Har tegel stora fuktbetingade deformationer
Lättbetong
En enskiktsvägg är kapabel utföras inom ett rad olika ämne, lättbetong, betong, virke, tegel, cellplast. inom dessa väggar besitter materialet både enstaka bärande samt enstaka isolerande funktion. Enskiktsväggen är kapabel förses tillsammans med en fasadskikt från träpanel, puts, plåt etc. inom vissa fall kunna den den även tilläggsisoleras.
Beskrivning från konstruktionens funktion ur fuktsynpunkt
I lättbetongväggen existerar detta främst regnfukt samt byggfukt såsom måste beaktas.
Lättbetongväggar existerar inom regel lufttäta sålunda fuktkonvektion förekommer sällan. Lättbetongblocken levereras tillsammans med enstaka upphöjd fukthalt likt måste behärska uttorkning ut. Uttorkning från byggfukt inom ytterväggar tar utdragen tidsperiod, minimalt en kalenderår. Man måste räkna tillsammans större värmetransmission detta inledande året.
Om lättbetongen placeras vid insidan skall ett sektion från byggfukten uttorkning inåt.
Detta får ej förhindras genom för att placera ytskikt, möbler samt tavlor till nära väggen.
Erfarenhet ifrån skador
Lättbetongblock likt innehåller många byggfukt ifrån start, dessutom finns massiv fara för att dem fuktats upp från nederbörd nära montage. Fukten måste uttorkning ut. ifall fuktkänsliga ämne såsom träpanel, träreglar, underlag fönsterbrädor monteras vid lättbetongen innan fukten torkat ut finns detta massiv fara på grund av mögelpåväxt samt fuktrelaterade rörelser inom träet.
Vid invändigt isolerade lättbetongväggar kommer den utvändiga lättbetongen för att äga ogynnsamma temperaturförhållanden samt uttorkningen från byggfukt samt regnfukt kommer för att vandra långsamt.
Försämrad värmeisoleringsförmåga:
Ökat fuktinnehåll leder ständigt mot för att värmeisoleringsförmågan reducerar.
till lättbetong besitter detta massiv innebörd. Förutom från värmeledningsförmågan ökar således behövs även stora mängder energi till för att uttorkning ut detta dricksvatten likt absorberats. Lättbetongväggar bör helst ej användas utvändigt samt måste därför skyddas mot slagregn på grund av för att hindra ett uppfuktning.
Förändring från konstruktion
Vad sker nära förändring från befintlig konstruktion, t ex tilläggsisolering.
Beskrivning från konstruktionens funktion ur fuktsynpunkt
En massiv betongvägg bukar vanligtvis förses tillsammans utvändig isolering samt en fasadskikt likt exempelvis eftermonterad mineralull samt skalmur, motgjuten cellplast samt skalmur, eftermonterad mineralull samt nätarmerad tjockputs, motgjuten cellplast samt glasfiberarmerad puts.
Risker samt svaga punkter
Platsgjuten betong existerar således hermetiskt samt sålunda diffusionstät för att bekymmer tillsammans med kondens ej förekommer.
speciell ångspärr behövs ej. Byggfukten inom betongen måste däremot behärska uttorkning ut både inåt samt utåt. Fasadskiktet svarar till täthet mot slagregn. angående betongväggen utförs från element måste fogarna bli lufttäta.
Förändring från konstruktion
Utvändig tilläggsisolering från enstaka skiljevägg kunna göras tillsammans med mineralull alternativt cellplast vilket förses tillsammans med en fasadskikt från puts, plåt, virke alternativt ett skalmur.
tillsammans med utvändig tilläggsisolering kommer den ursprungliga väggen för att bli varmare samt fuktförhållandena kommer för att förbättras. detta finns ingen fara till kondens samt detta nya fasadskiktet skall neka nederbörd. Fukttekniskt bör utvändig tilläggsisolering fungera väl.
Invändig tilläggsisolering är kapabel göras tillsammans med mineralull mellan reglar.
Den ursprungliga väggen blir kallare samt får därmed enstaka högre medelfukthalt. inom slagrika trakter kunna risken på grund av frostskador inom fasaden öka. detta finns enstaka fara på grund av fuktskador ifall träreglar används mot ytterväggen.
Tilläggsisoleringen bör utföras tillsammans ett ångspärr vid insidan. inom fönstersmygen finns sällan område till tilläggsisolering.
Fönstersmygen kommer för att bli kallare viket medför ökad fara på grund av kondens. Gamla eldosor likt byggs vid kunna forma köldbryggor samt medföra fara på grund av kondens.
Beskrivning från konstruktionens funktion ur fuktsynpunkt
Massiv tegelvägg utförs numera nästa inte någonsin dock detta fanns vanligt förr.
Väggen fuktas upp nära slagregn dock fukten torkar ut igen eftersom detta existerar enstaka massiv drivkraft (ånghaltsdifferens) samt temperaturgradient ovan väggen.
Numera utförs murväggen vilket ett isolerad hålmur tillsammans med värmeisolering från mineralull. Den inre delen från väggen existerar bärande samt den yttre existerar enstaka skalmur.
Väggen är kapabel utföras tillsammans med alternativt utan luftspalt mellan skalmur samt värmeisolering.
Skalmuren skall hindra slagregn för att tränga in inom väggen. Väggen utförs normalt utan ångspärr. enstaka murad skiljevägg kunna ej förväntas bli hermetiskt. Putsas ej väggens insida finns detta inget riktigt lufttätt skikt inom konstruktionen såsom förmå förhindra fuktkonvektion.
detta existerar då viktigt för att väggen slammas vid någon från dem ytor såsom vetter mot isoleringen.
Erfarenhet ifrån skador
Frostskador
I land existerar frostsprängning ett från dem vanligaste skadorna vid murverksfasader. enstaka förutsättning på grund av frostsprängning existerar för att fukttillståndet existerar många högt samtidigt såsom fasaden genomgår enstaka fryscykel.
flera fasader klarar normala vintrar dock kunna drabbas från enstaka kraftig skadeutveckling nära extremt blöta vintrar. Sprickor inom ett fasad tillsammans med vattenavvisande ytbehandling medför massiv fuktbelastning lokalt intill sprickorna. Nederbörd, läckage samt smältvatten existerar dem viktigaste fuktkällorna inom samband tillsammans med frostskador.
Om vätska tränger in genom väggen beror detta normalt vid för att detta finns ett genomgående sprickor alternativt felaktiga plåtdetaljer nära infästning från t ex öppning.
Däremot förmå vätska sugas in mot insidan inom flera murverk.
Missfärgning
Fukt existerar nästan ständigt ett orsak mot för att kulören förändras alternativt avviker ifrån den avsedda. Fukt existerar ett förutsättning till kalk- samt saltutfällningar. Dels löser fukten upp kalk samt krydda samt dels fungerar den vilket transportmedium fram mot ytan.
ifall rinnande dricksvatten koncentreras mot vissa stråk förmå detta lokalt ske ett urlakning från kalk såsom kunna avsättas vid andra ställen vid fasaden samt ge kraftiga utfällningar. detta kunna även handla ifall ojämn nedsmutsning vid bas från för att olika delar alternativt ämne inom fasaden besitter olika sugförmåga alternativt egentligen ojämn rentvättning.
Biologisk påväxt
Om fasaden existerar fuktig beneath utdragen period samt detta samtidigt finns näringsämnen tillgängliga kunna man erhålla bekymmer tillsammans påväxt från alger, mossor, lavar alternativt svampar.
Förändring från konstruktion
Om man tilläggsisolerar ett massiv tegelvägg invändigt därför förändras temperaturgradienten ovan murväggen.
Väggen kommer för att bli betydligt kallare. Slagregn liksom fuktar upp väggen kommer ej för att uttorkning ut lika snabbt. angående väggen ej existerar hermetiskt samt diffusionstät vid insidan är kapabel fukt ifrån inomhusluften kondensera mot den kalla tegelväggen.
I gamla murverk existerar markfukt ett betydelsefull fuktkälla. en obehandlat murverk liksom fungerat utan bekymmer förmå efter enstaka felaktig ytbehandling ett fåtal allvarliga frostskador beneath inledande vintern.
Beskrivning från konstruktionens funktion ur fuktsynpunkt
En yttervägg byggd tillsammans med massivträteknik består från en bärande element från massivträ.
Dessa tillverkas vid fabrik inom olika tjocklekar beroende vid användningsområde samt byggs upp från korslagda limmade alternativt spikade brädor tillsammans med udda antal lager.
Massivträväggen förses tillsammans med en utvändigt isoleringsskikt, vindskydd samt någon typ från fasadsystem (träpanel, puts alternativt plåt). Mellan isoleringsskiktet samt fasaden görs normalt enstaka luftspalt.
Invändigt är kapabel väggen antingen förses tillsammans en tunt isoleringsskikt mellan träreglar vilket sedan täcks tillsammans gipsskiva alternativt därför kläs massivträelementet endast tillsammans gipsskivor.
Oftast sätts enstaka diffusionsspärr vid insidan från massivträelementet samt väggen får då fukttekniska attribut såsom existerar många lika enstaka konventionell träregelvägg. inom vissa fall, då detta yttre isoleringsskiktet existerar tillräckligt tjockt, förmå diffusionsspärren placeras vid utsidan från massivträelementet. ett sådan konstruktion utför detta enklare för att erhålla ett kontinuerlig diffusionsspärr tillsammans med färre genomföringar vilket innebär mindre fara på grund av läckage genom densamma.
enstaka ytterligare fördel existerar för att träets fuktbuffrade attribut är kapabel utnyttjas till för att ett fåtal ett jämnare fuktnivå inom inomhusluften. detta existerar dock viktigt för att diffusionsspärren ligger tillräckligt varmt till för att undvika kondens vid dess insida.
Risker samt svaga punkter
Det viktigt för att skydda elementen mot fukt inom kurera kedjan ifrån tillverkning från elementen mot färdig byggnad.
Träet inom elementet kunna annars ta upp fukt vilket är kapabel ge grundlig skador inom form eller gestalt från mögelpåväxt samt inom extrema fall även röta. nära utskick mot byggplatsen samt före inbyggnad från elementen bör fuktkvoten kontrolleras. till för att minska risken till fuktskador vid bas från nederbörd bör stommen resas därför snabbt såsom möjligt alternativt därför bör väderskydd användas.
Ändträ samt syllar bör skyddas samt kontrolleras extra noga.
För för att minska risken på grund av sprickor vid bas från fuktbetingade rörelser inom träelementen, alternativt inom skarvar mellan dem, måste träet mot elementen artikel torkat mot enstaka fuktkvot likt står inom balans tillsammans förväntat klimat inom detta färdiga huset.
Detta särskilt angående elementen bör existera synliga vid insidan.
Förändring från konstruktion
Vid ett utvändig tilläggsisolering hamnar detta massiva träet inom väggen varmare samt därmed torrare. ett fara nära tilläggsisolering förmå existera för att eventuella reglar såsom små frukter från växter upp tilläggsisoleringen hamnar inom en väldigt kallt samt fuktigt klimat.
Tilläggsisolering bör därför ifall möjligt ske tillsammans kontinuerliga isolerskivor.
Läs mer i
Byggsystem inom massivträ – Teknik finans samt utvecklingsbehov [Gustafsson, Anders, Gustafsson, Martin]
Flervåningshus tillsammans trästomme – Uppföljning från kv Limnologen samt kv Rya, Rydebäck [Rosenkilde, Anders, Axelsson, Mats, Jarnerö, Kirsi]