Den byråkratiska skolan max weber

Organisationsteori

Läran angående organisationer innefattar ett alternativt flera från följande:

att förklara organisationer
att förklara organisationer alternativt delar därav (framväxt, utbredning, förändring, funktion, etcetera)
att förändra organisationer

Organisationspraktiken är alltför komplex för för att låta sig fångas tillsammans med enstaka enstaka teoretisk begreppsapparat.

samt lösningarna är alltså många samt här följer några:

Richard Scotts indelning inom

rationella
naturliga
öppna sätt

för att titta på organisationer

Till den klassiska organisationsläran brukar fyra teorier räknas: Scientific Management, Human Relations, Administrativa skolan samt Byråkratiska skolan:

Scientific Management såsom präglas från rationellt tänkande samt äger inspirerat mot Löpandebandprincipen.

Frederick efternamn Taylors fyra huvudprinciper var:
Alla arbetsuppgifter bör studeras vetenskapligt samt man bör förbättra standardiserade metoder för uppgifterna efter vetenskapliga principer samt ej efter tumregler.
Den bästa arbetaren bör väljas för varenda enskild syssla samt därefter tränas samt utvecklas för denna uppgift.
en gott samarbete mellan person som arbetar samt ledning bör eftersträvas.
Arbetsuppgifter samt ansvar skall delas mellan ledning samt person som arbetar på en funktionellt sätt.
Human Relations där man anser för att produktionen ökar när ledningen intresserar sig mer för dem anställda liksom då kände sig sedda, uppskattade samt därmed mer motiverade för att arbeta.
viktiga faktorer inom enstaka organisation är i enlighet med Human Relations:
Sociala kontakter
Icke-ekonomiska belöningar samt bestraffningar
Gruppnormer
Formellt samt informellt ledarskap
Administrativa skolan lyfter ansvarsfrågan likt bör tydliggöras samt för varenda mål bör detta ständigt bara finnas enstaka ansvarig.

Kopplingen mot auktoritet samt vice versa bör artikel klar samt framför allt explicit. samt för för att detta ej bör uppstå missförstånd bör varenda individ ej äga mer än ett ledare. samt chefen bör ej äga alltför många uder sig för då förlorar hen kontrollen: Henri Fayol liksom är förgrundsgestalt inom den administrativa skolan myntade begreppet kontrollspann, dvs detta antal personer vilket ett ledare kunna styra samt övervaka.Han betonar också vikten från för att upprätthålla disciplin.Information bör gå tjänstevägen, alltså lodrät genom hierarkin.

Detta styrsätt låter väldigt "diktatorisk", dock ledningen bör också uppmuntra initiativ liksom driver fram utvecklingen.
Byråkratiska skolan lyfter ledning samt lydnad. högsta Weber likt är upphovsman mot den byråkratiska skolan menar för att detta finns enstaka åtskillnand mellan makt samt auktoritet:
Makt besitter den likt kunna tvinga andra mot lydnad
Auktoritet besitter den såsom åtlyds frivilligt
"Weber menade för att effektivitet uppnås genom formella regler, rapporter samt kommunikationskanaler.Organisationen bör existera hierarkiskt uppbyggd tillsammans opersonliga kommunikationskanaler endast genom den hierarkiska organisationen.

Teorin präglas från för att undertrycka dem informella auktoriteterna samt lyfta fram positionsauktoriteterna. liksom ett sektion inom dem formella reglerna så bör befordringsgång samt säkerhet inom anställningen klart regleras. Fördelen tillsammans byråkrati är för att konflikter förmå reduceras genom för att man kunna hänvisa mot regler.

Teorin funkar särskilt god för enstaka organisation liksom befinner sig inom enstaka stadig miljö samt där detta finns krav på säkerhet samt övervakning. en modell på ett sådan organisation är enstaka myndighet. bekymmer uppstår angående förutsättningarna förändras samt detta finns ett fara för att reglerna, vilket egentligen är medel för för att nå målen, blir en mål inom sig; detta förmå bli viktigare för att följa varenda regler när man betjänar kunder än för att kunden betjänas på en god sätt.

bekymmer uppstår också när byråkratin blir för rigid samt organisationen slutar ifrågasätta sig själv, sina mål samt sina medel. Weber fanns också delade känslor inom förhållande mot sin personlig teori; han menade för att byråkratin fanns den oundvikliga samt fulländade organisationsteorin, samtidigt vilket han varnade för för att framtidens människor skulle stängas in inom ett "Rationalitetens järnbur" där allt fanns regelstyrt samt kontrollerat."

Obearbetat material

Beslutsskolan[redigera | redigera wikitext]
mot beslutsskolans förgrundsgestalter brukar man räkna dem amerikanska professorerna Herbert Simon samt James G March.

dem utgick ifrån för att beslutsfattande är den centrala aktiviteten inom organisationer - allt vilket sker äger sin bas inom en beslut vilket någon alternativt några fattat - samt dem studerade därför empiriskt hur människor inom organisationer fattar beslut.

Ett konsekvens från denna undersökning är för att människor är begränsat rationella (bounded rationality), vilket innebär för att man inom ett beslutssituation ej förmår ta in all tänkbar kunskap samt ej heller förmår för att formulera samtliga tänkbara beslutsalternativ.

Istället tar man in viss upplysning samt litar mot sina tidigare erfarenheter. March samt Simon namngav denne begränsat rationelle beslutsfattare mot Administrative Man samt kontrasterade denne mot den nationalekonomiska mikroteorins fullt rationelle Economic Man.

I senare verk utvidgade ej minimalt March kritiken mot dem rationella beslutsmodellerna samt pekade på för att man inom verkligheten ofta bestämmer sig för lösningar innan man formulerat bekymmer.

inom den s.k. soptunnemodellen för beslutsfattande (garbage can model for decision-making) pekade denne på för att beslut ofta inträffar utan förvarning, när detta på enstaka samt identisk gång råkar finnas en bekymmer, enstaka lösning, en beslutstillfälle samt enstaka legitim beslutsfattare. Däremot finns detta en starkt behov hos samtliga organisationer för att framstå likt rationella, vilket gör för att dem inför omvärlden mer än gärna visar upp ett falsk foto från rationella beslutsprocesser.

Contingency theory-synsättet[redigera | redigera wikitext]
Contingency-synsättet ("situationsanpassad") är en samlingsnamn på en flertal olika teoribildningar såsom besitter detta gemensamt för att dem ifrågasätter den klassiska organisationslärans grundtanke för att detta finns en bästa sätt för att strukturera.

Istället pekar dem på för att olika organisationer befinner sig inom olika omständigheter, samt för att detta är dessa omständigheter likt styr vilken den mest effektiv organisationsformen är inom just detta fall. detta vilket ger dem bästa resultatet kunna således ej avgörars utifrån ett allomfattande teori allt beror inom stället på situationens speciella karaktär.

ett god anpassning mot omgivning är orsaken mot för att organisationer är framgångsrika. Contingensy-synen betonar den innebörd vilket omgivningen besitter på organisationens struktur samt funktionsförmåga. detta innebär för att organisationen bör justera sina interna förhållanden mot omgivningen för för att bli produktiv.

Förhållandet mellan organisationen samt dess omgivning är inom centrum genom för att man betonar omgivningens innebörd för organisationens tillkomst samt fortlevnad.

Socioteknik[redigera | redigera wikitext]
detta s.k. sociotekniska synsättet förekom framför allt inom Storbritannien samt land beneath 1960- samt 1970-talen.

inom grunden låg ett inspiration från Human Relations-skolan samt enstaka vilja för att producera fabriksrelaterade organisationer likt bättre tog tillvara människors kreativitet samt behov från uppmuntran samt motivation.

Det grundläggande antagandet inom detta sociotekniska synsättet är för att varenda organisationer är kapabel beskrivas utifrån både sociala samt tekniska aspekter, samt för att dessa aspekter är relaterade mot varandra.

Ju bättre denna relation är utformad, desto mer produktiv är organisationen. varenda förändring inom ett från aspekterna riskerar därmed för att göra relationen sämre, försåvitt man ej samtidigt gör kompletterande förändringar inom den andra aspekten. Exempelvis är detta bara skadligt för organisationen för att genomföra massiva personalutbildningar (en "social" förändring) utan för att samtidigt också titta över själva produktionstekniken - utbildade människor liksom återkommer mot enstaka oförändrad produktionslina kommer för att bli mer missnöjda än dem fanns innan.

detta sociotekniska synsättet att föreslå eller råda något därför s.k. joint optimization - enstaka samtidigt samt samordnad optimering från både dem sociala samt dem tekniska systemen. Sociotekniken fick en praktiskt genomslag inom landet på 1970-talet, då flera stora företag, däribland Volvo gjorde förändringar från produktionsorganisationen inom enlighet tillsammans med teorins rekommendationer.

Kultursynsättet[redigera | redigera wikitext]
Kultursynsättet växte fram inom början från 1980-talet samt fick snabbt en grundlig genomslag både inom teori samt erfarenhet.

inom grunden för detta låg enstaka förståelse angående betydelsen från gemensamma normer samt värderingar för hur människor agerar inom organisationer. inom land besitter synsättet haft sin främste förespråkare inom professor Mats Alvesson.

Det praktiska genomslaget kom 1982 tillsammans med bestsellern In search of överlägsen kvalitet eller utmärkt prestation författad från Tom Peters samt Robert H Waterman.

inom boken hävdade dem för att källan mot organisatorisk effektivitet är för att varenda organisationsmedlemmar äger identisk grundvärderingar, samt för att en modernt ledarskap därför måste syfta mot för att formulera sådana grundvärderingar samt övertyga dem anställda angående dessa. Boken tog upp en antal framgångsrika amerikanska storföretag likt modell på för att teorin stämde, dock olyckligtvis kom detta senare för att gå ganska illa för flera från dem.

Kritikerna pekade på för att starka samt gemensamma värderingar möjligen är utmärkt inom framgångstider, dock för att detta förmå existera många svårt för att ändra på dessa när organisationen hamnar inom en nytt läge.

Forskningstraditionen inom kultursynsättet kom för att få enstaka helt ytterligare bakgrund.

Istället för för att betrakta tradition såsom ett uppsättning normer samt värderingar likt organisationen kunde lägga sig mot tillsammans nära sidan angående strukturer, teknologier samt annat (kultur såsom delsystem), så valde man för att betrakta organisationer såsom kulturer (kultur liksom metafor). Inspirationen mot detta kom från antropologi samt folkbeskrivning, dvs vetenskaper där man genom för att försöka förstå hur människor resonerar samt tolkar saker samt domstol är kapabel artikulera vilka (ofta omedvetna) grundläggande föreställningar såsom dem bär tillsammans sig.

Allt synligt beteende samt även fysiska artefakter inom ett organisation betraktas därmed såsom formulering för underliggande värderingar - organisationen finns bara angående samtliga människor är överens angående för att den finns! Dessa värderingar förmå mot massiv sektion artikel gemensamma, dock detta förmå också uppstå kulturkrockar- t ex mellan nyanställda samt ett befintlig organisation alternativt mellan två företag vilket slås samman.

Detta öppnade för enstaka ögonkontakt på ledarskap vilket kulturskapande samt kulturbärande, samt för enstaka ögonkontakt på organisationsförändring likt något betydligt svårare samt trögare än vilket man förut ägde trott.

Senare/Moderna organisationsteorier[redigera | redigera wikitext]
Nyinstitutionell organisationsteori[redigera | redigera wikitext]
Nyinstitutionell teori är enstaka vidareutveckling från institutionell teori.

Den grundläggande skillnaden är dock hur den nyinstitutionella teorin fokuserar mer på den institutionaliserade organisationens förhållande mot omvärlden, samt hur detta förhållande påverkar hur organisationen utvecklas samt förändras. När en nyinstitutionellt perspektiv anläggs på organisationsteorin fokuseras organisationsstrukturer samt processer inom organisatoriska fält.

dem organisatoriska fälten definieras från för att dem organisationer alternativt verksamheter vilket ingår inom dem är relaterade mot varandra på något sätt. detta är kapabel existera relationer likt konkurrens inom identisk bransch, producenter alternativt leverantörer samt kunder, myndigheter.

Organisationsekologi[redigera | redigera wikitext]
Organisationsekologi behandlar evolutionära processer inom alternativt mellan populationer från organisationer beneath långa tidsintervaller.

Målet är för att förstå dem krafter liksom formar organisatoriska strukturer över längre tidsperioder. Organisationsekologin initierades inom slutet från 1970-talet från Hannan samt Freeman, såsom ansåg för att för många fokus låg på företaget isolerat från förändringar inom miljön.

dem menade för att företag tillsammans med hög inre tröghet ej hinner justera sig mot snabba förändringar inom miljön samt därför är detta miljön vilket väljer vilka företag liksom överlever alternativt dör (survival of the fittest).

Organisationens teknologi förmå ej definieras likt något för för att uppnå en mål.

Teknologin är kapabel existera en fysiskt objekt, en redskap alternativt utrustning likt används inom produktionen, dem aktiviteter samt processer vilket utgör produktionsmetoderna alternativt den insikt vilket behövs för för att behärska använda olika verktyg samt metoder för för att producera enstaka vara, dvs. ”know-how:n”.

Man kunna säga för att teknologin transformerar råmaterialet mot ett vara. Organisationens teknologi kunna även tillämpas på dem lägre nivåerna, liksom avdelnings- samt uppgiftsnivå. modell på dessa nivåer är kapabel artikel marknadsföring, försäljning, ledning osv. eftersom detta finns flera olika teknologier inom ett organisation är detta viktigt för att organisationen vet vad kärnteknologin är, dvs.

den teknologi likt används för för att producera organisationens viktigaste varor. Olika företag äger olika kärnteknologier. Organisationens teknologier delas in inom olika typologier för kategorisering samt detaljer från olika teknologier. Joan Woodwards typologi klassificerar teknologier efter nivån på den teknologiska komplexiteten i enlighet med styck- samt specialproduktion, serie- alternativt massproduktion, samt kontinuerlig processproduktion.

James Thompson klassificerade teknologier liksom seriekopplade, förmedlande, samt stark. detta löpande bandet är den klassiska serieteknologin, förmedlande teknologin är länken mellan klient samt leverantör. Intensiva teknologier sker bl.a. på vårdinrättning. Perrow tittade på möjligheten för att analysera uppgiften samt uppgiftsvariationen inom sina antaganden samt kom fram mot fyra typer från teknologier; rutin, hantverk, ingenjörsarbete, samt icke-rutin teknologier.

Man talar även angående input-output. Input är mot modell råvaror såsom kommer mot enstaka fabrik, såsom sedan blir varor, output. Högteknologi finns inom organisationer liksom utvecklas väldigt fort, såsom mot modell bil- samt datorfabriker. Tjänsteteknologi är bland annat nyhetsbyråer där värdet från nyheter försvinner fort.

Tillverkningsteknologi utnyttjas, vilket namnet säger, inom organisationer liksom tillverkar olika produkter.

Ekonomiska organisationsteorier (principal-agency/kontraktsteori; transaktionskostnadsteori)[redigera | redigera wikitext]
väsentlig organisationslära[redigera | redigera wikitext]
väsentlig organisationsteori är i enlighet med Alvesson samt Deetz uttalat politisk; organisationer är ej värdeneutrala institutioner utan är för att betrakta liksom politiska arenor där olika former från maktutövning bedrivs.

Alvesson samt Deetz menar för att väsentlig organisationsteori framförallt äger bidragit tillsammans med enstaka bedömning från hur enstaka målinriktad, instrumentell rationalitet, detta önskar säga en tänkande vilket präglas från en ensidigt fokus på konsekvens inom begrepp från produktivitet alternativt lönsamhet, besitter kommit för att dominera managementtänkadet samt managementpraktiker inom organisationer.

Den tankesystem vilket ibland brukar kallas managerialism, detta önskar säga föreställningen för att varenda typer från organisationer förmå tillämpa en fastställt regelverk samt ett uppsättning metoder samt tekniker inom avsikt för att uppnå sina målsättningar samt liksom betonar chefer samt ledares innebörd för effektiviteten inom detta tillämpande, äger blivit grundligt analyserad samt kritiserad från kritiska organisationsteoretiker.

Karl Marx ("Marxistiskt organisationsteori")
Adam Smiths
Charles Babbage
Andrew Ures

Källa