Levern har i uppgift att
Lever
- För andra betydelser, titta Lever (olika betydelser).
Levern (grekiska ἧπαρ, hepar, latiniecur) existerar en inre kroppsdel hos ryggradsdjur. Blodet pumpas genom levern samt utsätts var på grund av enzymer (bland annat cytokrom P450) liksom kunna avbryta ner flera olika sorters molekyler.
Restprodukterna lämnar sedan kroppen tillsammans med avföringen alternativt återupptas från blodet samt rensas enstaka andra gång från njurarna.[1]
Funktioner
[redigera | redigera wikitext]Leverns funktioner existerar flera samt komplexa. ett vykort sammanställning:
Funktion inom människokroppen
[redigera | redigera wikitext]Levern existerar som tillhör människokroppen största körtel samt detta näst största organet efter huden.
Den balanserar mellan 1 200 samt 1 500 gram.
Levern bryter ner sockerartenfruktos mot glukos samt andra monosackarider; dem senare efter omvandling mot glukos. Glukosen lagras inom levern vilket enstaka enkel rörlig energireserv, inom struktur från glykogen. Glykogen lagras även inom muskler. Levern besitter specifika enzymer såsom är kapabel forma glykogen ifrån glukos.
Den kunna även lagra glukos till för att tillgodose energibehovet inom omkring 12 timmar.
Förutom glykogen lagras även proteiner, vissa fetter, mineral samt vitaminer (till modell vitamin A samt B12 liksom är kapabel lagras på grund av flera års behov). Dessa ämnen förmå antingen förbrännas inom levercellen alternativt avges inom blodet inom obunden form eller gestalt (till modell glukos), alternativt bundet mot enstaka bärare (till modell triglycerider bundna mot lipoproteinkomplex (kolesterteroler).
Levern omvandlar vitaminer samt hormoner (till modell tyroxin) mot mera aktiva former.
Levern producerar galla såsom lagras inom gallblåsan till vidare frakt ut inom tolvfingertarmen. Gallan ökar pH-värdet samt hjälper mot nära matspjälkningen från främst fetter. Vissa andra nedbrytningsprodukter liksom bildas inom levern utsöndras via gallan (ut tillsammans avföringen).
mot modell hemoglobinet ifrån nedbrytningen från uttjänta erytrocyter inom mjälten samt liksom transporterats ifrån denna via portvenen, vena portae. Den slutprodukt såsom fås från denna nedbrytningsprocess kallas galla pigment såsom ger både avföringen samt urinen dess färg. galla pigment utsöndras ifrån levern tillsammans gallan.
Levern tar även grabb angående dem flesta gifter vilket förmå inträffa inom blodet, mot modell etanol samt medicin, samt hormoner samt kalcium såsom normalt bör renas var. var metaboliseras flera från gifterna mot andra ämnen. Metaboliterna samt gifterna är kapabel antingen följa gallan ut ur kroppen genom avföringen, alternativt – vilket oftast sker – återupptas från blodet samt sedan hamna inom njurarna likt rensar försvunnen gifter samt metaboliter vilka då utsöndras ur kroppen tillsammans med urinen.
dem gifter såsom ej levern lyckas avbryta ner mot overksamma ämnen kommer för att finnas kvar inom kroppen tills njurarna är kapabel ta grabb ifall dem, varigenom giftets utfall förlängs.[1][2]
Levern syntetiserar även protein såsom albumin samt andra plasmaproteiner, glukos, kolesterol samt fettsyror.
Plasmaproteiner existerar viktiga på grund av blodets förmåga för att koagulera. nära bristande vid aminosyror förmå ej levern producera plasmaproteiner, vilket kommer för att leda mot för att dricksvatten diffunderar ut inom vävnaden omkring blodkärlen. Detta leder mot för att detta kommer för att bildas ödem. Denna sjukdom kallas kwashiorkor.
Den ses nästan uteslutande hos ungar inom fattiga delar från Afrika. ungar behöver många proteiner samt eftersom detta kunna råda bristande vid föda får dem då ej inom sig dem essentiella aminosyror såsom kroppen behöver.
Anatomi samt fysiologi
[redigera | redigera wikitext]En myndig människas lever balanserar omkring 1,5 kg.
Levern existerar placerad vid motsats till vänster blad högst upp inom buken noggrann beneath revbenen samt ovan magsäckens likt ligger mot vänster. Levern brukar delas in inom fyra lober; den högra (lobus dexter) samt den vänstra (lobus sinister) syns vid framsidan medan lobus caudatus samt lobus quadratus existerar synliga vid baksidan (tillsammans tillsammans motsats till vänster samt vänster lober).
Loberna separeras från detta skärformade ligamentet (lig. falciforme hepatis). vid baksidan finner man även hilus var kärlen entrar/lämnar levern; bland annat finner man arteria hepatica (syrerikt samt näringsfattigt blod), vena portae (syrefattigt samt näringsrikt blod) samt vv. hepaticae (syrefattigt blod likt tömmer sig inom vena cava inferior). vid baksidan finns även gallblåsan (vesica felleae) likt existerar plats för förvaring åt gallan (notera för att levern producerar den galla liksom kommer hit).
Gallan tömmer sig via ductus cysticus mot ductus choledochus vilket inom sin tur mynnar inom duodenums (tolvfingertarmen) papilla vateri tillsammans tillsammans ductus pancreaticus (från bukspottkörteln). Gallans utsöndring påverkas från olika faktorer likt mot modell CCK (cholecystokinin) vilket utsöndras från enterocyterna (tarmceller) då framförallt fettrik föda kommer mot duodenum.
CCK inhiberar även ventrikeln (magsäcken) ifrån för att gå vidare tömma. Gallans arbetsuppgift existerar för att finfördela fettet mot mindre faller i små droppar därför för att pankreassaftens lipas (fettnedbrytande enzym) enklare är kapabel komma åt. Gallan innehåller gallsalter, kolesterol samt gallpigmentet galla pigment såsom ger gallan dess gröna färg.
galla pigment bildas ifrån nerbrutna röda blodkroppar (erytrocyter) samt ger även avföringen dess brunaktiga färg.
Levern förses tillsammans med blod ifrån portvenen såsom kommer direkt ifrån tarmarna tillsammans näringsrikt blod, vilket står på grund av 75 andel från tillströmning. Portvenen förgrenar sig inom levern mot mindre flaska liksom kallas till venoler; dessa dräneras inom hålrum nära namn sinusoider.
Det övriga blodflödet kommer ifrån leverartären vilket försörjer lever samt gallblåsan tillsammans med syresatt blod. Leverartären förgrenar sig inom levern mot arterioler såsom även dem dräneras inom sinusoiderna. Blodet inne inom sinusoiderna existerar dels inom förbindelse tillsammans således kallade kupfferceller dock framförallt tillsammans med levercellerna, hepatocyterna.
Hepatocyterna renar blodet ifrån skadliga ämnen (se xenobiotika). Kupfferceller existerar enstaka form eller gestalt från makrofager, detta önskar yttra immunceller, vilket avlägsnar bakterier samt viruspartiklar ifrån cirkulationen.
Alla sinuisoider dräneras sedan inom vener såsom går ihop mot den stora levervenen likt lämnar organet.