Vad är ondska enligt kristendomen
Ondska
Ondska existerar inom flera kulturer en vitt term såsom omfattar funderingar, mening, handlingar alternativt händelser likt från majoriteten inom enstaka bestämd omgivning ses vilket fördärvliga alternativt hemska.
Begreppet är kapabel dels syfta mot grovt omoraliska handlingar (moralisk ondska), dock även mot naturkatastrofer (naturlig ondska).[1] Ondska beskrivs ofta såsom motsatsen mot godhet, dock även vilket frånvaro från godhet.
Begreppen ondska samt godhet hanteras från inom stort sett samtliga religioner, samt inom vissa trosuppfattningar existerar ondska förknippad tillsammans med varelser vilket djävul, Ahriman alternativt Mara.
I tro samt tänkesätt handlar "ondskans problem" angående för att förklara ondskans väsen, ursprung, orsak samt eventuella "lösning". inom gudatroende religioner förmå "ondskans problem" även syfta mot teodicéproblemet – hur existensen från ondska existerar kompatibel tillsammans med enstaka allvetande, allsmäktig samt god skapargud.[2]
Konfucianism
[redigera | redigera wikitext]I konfucianismen finns numeriskt värde typer från svar mot ondskans ursprung samt svar.
Xun Zi menade för att människan inom grunden existerar ond, dock för att människan kunna utbildas mot godhet. Xun Zi representerar den således kallade "naturalistiska" falangen inom konfucianismen. Mencius representerar inom sin tur den "idealistiska" falangen. Mencius ansåg för att människan inom grunden existerar god, dock för att samhället besudlat denna godhet mot den grad för att ondska uppstått.
Mencius menar för att lösningen vid detta bekymmer existerar för att genom träning erhålla människor för att hitta igen mot samt skydda sin inneboende godhet.[3]
Teodicéproblemet
[redigera | redigera wikitext]Teodicéproblemet berör hur existensen från ondska existerar kompatibel tillsammans med ett allsmäktig, allvetande samt helt god skapargud.[2] ett sektion tänkare, såsom J.
L. Mackie, äger anfört för att existensen från ondska existerar logiskt inkompatibel tillsammans med enstaka allvetande, allsmäktig samt helt god skapargud. Mackies argumentationstyp kallas på grund av detta "deduktiva argumentet".[4] andra, såsom William Rowe, äger istället anfört för att den intensitet, variation samt omfattning från ondska inom världen existerar en skäl till för att betvivla Guds existens.
Rowes argumenationstyp kallas till detta "induktiva argumentet".[5]
Flera lösningar äger anförts mot teodicéproblemet. Bland annat besitter teologer argumenterat till för att ondska existerar enstaka resultat från människans fria vilja alternativt för att ondska existerar en effekt från inneboende konflikter inom Guds natur.
andra besitter argumenterat på grund av för att ondska ej finns, utan för att detta såsom kallas ondska endast existerar enstaka bristande vid godhet.[6]
Karma
[redigera | redigera wikitext]I tro samt tänkesätt såsom besitter sitt ursprung inom Indien besvaras ondskans bekymmer inom regel tillsammans för att ondska existerar en utfall från människors handlingar inom tidigare liv.
Världens ondska, inklusive naturkatastrofer, betraktas därmed vilket en konsekvens från dålig karma. inom teistiska från indien religioner beskrivs Gud vilket den likt administrerar följderna från karma, medan inom icke-teistiska från indien religioner/filosofier anses karma verkställas genom naturliga kausala lagar.[7]
Satan samt onda andar inom kristendomen
[redigera | redigera wikitext]Inom kristendomen förkroppsligas ondskan från djävul alternativt Djävulen, likt genom år besitter ansetts existera synonym tillsammans med den fallne gudomligt väsen Lucifer.
Den lille röde gubben tillsammans med treudd, horn samt mustasch äger sina rötter inom DantesDen gudomliga komedin. Uppfattningen angående om figuren existerar alternativt existerar ett representation varierar inom olika kristna församlingar. då detta gäller kristendomen finns riktningar inom den ortodoxa samt den katolska kyrkan, samt bland vissa frikyrkor, liksom anser för att demoner, onda andar alternativt andra övernaturliga entiteter förmå inta enstaka människa samt därför förespråkar exorcism likt ett teknik till för att driva ut detta onda väsendet.
Detta besitter sina rötter inom Nya Testamentet, var Jesus sägs driva ut demoner samt onda andar.
Ondska ur natur- samt samhällsvetenskapliga perspektiv
[redigera | redigera wikitext]Många psykologer samt psykiatrer ställer sig tveksamma mot begreppet ondska, eftersom detta ofta leder mot skuldbeläggande från ett patient. beneath senare period äger dock vissa psykologiforskare såsom M.
Scott Peck framfört tanken för att vissa människor såsom genom för att ej erkänna sina tillkortakommanden (sin "skugga") samt projicera sina dåliga attribut vid andra (jämför Münchhausen bygd proxy), framkallar ångest samt förvirring hos dem människor dem möter; något likt Peck menar existerar typiskt på grund av ondska.[8]
Andra menar för att människors omoraliska handlingar existerar enstaka följd från biologiska alternativt sociala faktorer.
Exempelvis förmå ondska förklaras likt ett resultat från neurologiska störningar alternativt likt enstaka resultat från ett traumatisk barndom.[1]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [ab] Nys & Wijze (), sid.
1–12
- ^ [ab] Kessler (), sid. –
- ^Kessler (), sid.
- ^Kessler (),
- ^Kessler (), sid.
- ^Nozik (), sid.
- ^Reichenbach, sid.
- ^Peck ()
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Kessler, G. E. () Philosophy of Religion: Toward a Global Perspective. Wadsworth, Cengage Learning, ISBN
- Nozik, R.
() Theological Explanations. Ur Kessler, G. E. (red.) Philosophy of Religion: Toward a Global Perspective (sid. ). Wadsworth, Cengage Learning, ISBN
- Nys, T. & Wijze, S. () Routledge Handbook of The Philosophy of Evil. Routledge, ISBN
- Peck, M. S. () Lögnens folk&#;: en försök för att förstå den mänskliga ondskan. Libris, ISBN
- Reichenbach, B.
() Karma and the bekymmer of Evil. Ur Kessler, G. E. (red.) Philosophy of Religion: Toward a Global Perspective (sid. ). Wadsworth, Cengage Learning, ISBN