Vad kan ett datorvirus göra

Ordet datorvirus används oftast liksom en samlingsnamn till skadliga appar samt infekterade filer. Dagens datorvirus sprids främst på grund av för att tjäna valuta åt angriparna likt skapar datorvirusen. Datorvirus är kapabel mot modell stjäla betalkortsnummer. dem är kapabel även kryptera enstaka dators filer samt kräva ett lösensumma på grund av för att återställa filerna.

Även kallat: datavirus, skadlig kod, skadeprogram, virus samt malware, maskering, trojan.

Vad existerar en datorvirus?

Termen datorvirus är kapabel syfta vid numeriskt värde saker.

inom folkmun används datorvirus vilket en samlingsbegrepp till varenda typer från skadeprogram. Den gemensamma divisor till skadeprogram existerar för att dem utför något tillsammans datorn alternativt mobilen mot användarens vilja samt oftast tillsammans ont uppsåt.

Rent tekniskt syftar datorvirus vid ett bestämd typ från skadeprogram.

andra typer från skadeprogram existerar maskar samt trojaner. detta likt skiljer mellan datorvirus, maskar samt trojaner existerar sättet såsom dem sprids.

Bland dagens skadeprogram existerar detta trojaner såsom utgör detta stora hotet, både vid datorn samt mobilen.

Vad fullfölja skadeprogram?

Dagens skadeprogram existerar oftast programmerade på grund av för att tjäna valuta åt angripare.

Detta förmå skadeprogrammen utföra vid olika sätt då dem besitter lyckats infektera enstaka datamaskin alternativt telefon. en vanligt sätt existerar för att dem krypterar datorns filer samt kräver enstaka lösensumma på grund av för att återställa filerna mot läsbart skick. sådana skadeprogram kallas utpressningstrojaner alternativt ransomware.

En variant från identisk skadeprogramstyp stjäl datorns filer samt hotar tillsammans för att publicera filerna vid nätet angående användaren ej betalar lösensumman.

Denna variant existerar framförallt riktad mot organisationer såsom besitter råd för att erlägga stora lösensummor, ej mot privatpersoner. dem flesta utpressningsförsök såsom riktas mot privatpersoner existerar bara tomma hot. en modell existerar utpressningsmejl var någon hotar tillsammans med för att sprida enstaka rulle vid dig då ni porrsurfar.

Dagens skadeprogram kunna även generera valuta utan för att märkas.

Kriminella ligor bygger sammanslutningar tillsammans med mängder från infekterade datorer samt andra uppkopplade prylar. Dessa sammanslutningar kallas botnät. Ligorna använder sina botnät på grund av för att utvinna kryptovalutor alternativt till för att skicka massvis från trafik mot utvalda webbplatser således för att webbplatserna blir oåtkomliga på grund av riktiga gäst.

Den sistnämnda typen från attack kallas överbelastningsattack alternativt DDoS-attack. (eng. Distributed Denial of Service).

Sist dock ej minimalt förmå skadeprogram ligga ner obemärkta inom bakgrunden till för att stjäla exempelvis betalkortsuppgifter samt kod för att få tillgång vilket knappas in. liknande skadeprogram kallas spionprogram, ifrån engelskans spyware.

Dagens skadeprogram existerar ej liksom förr

Dagens vinstfokuserade skadeprogram skiljer sig ifrån skadeprogrammen liksom spreds vid 80-, 90- samt start från 00-talet.

Den tidens skadeprogram plats framförallt förstörande samt irriterande mot sin karaktär. dem kunde exempelvis radera användarens handling alternativt notera ovan viktiga filer således för att datorn ej längre kunde starta. Denna typ från skadeprogram existerar kvar tätt förknippad tillsammans med termen "datorvirus", dock detta existerar viktigt för att uppleva mot förändringen likt äger skett: förr inom tiden märktes skadeprogrammen klart.

således existerar ej ständigt längre fallet.

Världens allra inledande kända skadeprogram fanns bara en kall vid uppmärksamhet. Creeper, ifrån 1971, fanns helt ofarligt samt visade bara meddelandet ”I’m the Creeper. Catch me if you can!” utan för att skada datorn alternativt dess filer. Creeper visade dock för att elakartade skadeprogram skulle behärska ställa mot massiv oreda inom framtiden, vilket även blev fallet.

Creeper gav upphov mot världens inledande antivirusprogram, vilket kallades skördare.

inom takt tillsammans för att skadeprogrammen blev en allt större bekymmer, blommade marknaden på grund av antivirusprogram upp. Bland Windows-datorer blev kompletterande antivirusprogram närmast ett nödvändighet. Situationen blev mot slut ohållbar, samt operativsystemstillverkarna bestämde sig till för att bygga in primär antivirusprogram inom sina operativsystem.

Idag finns elementär antivirusprogram inom varenda underhållna versioner från fönster, Mac OS samt Android.

Hur sprids datorvirus?

Datorvirus existerar ej bara enstaka samlingsterm på grund av samtliga typer från skadeprogram. detta existerar även namnet vid ett bestämd typ från spridningsmekanism. Datorvirus sprids vid identisk sätt liksom biologiska virus.

dem sprids alltså tillsammans med hjälp från något annat.

Idag sprids datorvirus via infekterade filer, mot modell Word-dokument samt Excel-arbetsböcker. ifall ett brukare öppnar enstaka smittad fil (och luras för att klicka sig förbi varningarna) förmå viruset både infektera användarens datamaskin samt lägga mot sig inom användarens andra filer.

då användaren sedan delar dem infekterade filerna tillsammans vänner samt kollegor kunna viruset spridas mot deras datorer.

Datorvirus liksom spridningssätt existerar numera mindre vanligt förekommande. Våra datorer äger blivit förbättrad vid för att förhindra spridningen samt kunna ofta märka ifall en datorvirus besitter ändrat inom en schema alternativt ett app.

Våra mobiler existerar inom detta närmaste helt opåverkade från datorvirus.

andra typer från skadeprogram äger inom stället tagit över.

Hur sprids maskar?

Till skillnad ifrån en datorvirus kunna enstaka maskering sprida sig egen. ett maskering existerar alltså enstaka typ från skadeprogram såsom ej behöver hjälp till för att hitta mot nya datorer.

Maskar kunna sprida sig vid flera olika sätt. E-postmaskar existerar en modell.

dem sprids via mejlbilagor samt via filer såsom detta länkas mot ifrån mejl. ifall enstaka brukare råkar öppna enstaka smittad bilaga (eller länkad fil) är kapabel masken mejla vidare sig egen mot varenda mottagare inom användarens kontaktlista.

En ytterligare typ från maskering existerar nätverksmaskar. vilket detta hörs vid namnet sprids dem via nätverket.

ifall enstaka datamaskin vid nätverket blir smittad är kapabel enstaka nätverksmask attackera andra datorer vid identisk nätverk samt sprida vidare sig mot dem.

Dagens datorer äger god skydd mot maskar. på grund av för att ett maskering bör behärska infektera ett datamaskin utan för att användaren utför något måste detta finnas ett sårbarhet inom datorns operativsystem alternativt inom dess appar samt program.

Det existerar därför viktigt för att hålla datorn uppdaterad.

varenda kalenderår upptäcks flera nya sårbarheter såsom maskar förmå dra nytta från. Genom för att hålla operativsystemet, apparna samt programmen uppdaterade täpps dessa sårbarheter mot. Då är kapabel maskarna bara erhålla fotfäste angående användaren råkar släppa in dem, vilket vanligtvis förutsätter för att användaren klickar sig förbi enstaka alternativt flera varningar.

då detta gäller dagens mobiler existerar dem inom princip helt befriade ifrån maskhotet.

Hur sprids trojaner?

Trojaner äger fått sitt namn ifrån legenden angående den trojanska hästen. enstaka trojan existerar alltså ett typ från skadeprogram vilket verkar artikel ett ofarlig app alternativt en helt legitimt schema.

inom själva verket existerar detta något helt annat.

Trojaner sprids vid flera sätt. noggrann likt maskar kunna dem komma via e-postbilagor. enstaka bifogad fil vilket ser ut såsom en handling är kapabel inom själva verket artikel något skadligt. Angripare använder identisk teknik till för att sprida trojaner via sociala medier samt chattappar.

Trojaner kunna även spridas genom för att enstaka brukare råkar ladda ned enstaka smittad fil ifrån internet.

ett brukare liksom önskar installera enstaka fräsch app alternativt en nytt schema förmå råka ladda ned enstaka trojan inom stället. detta existerar därför viktigt för att enbart ladda ned appar samt schema ifrån utgivarnas officiella webbplatser alternativt ett etablerad appbutik (till modell App Store, Google Play alternativt Microsoft Store).

Trojaner existerar detta stora hotet bland dagens skadeprogram, både vid datorn samt mobilen.
Datorn samt mobilens operativsystem ger elementär skydd mot trojaner således länge operativsystemen hålls uppdaterade, dock dem kunna inte någonsin ge perfekt skydd.

Detta eftersom trojaner lurar brukare för att frivilligt infektera sig själva. Windows-datorer existerar maximalt utsatta, dock även Mac OS-datorer Android-mobiler drabbas.

Hur skyddar jag min datamaskin samt rörlig ifrån datorvirus?

• Håll datorns samt mobilens operativsystem, schema samt appar uppdaterade. Installera säkerhetsuppdateringar således fort dem blir tillgängliga.
• Håll datorns antivirusprogram samt brandvägg aktiverade.
• Undvik för att öppna bilagor (eller länkade filer) vilket kommer via mejl alternativt chattmeddelanden.

  Detta gäller framförallt ifall ni ej besitter väntat dig för att ett fåtal en mejl ifrån den påstådda avsändaren. Kontakta avsändaren via ett alternativ kontaktväg nära minsta tveksamhet. Svara ej vid detta misstänkta mejlet alternativt meddelandet.

• Ladda endast ned appar samt schema ifrån dem officiella webbplatserna alternativt operativsystems appbutiker.

  Installera inte någonsin appar alternativt schema vid uppmaning från någon annan.

• Lita enbart vid virusvarningar liksom framträda inom ditt antivirusprogram alternativt direkt ifrån ditt operativsystem. detta sker för att bedragare sprider falska webbannonser samt skickar falska push-notiser liksom påstår för att din datamaskin alternativt rörlig äger infekterats från virus.