärska äga, i enlighet med dem lärda teorierna. Sålunda förnekade vetenskapsman inom detta evolutionära lägret ursprunglig information, dock sedan fanns man tvungen för att ge tillsammans med sig. detta fanns alltså ingen given koppling mellan kulturella nivåer samt teknologisk tillväxt.

ett huvuddel kunde existera teknologiskt outvecklad dock religiöst högtstående. Den kulturella utvecklingen gick ej heller rakt uppåt utan kunde vandra bakåt. Evolutionismen ägde därmed ej längre någon trygg teknik på grund av för att behärska yttra något angående religionens ursprung.

Tanken vid för att ökande modernisering skulle leda mot religionens död fortsatte dock för att artikel kraftfull bland religionsvetare speciellt sociologer samt psykologer.

detta fanns inledningsvis mot slutet från 1900-talet liksom sekulariseringstesen slutligen föll. Insikten för att religionerna ej kommer försvinna, för att den religiösa driften vid något sätt fanns inbyggd inom människan växte sig allt starkare. Denna tillväxt sammanföll tillsammans med för att religionerna blev allt mer inflytelserika vid den politiska platsen.

Revolutionen inom Iran 1979 anförs ofta vilket ett startpunkt.

Nya evolutionära förklaringar från religionens ursprung

Samtidigt uppstod nya försök för att förklara religionens ursprung tillsammans hjälp från evolutionära förklaringar. dock idag ej genom utvärdering från primitiva folks kulturer utan genom dem nya rönen inom genetiken samt hjärnforskningen.

Grundtanken fanns idag för att då människan utvecklades samt fick förmågan mot teoretisk tänkande sålunda uppstod även dem föreställningar oss finner inom magi, sagor samt religiösa berättelser. detta önskar yttra, då denna kunde producera term samt mening likt ocean, människa samt framtid: då människan fick en tungomål, sålunda uppstod religiösa föreställningar liksom en slags bieffekt.

mot modell, genom för att oss förmå komma minnas enklare sådana saker likt enstaka flygande människa än enstaka vanlig människa, alternativt talande stenar än vanliga stenar, sålunda blir dem mot ett sektion från kulturen. tro existerar därför inbyggd inom hjärnans sätt för att fungera samt forskningen såsom studera detta kallas till kognitionsvetenskap.

Bild: SO-rummet.se

Sekulariseringen besitter ej inneburit för att oss besitter tappat bort eller missat vårt religiösa nyfikenhet alternativt för att oss ej skulle artikel religiösa.

En intressant evolutionär teori ifall tro besitter framfört från David Sloan efternamn inom hans lärobok Darwin’s Cathedral (2002).

denne menar för att religiösa idéer samt ritualer hjälpte mänskliga grupper för att bli mer överlevnadskraftiga gentemot icke-religiösa grupper. Grupper från människor (till modell ett stam) fungerar därmed vilket en slags organismer, likt bisamhällen. Individerna inom dessa existerar beroende på grund av sin överlevnad vid bisamhällets uppbyggnad samt effektivitet. vid identisk sätt existerar detta till människor.

dem grupper likt utvecklade religioner fick speciella tillgångar på grund av för att behärska bli mot verksamma grupper inom konkurrens tillsammans andra. samt vissa religioner fullfölja gruppen mer välfungerande än andra. Genom för att oss både existerar flockdjur samt besitter tungomål därför existerar tro en naturligt inslag inom vårt sociala liv.

angående oss ej besitter tro därför måste oss äga något annat likt fyller år identisk funktion; annars riskerar detta sociala systemet för att falla isär.

Om religionens fortsatta existens

Om människan existerar från naturen religiös således kommer ej tro för att försvinna, angående oss ej genomgår ett många genomgripande mutation.

dock hur bör oss då förstå enstaka ökande andel icke-religiösa inom dem västerländska samhällena? ifall detta plats en bekymmer till den tidigare evolutionismen för att detta inom våra högt utvecklade samhällen ännu fanns sålunda primitiva sätt för att tänka liksom detta religiösa, sålunda blir idag ateisterna en bekymmer på grund av dem vilket hävdar för att tro existerar inbyggd inom människan.

kunna oss förlora vår religion? förmå all samhällen utföra det? alternativt gäller detta bara enstaka sekulär elit liksom äger genomgått långa avancerade utbildningar? existerar detta enstaka övergående fas inom våra samhällen? alternativt kommer vetenskapen definitivt ersätta dem religiösa förklaringarna?

Vad oss är kapabel yttra likt enstaka slutsats existerar för att frågan ifall religionens ursprung hör ihop tillsammans med vilken roll såsom religioner bör spela inom vårt nutida samhälle.

ifall man tänker sig dem vilket överlevare ifrån en tidigare mer primitivt etapp sålunda bör dem inom princip ej äga någon område alls. angående dem däremot existerar ett nödvändig sektion från "att artikel människa" vore detta märkligt ifall dem förpassades mot den privata sfären på grund av för att långsamt tyna bort.

LÄS MER:Vad existerar religion?

LÄS MER: Livsfrågor

LÄS MER:Finns Gud?

Argument på grund av samt mot Guds existens(artikelserie)

LÄS MER:Sekularisering samt religionskritik

LÄS MER:Religion samt vetenskap

LÄS MER:Förbjuden ätbar del äger format synen vid våra könsroller

PODCAST:Att jämföra religioner

Agnosticism: Man förmå inte någonsin känna till ifall detta finns enstaka gud alternativt ej eftersom detta ej går för att bevisa varken detta en alternativt detta andra.

Ateism: detta finns ej några rationella skäl för att tro vid Guds existens eftersom detta inte någonsin påträffats spår från Gud inom universum.

enstaka ateist tror ej vid Guds existens.

Existentiella ämnen alternativt livsfrågor existerar dem stora frågorna likt oss samtliga ställer oss beneath livets gång.

Fasta alternativt fastetid existerar ett period då enstaka individ självmant avstår ifrån föda samt eventuellt dricka inom olika utsträckning.

Konvertera: Byta tro ifrån ett tro (eller ett riktning inom enstaka religion) mot ett annan.

Levnadsregler: Regler liksom beskriver hur man bör leva sitt liv, t.ex.

olika budord.

Lära: vilket man tror vid inom enstaka religion.

Monoteism: Tron vid gud (mono = enstaka | teos = gud).

Myt: ett historia vilket redogör världens, naturens samt människornas existens alternativt tillvaro.

Mytologi: Flera legender inom identisk religiösa åskådning bildar tillsammans ett sagor.

ett sagor existerar enstaka förteckning legender likt ger ett detaljerad förklaring mot varför världen ser ut vilket den fullfölja, varför naturen existerar utformad såsom den existerar, människornas familjemönster, kvinnligt samt manligt, liv samt död samt flera andra fenomen likt behöver ett förklaring.

Polyteism: Tron vid flera gudar (poly = | teos = gud).

Profet: individ vilket kommer tillsammans med budskap ifrån Gud.

Islams viktigaste profet heter Muhammed.

Ritual: Speciell papper tillsammans religiös innebörd liksom ofta utförs inom ett speciell ordning, t.ex. bröllop, begravning, bön, ceremonier osv.

Tolkning: Hur man ser vid ett skrivelse, vad den betyder.

Urkund: text liksom ligger såsom bas till enstaka tro - ett originalskrift, t.ex.

Koranen.

Vallfärd: Besök vid enstaka helig område på grund av för att fullgöra ett religiös plikt, till för att bedja samt ett fåtal välsignelse.
 

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Vad betyder termen "religion"?
    
2. Vad existerar religionens primära syfte?
    
3. Ge några modell vid hur religionens ursprung äger förklarats inom olika religiösa traditioner.
    
4. Ge modell vid evolutionära förklaringar angående religionens ursprung samt bedömning mot dem. 
    
5. Hur redogör kognitionsvetenskapen uppkomsten från religiösa föreställningar?

Fundera på:

1. Diskutera hur sekularisering samt vetenskapens framsteg påverkar människors religiösa tro samt erfarenhet inom moderna samhällen.
    
2. Resonera kring betydelsen från tro på grund av individens identitet samt gruppsammanhållning inom olika kulturer samt samhällen.

   Ge exempel.
    

Litteratur:
Émile Durkheim, The elementary forms of religious life, New ed New York: Oxford University Press, 2001
Michael J Murray & Jeffrey Schloss (red.), The believing primate: scientific, philosophical, and theological reflections on the ursprung of religion, Oxford: Oxford University Press, 2009
Edward Burnett Tylor, Primitive culture, New York: Harper, 1958
Geo Widengren, Religionens ursprung: ett begränsad beskrivning från dem evolutionistiska religionsteorierna samt kritiken mot dessa, 2.

uppl. Stockholm: Aldus/Bonnier, 1973
David Sloan efternamn, Darwin's cathedral: evolution, tro, and the natur of society, Chicago, Ill.: University of Chicago Press, 2002


FÖRFATTARE

Text: Clemens Cavallin, docent inom religionsvetenskap samt viceprefekt på grund av Internationalisering nära relaterat till göteborg universitet
 

Kortfattad översyn (4:27 min) var religionskunskapsläraren Evald Hemström berättar angående  gudsuppfattningar inom världsreligionerna.

Nedan hittar ni ett register ovan orden ni får känna till mer angående inom videon.

Världsreligion: existerar enstaka tro såsom äger flera anhängare alternativt en stort inflytande.
Gudsuppfattning: existerar hur man ser vid gud/ detta övernaturliga. 
Monoteism: Tror vid ett gud
Polyteism: Tror vid flera gudar
Panteism: Tror vid för att gud existerar överallt inom allt
Ateism: Tror vid för att detta ej finns något övernaturligt
Agnosticism: för att ej känna till angående detta finns gudar alternativt ej då dem ej är kapabel bevisas tillsammans med vetenskap.

Genomgång (13:20 min) var SO-läraren Raz Mohamad berättar kortfattat angående viktiga term inom ämnet religionskunskap.

på denna plats förklaras begreppen: tro, livsåskådning, Gud, kult, riter, religiös gemenskap, tro, helgon, legende, heliga skrivna verk, människouppfattning, etik samt moral.