raylard.pages.dev




Skillnad mellan rybs och rapsolja

Raps

Raps (Brassica napus ssp. napus) existerar enstaka oljeväxt tillsammans karakteristiskt gula blommor. Nära besläktad tillsammans med växter såsom kål, kålrot (Brassica napus) samt rybs.

Biologi

[redigera | redigera wikitext]

Raps existerar framkommen genom enstaka spontan korsning från rova samt kål inom naturen.[1] ett variant från oljeväxt existerar rybs, efter fornhögtyskans mening på grund av rova samt frö.[2] en äldre namn till rapsolja existerar rovolja; inom äldre tidsperiod användes rapsolja främst till belysningsändamål inom rovoljelampor.[3]

Raps finns inom numeriskt värde varianter, höst-(vinter-)raps samt vår-(sommar-)raps, beroende vid årstiden då dem sås.

Höstraps blommar inom femte månaden i året medan vårraps blommar inom juni. Skörden sker inom slutet från juli alternativt inom start från augusti. Vårrapsen existerar härdigare samt kräver mindre gödsel, medan höstrapsen ger betydligt högre resultat samt besitter högre oljehalt. från dem numeriskt värde existerar höstrapsen idag den vanligaste inom landet.

Oljan såsom pressas alternativt extraheras ur rapsväxtens små svarta fröer är kapabel användas dels vilket matolja, dels såsom bränsle. oljeväxt existerar internationellt den tredjeplats viktigaste oljeväxten, efter sojaböna samt oljepalm.[1] detta mjöl likt existerar restprodukt från pressningen används inom djurfoder.

Raps producerar nektar samt pollen samt existerar attraktiv på grund av insekter såsom födosöker inom blommorna.

Blommorna existerar mot viss sektion självfertila, dock förmå gynnas från korspollinering. Pollinering sker via gravitation, luftström samt insekter. Insektspollinering är kapabel öka skörden[4], dock effekten existerar sortberoende[5].

Produktion

[redigera | redigera wikitext]

Nr Område Produktion
(ton)		Andel
(%)
1 Kanada&&&&&&&020342600.&&&&&020 342 60027,12
2 Kina&&&&&&&013281200.&&&&&013 281 20017,71
3 Indien&&&&&&&&08430000.&&&&&08 430 00011,24
4 Frankrike&&&&&&&&04945589.&&&&&04 945 5896,59
5 Australien&&&&&&&&03893071.&&&&&03 893 0715,19
6 Tyskland&&&&&&&&03670600.&&&&&03 670 6004,89
7 Ukraina&&&&&&&&02750600.&&&&&02 750 6003,67
8 Polen&&&&&&&&02203869.&&&&&02 203 8692,94
9 Storbritannien&&&&&&&&02012000.&&&&&02 012 0002,68
10 Ryssland&&&&&&&&01988697.&&&&&01 988 6972,65
11 USA&&&&&&&&01644170.&&&&&01 644 1702,19
12 Rumänien&&&&&&&&01610907.&&&&&01 610 9072,15
13 Tjeckien&&&&&&&&01410769.&&&&&01 410 7691,88
14 Ungern&&&&&&&&&0999711.&&&&&0999 7111,33
15 Danmark&&&&&&&&&0489124.&&&&&0489 1240,65
Total världsproduktion&&&&&&&075001459.&&&&&075 001 459100,00
Källa: FN:s livsmedels- samt jordbruksorganisation:s uppgifter till tid 2018.[6]

Internationellt

[redigera | redigera wikitext]

Raps planteras främst inom Asien, Europa samt Nordamerika.

beneath perioden 2003–2012 fanns Kanada (22 procent), Kina (22 procent) samt Indien (10 procent) dem största producentländerna. Därefter följde då land i västeuropa (8 procent), Tyskland (7 procent) samt Australien (5 procent). inom statistiken på grund av raps(olje)produktion ingår ofta även rybs.[1]

I Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Sverige besitter avgörande odling från oljeväxt.

beneath perioden 2003–2012 ägde man 0,4 procent från världsproduktionen.[1]

Totalskörden från höstraps inom landet äger sedan höst- samt vårraps började särredovisas tid 1953 varierat mellan 12 720 ton kalenderår 1956 samt 240 790 ton tid 1990. Totalskörden från vårraps äger oftast varit betydligt mindre samt skörden äger varierat mellan 3 910 ton tid 1959 samt 123 240 ton tid 1984.[7] vid Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik ifall hektar- samt totalskördar från oljeväxt inom detta Statistiska meddelandet JO 16 SM resultat från spannmål, trindsäd, oljeväxter, rotfrukt samt slåttervall.

Den areal liksom odlats tillsammans höstraps inom land äger varierat mellan 19 626 hektar tid 1999 samt 84 598 hektar kalenderår 1990. Vårraps äger odlats vid såsom minimalt 12 112 hektar tid 2000 samt liksom maximalt 65 488 hektar kalenderår 1986.[7] vid Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik ifall arealen vilket kultiveras tillsammans med oljeväxt inom detta Statistiska meddelandet JO 10 SM Jordbruksmarkens användning.

inom Eurostats databas publiceras statistik ifall resultat samt areal från oljeväxter inom Europa beneath kategorin Agriculture samt underkategorin Agricultural production. inom FAO:s databas publiceras statistik angående resultat samt areal från oljeväxt inom världen beneath kategorin Production samt underkategorin Crops.

Användningsområden

[redigera | redigera wikitext]

Rapsolja

[redigera | redigera wikitext]

Rapsolja är kapabel utvinnas genom pressning från rapsfrön såsom innehåller ungefär 45% fett.[8]Oljan raffineras samt inom vissa fall hydreras efter processen att extrahera eller ta ut något till för att behärska användas inom livsmedelsproduktion.

[9] Rapsolja används främst inom tillverkning från margarin, matolja samt specialfetter. Rapsolja äger även använts likt belysningsmedel samt smörjmedel. Erukasyra existerar en tema likt rapsväxten innehåller naturligt. vid bas från misstankar angående för att erukasyra existerar farligt på grund av hjärtat äger erukasyra nästan helt eliminerats ifrån dagens rapsolja.[9] nära produktion från livsmedel bör rapskakan vilket används existera enstaka restprodukt från kallpressad rapsolja på grund av för att proteinet ej bör äga denaturerats nära tillverkningen från rapsolja.[10] nära tillverkning från varmpressad rapsolja upphettas rapsväxten samt genomgår ett ångbehandling.[11] Sedan start från 1990-talet används även rapsolja såsom komponent inom vissa drivmedel.

Rapsolja förestras tillsammans med metanol till för att framställa rapsmetylester (RME). Rapsmetylester kallas även på grund av biodiesel samt används liksom drivmedel inom dieselfordon. [9]

Livsmedel

[redigera | redigera wikitext]

Vid tillverkning från rapsolja används enstaka tredjedel från fröna mot rapsolja samt återstående från rapsfröna bildar ett restprodukt.

Denna restprodukt bildar rapskakor såsom innehåller ca 30% protein.[12] Aminosyrasammansättningen till rapsprotein existerar jämförbar tillsammans animaliska protein då den existerar mer fullständig än andra vegetabiliska livsmedel. Dessa aminosyror innefattar främst olika svavelhaltiga aminosyror samt höga halter från lysin samt metionin.

[13] Strukturproteinet oleosin ingår även inom rapsprotein vilket medför enstaka saftig samt god konsistens vid livsmedlet.[14]

Glukosinolater

[redigera | redigera wikitext]

Glukosinolater existerar naturligt förekommande ämnen inom växtsläktet korsblommiga växter,  Brassicaceae, var bland annat kål, broccoli, blomkål samt oljeväxt ingår.[15] Dessa glukosinolater existerar viktiga aromämnen samt koncentrationen existerar störst inom växternas fröer.

Glukosinolater är kapabel även ge upphov mot giftiga spaltprodukter såsom tiocyanater, goitrin samt nitriler. Dock utgör dessa varor normalt ej någon fara nära konsumtion dock kunna ge ett bitter samt oangenäm smakförmåga inom livsmedel. [15] nära användning från oljeväxt vilket djurfoder samt livsmedel existerar detta önskvärt tillsammans låga halter från glukosinolater.

Genom växtförädling besitter enstaka färsk typ från oljeväxt, dubbellåg oljeväxt, tagits fram. Denna sort växer främst idag till konsumtion samt används mot både rapsolja samt liksom restprodukt mot foder samt livsmedel.[16]

Biodiesel

[redigera | redigera wikitext]

Biodiesel existerar en biologiskt alternativ mot den fossila dieseln.

inom landet används raps- samt rybssolja inom störst utsträckning nära produktion från biodiesel.[17]Framställning från bränslet sker genom för att vegetabiliska alternativt animaliska oljor förestras alternativt omförestras. då rapsolja förestras bildas rapsoljemetylester (RME) likt även kallas rapsdiesel. Biodiesel går för att nyttja både inom ren form eller gestalt samt inom blandning tillsammans med petroleumbaserad dieselolja.

Ren biodiesel används vanligtvis endast inom tyngre fordon såsom lastbilar samt fordon för kollektivtrafik. Ren biodiesel tillsammans 100% rapsoljemetylester kallas till B100.[17]

Sjukdomar

[redigera | redigera wikitext]

Oljeväxter, såsom oljeväxt, solros samt vallmo kunna angripas från diverse svampar samt parasiter. Dessa svampar samt parasiter orsakar flera olika sjukdomar såsom är kapabel skada all skördar alternativt växtens växtdel samt stjälkar.

Mjöldagg existerar ett parasit liksom angriper bland annat rapsväxtens stjälkar, ark samt skidor. nära svåra angrepp kunna kurera växten täckas från mycel. Gråmögel, Botrytis cinerea, existerar enstaka svampart liksom är kapabel angripa rapsväxten samt forma en grått mögelludd från mycel samt sporer.[18] Plantan behöver oftast redan äga enstaka struktur från skada till för att gråmögel bör behärska angripa den, detta då svampen ej existerar ett särskilt aggressiv parasit.

Vanligtvis uppstår angreppen vid skadade skidor hos växten.[19]  andra svampsjukdomar vilket förmå uppstå hos oljeväxter existerar även ljus bladfläcksjuka, svartfläcksjuka, kransmögel samt bomullsmögel.[18]

Bildgalleri

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [abcd] ”raps”. ne.se.

    https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/raps. Läst 1 femte månaden i året 2018. 

  2. ^”rybs”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/rybs. Läst 1 femte månaden i året 2018. 
  3. ^”rovolja”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/rovolja. Läst 1 femte månaden i året 2018. 
  4. ^Bommarco, Riccardo; Marini, Lorenzo; Vaissière, Bernard E.. ”Insect pollination enhances seed yield, quality, and marknad value in oilseed rape” (på engelska). Oecologia 169 (4): sid. 1025–1032.

    doi:10.1007/s00442-012-2271-6. ISSN0029-8549. https://link.springer.com/article/10.1007/s00442-012-2271-6. Läst 21 mars 2016. 

  5. ^Lindström, Sandra A. M.; Herbertsson, Lina; Rundlöf, Maj. ”Large-scale pollination experiment demonstrates the importance of insekt pollination in winter oilseed rape” (på engelska). Oecologia 180 (3): sid. 759–769.

    doi:10.1007/s00442-015-3517-x. ISSN0029-8549. https://link.springer.com/article/10.1007/s00442-015-3517-x. Läst 21 mars 2016. 

  6. ^”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- samt jordbruksorganisation. 15 juni 2020. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 3 juli 2020. 
  7. ^ [ab] Jordbruksverket (2011). Jordbruket inom siffror år 1866-2007.

    ISBN 91-88264-36-X. http://www.jordbruksverket.se/omjordbruksverket/statistik/jordbruketisiffror.4.5586fdf512e8fc79a8480001553.html. Läst 5 januari 2012 

  8. ^Hans Knutsson (22 oktober 2007). ”Småskalig produktion samt användning från rapskaka”. http://www.svenskraps.se/kunskap/pdf/00735_smaskalig-rapskaka-knutsson-0711.pdf. Läst 27 femte månaden i året 2021. 
  9. ^ [abc] ”Rapsolja”.

    Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/rapsolja. Läst 27 femte månaden i året 2021. 

  10. ^Manav Pillai (6 juni 2020). ”Optimization of Protein Recovery Process from Rapeseed Cake”. Lunds högskola. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=9023536&fileOId=9023575. Läst 27 femte månaden i året 2021. 
  11. ^”Kall alternativt varmpressad?”.

    http://sabygardingaro.se/kall-eller-varmpressad/. Läst 27 femte månaden i året 2021. 

  12. ^”Rapsprotein - en nytt skandinaviskt alternativ mot soja”. Karolina Östbring. 17 femte månaden i året 2019. https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/karolina_ostbring_presentation_hallbar_mat_19_maj_2017.pdf. Läst 26 femte månaden i året 2021. 
  13. ^Birger Granström, Josefine Lärn-Nilsson, Olle G.

    Olsson, Ragnar Ohlson, Ulf Erlandsson. ”Raps”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/raps. Läst 26 femte månaden i året 2021. 

  14. ^”Raps blir färs samt filéer till veganer”. Lunds högskola. 16 femte månaden i året 2017. https://www.forskning.se/2017/05/16/raps-blir-fars-och-fileer-for-veganer/. Läst 26 femte månaden i året 2021. 
  15. ^ [ab] Josefine Lärn-Nilsson. ”Glukosinolater”.

    Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/glukosinolater. Läst 26 femte månaden i året 2021. 

  16. ^ 
  17. ^ [ab] ”Biodiesel”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/biodiesel. Läst 27 femte månaden i året 2021. 
  18. ^ [ab] Hans Jonsson. ”De viktigaste svampsjukdomarna inom oljeväxter”.

    Svensk oljeväxt. Arkiverad ifrån originalet den 1 april 2012. https://web.archive.org/web/20120401121338/http://www.svenskraps.se/kunskap/svampsjukdomar.asp. Läst 27 femte månaden i året 2021. 

  19. ^Albin Gunnarson (22 oktober 2012). ”Gråmögel fick plantor vid fall 2012”. Svensk Frötidning. http://svenskraps.se/kunskap/pdf/01530.pdf. Läst 27 femte månaden i året 2021. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Katalogdata

​​​​ • Dyntaxa: 223818​​ • GBIF: 7225635​​ • Tropicos: 50213208​​​​​​​​​​​​​​ • GRIN: 311781​ • FNA: 250063505​​​​​​​​​​​​​​​​​​​