raylard.pages.dev






Ropa de tvärs över sjön åland crossboss

Kokt Hans o Greta.nu – gamla måttenheter !

       

Gamla svenska måttenheter:

.

(Du kunna klicka vid rubrikerna på grund av för att erhålla större text)

.

Finger →

(=Fingerbredd)

Detta längdmått motsvarade kanhända bredden vid en långfinger samt plats en sextondels tramp långt, detta önskar säga 1,855 centimeter.

Indelningen lånades ifrån den romerska foten som delades in inom 16 fingrar (digiti) samt inom 12 tummar (unciae).

Längdmåttet Finger kallades även ”Fingerbredd”.

 Längdmåttet fingerbredd skulle bli mättad vid bredden ovan långfingret

 

Handsbredd →

(=Palm)

Handsbredden som plats en vanligt ungefärligt längdmått, motsvarade 4 fingerbredder samt man brukade vanligtvis räkna angående handsbredden mot mellan 7,4 samt 10 centimeter (= cirka 4 tum, detta önskar yttra enknapp decimeter).

Måttet skulle beräknas vid bredden från handen – endera var fingrarna börjar alternativt även rakt ovan fingrarna.

Handsbredd, likt ibland även benämndes tvärhand, plats ett sjättedels aln brett samt måttet användes bland annat mot för att mäta tjockleken vid isar samt djupet vid jordlager.

Breddmåttet Handsbredd, alternativt Palm, skulle bli mättad rakt ovan fingrarna alternativt även var fingrarna börjar

 

Tum (ca 2,5 cm) →

Är en gammalt svenskt längdmått såsom mellan år 1665 samt 1855 även hette Verktum.

En ”Verktum” motsvarade en tolftedels fot, detta önskar säga 2,4742 centimeter.

Efter decimalsystemets tillgång kalenderår 1855, kallades tummen istället till Decimaltum.

En ”Decimaltum” motsvarade en tiondels tramp, detta önskar yttra 2,969 centimeter.

Det engelska tummåttet, vilket heter inch samt existerar 2,54 centimeter långt, användes förr inom land då man mätte längden vid virke, skruv och spik, dock idag förtiden använder man oftast millimeter inom snickeribranschen.

Numera använder man detta internationella tummåttet (betecknas ”in”) då man mäter storleken vid bildskärmar, - exempelvis TV-apparater, datorer, smartphones och surfplattor.

I dessa fall bör man mäta diagonalt (tvärs över) skärmen.

Ordet ”tum” härstammar troligen ifrån för att måttet skulle artikel lika brett såsom ett manstumme:

Den gamla längdenheten tum skulle företräda bredden från ett manstumme

 

 

Aln →

(Betyder ungefär = ”underarm”, ”underarmsmått”)

Måttet aln plats en populärt skräddarmått samt ifrån start skulle alnen visa på längden mellan armbågen samt lillfingerspetsarna.

Efter tid 1605 fanns längdmåttet aln0,5938 meter (59,38 centimeter, = 2 tramp, = 4 kvarter, = 24 verktum).

Alnen kallades på grund av ”Rydaholmsalnen” efter likaren (riktmåttet) inom Rydaholms kyrka inom Småland.

Rydaholmsalnen som besitter anor ända ifrån medeltiden, blev alltså riksstandarden samt längdmåttet fanns förvarat vid utsidan från Stockholms stadshus samt kallades då ”Stockholmsalnen”.

Det fanns dock lokala varianter från alnen samt exempelvis inom Östergötland samt kring stort insjövatten Mälaren fanns alnen istället 0,56 meter lång.

- inom Västergötland plats den 0,64 meter lång.

Alnen började för att försvinna liksom längdmått nära decimalindelningen kalenderår 1855 samt blev tagna formellt ur bruk då metersystemet trädde inom kraft tid 1878.

Dock användes alnen ibland inom ett period vid cirka elva tid, fram mot tid 1889, då metersystemet juridiskt blev tagna inom bruk.

Själva den äldremätstickan liksom flera skräddare använde, kallades på grund av ”aln”, ” alnkäpp” eller ”alnsticka”.

Dagens skoaffärer använder dock ännu alnstickor/alnmått på grund av för att mäta storleken vid kundernas fötter.

Gamla tiders dödgrävare (kyrkogårdspersonal) använde ofta måttet aln på grund av för att känna till hur djupt ned dem skulle placera kistan inom jorden.

(Den norsk-danska alnen plats lite längre, cirka 0,628 meter.)

Alnmåttet plats ifrån start en mått mellan armbågen samt lillfingerspetsen 

 

Stång →

Det gamla längdmåttet stång var 10 tramp, = 100 decimaltum, = 120 verktum, vilket tillsammans med dagens mått motsvarar cirka 2,969 meter.

Lokala varianter äger funnits från detta längdmått.

 

Näverskomil →

Detta gamla längdmått angav hur långt man kunde vandra inom en par näverskor innan dem blev utslitna.

Man besitter kommit fram mot för att näverskorna höll cirka 6 fjärdingsväg, alltså cirka 16000 meter ( 1,6 mil).

Näverskor användes inom land i norden samt land, särskilt beneath kolmilornas tid.

- Näverskorna stod nämligen emot värmen god samt därför kunde kolarna bära dessa då dem svedde.

 

Kvarter →

(Med betoning vid andra stavelsen, ”e” / ursprungligen = ”En fjärdedel från en mått”)

Detta längdmått fanns en kvarts aln långt, alltså 14,84 centimeter.

I modern period använder oss termen kvarter till för att förklara någonting liksom finns inom enstaka fyrkant, exempelvis en tomt (markdel).

- tillsammans kvarter kunna även menas ”stadsdel”.

 

Rev →

En rev existerar ett äldre svensk längdenhet likt i enlighet med 1855 års decimalsystem motsvarade 10 stänger = 100 fot = 1000 tum, detta önskar yttra 29,69 meter.

- enstaka rev fanns även en mätsnöre som alltså plats 29,69 meter långt.

Mätsnöret ersattes beneath senare tidsperiod från ett mätkedja.

 

Snöre →

Ett Snöre är en gammalt längdmått liksom besitter flera olika härkomster, dock vilket även användes inom Sverige.

Det svenska snöret plats drygt fem meter långt.

Det engelska snöret (‘Somerset Rope’) fanns 6,096 meter (20 Feet) samt detta grekisk-romerska snöret motsvarade mellan fem samt 20 kilometer.

 

Kavle →

En kavle är ett historisk svensk grupp såsom motsvarade cirka 3,5 decimeter (35 cm).

Revkarlarna (lantmätarna) inom Dalarna, använde förr enstaka mätstång liksom plats 6 alnar utdragen samt såsom fanns uppdelad inom, inledningsvis 9, dock senare 10 kavlar, à 3,5 decimeter vardera.

 

Rod →

Var ett äldre längdenhet, vilken plats drygt fem meter utdragen (5,0292 meter).

Roden motsvarade 1/320 engelsk mil.

 

Lantmil →

Detta existerar den gamla svenska milen.

Lantmilen, vilket även kallades ”landsvägsmil” eller endast ”mil”, motsvarade 6000 famnar = 18000 alnar, = 36000 tramp, = 4 fjärdingsväg, vilket existerar lika många liksom 10688,54nuvarande meter (= 1,07 nuvarande mil).

 

Fjärding →

(Betyder ”En fjärdedel”)

Är en gammalt svenskt mått, såsom användes inom flera olika situationer.

- såsom längdmått användes detta till för att förklara en fjärdedels äldre mil, vilket då motsvarade 9000 tramp, detta önskar yttra 2672 meter (Fjärdingsväg).

Fjärdingen besitter även använts likt volymmått:

För våta produkter fanns ett fjärding, i enlighet med 1739 års förordning, enstaka fjärdedels tunna, innehållande 48 kannor, vilket innebär för att enstaka fjärding fanns 12 kannor, detta önskar yttra 31,4 liter.

För torra produkter fanns enstaka fjärding, i enlighet med 1655 års plakat, ett fjärdedel från ett halvtunna (en spann), vilket innebar för att ett fjärding motsvarade 18,3 liter.

Man sade för att enstaka fjärding innehöll 4 kappar, detta önskar yttra, 7 kannor.

Fjärdingen äger även använts såsom viktmått vid 1600-talet samt då motsvarade fjärdingen enstaka fjärdedels skålpund, detta önskar yttra cirka 106 gram.

 

Sträng (garnenhet) →

En sträng plats ett måttenhet för lingarn likt motsvarade 16 pasmor, à 250 alnar, = 2375,23 meter lingarn (= 2,4 kilometer).

Bomulls-, filt-, samt klädesgarn mättes istället inom härvor.

 

Härva (garnenhet) →

Namnet kommer från ”garnhärva”, detta önskar yttra för att man lindar garn en visst antal varv inom ett garnställning.

Garnhärvan brukar artikel indelad inom pasmor eller inom bund.

År 1739 bestämdes detta för att en härva skulle motsvara 16 udda person linnegarn, alternativt 12 udda person garn från något annat ämne, plus för att varenda udda person skulle innehålla 100 trådar samt äga enstaka omkrets vid 1,5 aln.

- Detta blir alltså 1500 alnar tråd = 890,7 meter.

Men inom själva verket innehöll ett udda person vanligtvis 60 trådar.

 

Tex →

Den äldre viktenheten Tex, användes till för att mäta massan vid tågvirke, fiberkabel och till för att mäta garns tjocklek samt vikt.

I viktsystemet Tex, mättes massan inom gram per 1000 meter enkelt lingarn.

Det förekom även decitex (dtex), millitex (mtex), samt kilotex (ktex).

I den närbesläktade viktenheten Denier (förkortning: ”den”) angavs massan istället inom gram per 9000 meter enkelt garn.

 

 .

.

Kabellängd (gammal grupp mot sjöss) →

Kabellängden fanns en gammalt svenskt längdmått vilket användes till för att mäta avstånd vid sjön.

Det motsvarade inledningsvis 100 famnar = 178 meter.

Men under senare år ändrades kabellängden mot för att motsvara enstaka tiondels sjömil (nautisk mil) = detta önskar yttra, cirka 185 meter.

 

Palm →

(=Handsbredd)

Var enstaka äldre svensk måttenhet liksom man använde på grund av för att mäta omkretsen vid master samt tjockleken vid timmer såsom man skulle tillverka mästare av.

Men beneath 1600-talet användes måttenheten palm även till för att mäta höjden vid hästar.

En palm motsvarade 8 alternativt 9 centimeter, det önskar yttra en knapp decimeter.

 

Gran →

Gran plats en längdmått vilket motsvarade 10 skrupler, = ett tiondels linje, detta önskar yttra = 0,297 millimeter.

Ordet kommer eventuellt ifrån latinets granum, vilket betyder gryn.

 

Linje →

En linje motsvarade En tiondels decimaltum, detta önskar yttra = cirka 2,97 millimeter.

Innan decimalindelningen kalenderår 1855, plats sträcka istället En tolftedels verktum lång, detta önskar yttra 2,062 millimeter.

Men inom skrädderibranschen motsvarade linje istället en fyrtiondels engelsk tum.

Under flera tid graderade man gängningen vid fotogenlampsbrännare inom linjer.

 

Skrupel →

var enstaka objekt liksom man använde, dels vilket medicinalvikt samt då motsvarade ett skrupel 1,237 gram.

Men skrupeln fanns även detta gamla decimalsystemets allra minsta längdenhet, detta önskar yttra enstaka tusendels (0,001) decimaltum = cirka 0,02969 millimeter.

 

Uns →

(ungefär = ”En tumme stort”)

Unset existerar enstaka äldre svensk viktenhet vilket användes många vid apoteken, dock även då man handlade tillsammans med ädelmetaller.

Det plats även vanligt för att man mätte upp andra produkter liksom fanns inom lösvikt, exempelvis kryddor samt snus, tillsammans med viktenheten uns.

Det allmänna unset motsvarade 28 gram.

dock då man använde detta vilket medicinalvikt, fanns detta 29,69 gram tungt.

Som vikt vid guld, plats unset 27,9 gram samt likt vikt vid silver motsvarade detta 26,3 gram.

Unset existerar hämtat ifrån den romerska enheten uncia såsom betyder tumme samt liksom vägde 27,3 gram.

 

Krympaln →

Detta mått använde man inom väverier samt inom gjuterier samt krympalnen fanns större än den vanliga alnen, vilken fanns cirka 0,5938 meter lång.

Man ville nämligen väga in krympmånen till vävar samt gjutgods.

- Väven krympte då den tvättades samt därför gjorde även gjutgodset då detta kallnade.

 

Skinnaraln →

Denna måttsticka användes från skinnskräddarna inom Malung, dem således kallade ”Malungsskinnarna”, då dem sydde fårskinnspälsar samt fällar hemma hos beställarna.

En skinnaraln bestod från 6 kvarter, detta önskar yttra 1,5 alnar, vilket tillsammans dagens mått motsvarar enstaka knapp meter.

 

Musköthåll →

Var enstaka längdenhet vilket förekom vid 16- samt 1700-talen samt motsvarade hur långt handeldvapnet Musköt kunde skjuta.

Ett musköthåll fanns 300 steg, à 2,5 tramp, detta önskar säga cirka 225 meter.

 

Steg →

Var en längdmått såsom motsvarade cirka 90 centimeter, detta önskar yttra hälften från ett famn.

 

Spann →

(”Ryms mellan tumme samt pekfinger”)

Spannen plats en längdmått och en volymmått.

Som längdmått användes detta inom södra landet då man mätte slipstenar samt kvarnstenar.

Ett litet spann, motsvarade längden mellan tummen samt pekfingret då man spärrade ut fingrarna,

- alternativt mellan tummen samt lillfingret, tillsammans lut spärrade fingrar.

Det förekom även stort spann, vilket plats avståndet mellan tumme samt långfinger, då man spärrade ut handen.

Ett spann motsvarade enstaka fjärdedels aln, detta önskar säga cirka 15 centimeter.

Som volymmått användes spannen då man mätte upp torra produkter, exempelvis spannmål.

 

Kanna →

En kanna fanns en äldre rymdmått vilket innehöll cirka 2,62 liter.

Man använde måttenheten kanna både mot våta samt torra varor.

Andra likvärdiga mått fanns måttet ankare, vilket fanns cirka sexton (16) kannor stort samt innehöll cirka 42 liter samt måttet kvarter, vilket motsvarade ungefär enstaka tiondels (1/10) kanna.

 

Knogmål →

Detta längdmått motsvarade längden vid en lillfinger, detta önskar yttra cirka ett sjättedels fot, = cirka 4,95 centimeter och måttet användes förr då man stickade.

Längdmåttet knogmål skulle illustrera längden vid en lillfinger

 

Rast →

Detta existerar en längdmått vilket ifall möjligt härstammar ifrån ännu längre åter än medeltiden.

En rast kom för att ersättas från vår mil samt plats drygt 5 kilometer lång.

 

Kilopond samt Dyn →

Kilopond samt Dyn existerar numeriskt värde äldre svenska enheter vilket man mätte kraft inom.

Nuförtiden mäter man oftast kraft inom enheten newton (N).

 

Geiger (g) →

Var, tillsammans tillsammans enheten Rad, enstaka äldre måttenhet på grund av för att mäta joniserande strålning.

Numera mäter man istället joniserande strålning inom Becquerel.

Geiger (Hans) hette mannen såsom tillsammans tillsammans kollegan Walther Müller, utvecklade den därför kallade Geiger-Müllermätaren.

 

Famn →

En famn är enstaka äldre svensk måttenhet liksom ursprungligen fanns avståndet mellan fingerspetsarna, då man höll armarna utsträckta rakt ut ifrån kroppen.

Men famnen ändrades vid 1730-talet, mot för att bli en fastställt mått.

Det fanns även en redskap, ett således kallad ”famnstake”, med vilken man mätte ut hur flera tunnland enstaka viss yta höll.

Måttenheten famn har bland annat använts liksom längdmått, ytmått, volymenhet, samt till för att mäta kvantiteten ved.

Som längdenhet, plats famnen 3 alnar, = 6 tramp, = 72 verktum, = cirka 1, 7814 meter (ca 180 cm).

- inom Norrland användes ibland en famnmått, likt fanns 3,5 alnar, = cirka 2,8 meter.

Man använde ofta måttet famn på grund av för att mäta hur djupt ned inom marken man skulle gräva.

Som ytmått, således kallat areellt mått, kallades famnen till ”kvadratfamn”, samt fanns cirka 2,953 kvadratmeter.

Som volymenhet, kallades famnen till ”kubikfamn”, samt plats cirka 5,65 kubikmeter.

Som mått vid kvantiteten ved, användes enstaka 3 alnar upphöjd, samt 4 alnar utdragen trave vilket mått, samt en famn blev då cirka 3 mot 4 kubikmeter ved (Ibland angiven liksom 3,7 kubikmeter virke).

Exempelvis inom England, besitter man ett motsvarighet mot vår famn samt var kallas den Fathom och existerar 6 engelska tramp utdragen, detta önskar yttra 1,8288 meter.

 

Fot →

Från start fanns måttet tramp en naturmått, dock kalenderår 1739 fastställdes detta för att foten skulle artikel 10 decimaltum utdragen, var enstaka tum skulle artikel 10 linjer, alltså skulle foten existera 29,69 centimeter.

En tramp fanns hälften från enstaka aln.

Fot besitter även använts liksom en ytmått och kallades då ”kvadratfot” samt plats cirka 0,08815 kvadratmeter.

Foten likt volymenhet, kallades till ”kubikfot” samt plats cirka 0,02617 kubikmeter.

I hantverksbranschen delar man in foten inom 2 kvarter, = 12 verktum, samt tummen inom halvor, fjärdedelar, samt åttondelar.

I samband tillsammans virke, används inom landet den engelska foten, vilket existerar 30,48 centimeter.

 

Specialmått likt ofta användes nära bakning/matlagning förr:

Kvintin, Lod, Skålpund, Jungfru, Stop, Kappe, Skäppa, Korn, samt Ort.

SLUT
.
SPARA inom FIL / SKRIV UT, HÄR

.

(Fakta hämtade ifrån uppslagsverken Prismas uppslagsbok, Bonniers uppslagsbok inom färg, Illustrerad svensk ordbok, samt Norstedts PLUS.)

 

 

Hittar ni faktafel inom den på denna plats listan ?

– Kommentera HÄR

.

Kommer ni vid fler äldre mått, därför kunna ni nedteckna dem HÄR

 

.

Andra läser också:

.

.


Tagged with:Crossboss, Korsord, Måttenheter, Webbkryss

Categorised as:Gamla måttenheter


Kommentera Avbryt svar

© 2024 Kokt Hans o Greta.nu – gamla måttenheter !

| powered bygd WordPress
Entries (RSS) and Comments (RSS).