Diplomatisk relationer tyskland i världen

Tyskland behöll efter återföreningen 1990 många från detta forna Västtysklands utrikespolitiska prioriteringar. för att sträva efter fred samt demokratiska värderingar liksom mänskliga rättigheter är än idag viktiga ledstjärnor liksom multilateralt samarbete.

Tyska regeringar äger satsat på för att samverka inom EU, Nato samt FN för för att förverkliga utrikespolitiska mål. för att agera ensamt besitter ej varit på anförande samt knappast heller för att ta på sig en ledaransvar – många ett följd från lärdomarna efter landets roll inom två världskrig, dess nazistiska förflutna samt tyskarnas pacifistiska hållning.

Olaf Scholz statsmakt meddelade 2023 för att den skulle börja föra ett feministisk utrikespolitik, inspirerad från Sverig från 2014 mot 2022.

detta innebar dels för att ett större sektion från utvecklingsstödet skulle inriktas på alternativt väga in jämställdhetsfrågor samt kvinnors rättigheter, dels för att andelen kvinnor inom utrikesförvaltningen samt på inflytelserik poster skulle ökas.

Relationerna mot USA besitter fortsatt för att artikel viktiga.

Så länge Sovjetunionen upplevdes vilket en hot fanns Västtyskland enstaka från USA:s maximalt lojala allierade inom Europa. Efter detta kalla krigets slut blev inställningen mot USA mer skeptisk, samt relationerna utsattes för stora påfrestningar inom samband tillsammans Tysklands motstånd mot USA:s planer på för att anfalla Irak inom början från 00-talet.

Förbindelserna mellan USA samt Tyskland förbättrades när Angela Merkel tillträdde såsom förbundskansler.

Relationerna påverkades negativt när USA:s president Donald Trump signalerade en minskat nyfikenhet från för att försvara europeiska länder inom slutet från 2010-talet.

När Joe Biden tog över presidentposten 2021 kom emellertid signaler ifall för att säkerhetssamarbetet tillsammans Tyskland samt Nato åter fanns prioriterat samt skulle tryggas. Samarbetet besitter fördjupats efter för att Ryssland inledde konflikt mot Ukraina 2022 (se nedan).

EU samt Frankrike

Att verka för europeiskt samarbete är enstaka ytterligare från Tysklands utrikespolitiska hörnstenar såsom också slås fast inom grundlagen.

Här äger relationen mot land i västeuropa enstaka massiv betydelse; den europeiska integrationen besitter drivits framåt från den så kallade fransk-tyska axeln. Frankrikes president samt Tysklands förbundskansler äger liksom regel mötts varenda år för för att stärka relationerna mellan länderna samt trots olika uppfattningar inom ett sektion områden utarbeta kompromisser vilket ofta omvandlats mot EU-politik.

Länderna bildade 1987 enstaka gemensam militärstyrka, den fransk-tyska brigaden, likt därefter utvecklades mot den flernationella styrkan Eurocorps.

Vid tiden för den tyska återföreningen oroades ej minimalt land i västeuropa för för att en större Tyskland skulle bli alltför ledande samt rikta sitt nyfikenhet mot Central- samt Östeuropa.

Dåvarande förbundskanslern Helmut Kohl markerade då Tysklands lojalitet mot EU genom för att ”offra” den populära tyska D-marken samt stödja genomförandet från EU:s ekonomiska samt monetära union (EMU) liksom skrevs in inom Maastrichtfördraget 1992.

Tyskland plats pådrivande när länder från detta tidigare östblocket blev medlemmar inom EU 2004 samt 2007, samt när flera från dem fick tillträde mot den västliga försvarsalliansen Nato.

Under eurokrisen (se Modern historia) fann Angela Merkels statsmakt stöd för sin linje, för att problemen hos krisdrabbade euroländer skulle lösas tillsammans med budgetdisciplin samt minskad statsskuld, hos Frankrikes dåvarande president Nicolas Sarkozy.

Sedan 2012 efterträtts på presidentposten från socialisten François Hollande såsom plats emot åtstramningspolitiken svalnade de bilaterala relationerna. Därefter äger dock regeringarna åter samarbetat inom stora frågor, såsom terrorismbekämpning efter Paris-attentatet 2015, samt nära mitten från 2010-talet ville dem bägge länderna tillsammans verka för en fördjupat försvarssamarbete inom EU.

På den franske presidenten Emmanuel Macrons förslag kom tio europeiska länder 2018 − däribland Tyskland, Storbritannien, Spanien samt Portugal − överens ifall för att forma ett gemensam militär styrka, detta så kallade Europeiska interventionsinitiativet.

Därigenom bör arméstyrkor inom flera europeiska länder behärska samordnas samt gemensamt behärska sättas in inom brådskande kriser.

Ett nytt vänskapsfördrag mellan Tyskland samt land i västeuropa, enstaka fortsättning på Elyseefördraget från 1963, undertecknades 2019 inom den tyska staden Aachen. Avtalet skulle leda mot fördjupat samarbete på ett rad områden däribland utrikes-, försvars- samt säkerhetspolitik samt lyfte även fram den viktiga roll likt land i västeuropa samt Tyskland agerar inom detta europeiska samarbetet.

En energisk utrikespolitik

Rysslands annektering från Krim 2014 från Ukraina innebar för att Tysklands sekellånga traditioner från nära grupp mot Ryssland starkt ifrågasattes.

Trots detta tyska beroendet från rysk gas- samt oljeimport samt viktig tysk export mot Ryssland, deltog Tyskland när EU-länderna beslöt för att införa sanktioner mot Ryssland 2014–2015.

Syrienkriget samt flyktingkrisen 2015 (se Inrikespolitik samt författning) bidrog mot för att driva på utvecklingen mot enstaka mer energisk tysk utrikespolitik.

Sommaren 2016 kom ett fräsch vitbok för försvarspolitiken där detta bland annat stod för att Tyskland besitter ”ett ansvar för att aktivt påverka den globala ordningen.” dock den tyska regeringen besitter haft svårt för att få gehör för sin linje bland tyskarna, där ett majoritet ännu anser för att Tyskland bör äga ett återhållsam utrikespolitik samt ej engagera sig inom någon högre grad inom aktioner utomlands.

Rysslands fullskaliga invasion från Ukraina inom början från 2022 ledde mot enstaka radikal omstöpning från Rysslandspolitiken. Förbundskansler Olaf Scholz stoppade den ryska gasledningen Nord Stream 2 samt inledde ett omläggning från energipolitiken för för att minska beroendet från rysk fossilgas (se Naturtillgångar, energi samt miljö).

Tyskland stödde även dem grundlig EU-sanktioner såsom infördes efter den fullskaliga ryska invasionen från Ukraina 2022. 

I början från 2020-talet gjorde den tyska regeringen även ansatser för att utöka Tysklands militära närvaro inom den indo-pacifiska region för för att tillsammans tillsammans andra västländer försöka möta Kinas växande militära kraft samt aggressiva hållning.

en tyskt krigsfartyg skickades mot Sydkinesiska havet 2021, militärflygplan deltog inom övningar inom Australien samt nya samarbeten planerades för dem kommande åren. 

Det grundlig tyska handelsutbytet tillsammans med Kina är från högsta vikt, dock den asiatiska jätten uppfattas ej bara liksom ett ”partner” utan pekas även ut liksom ”en konkurrent” samt ”rival” inom den senaste Kinastrategin.

Den tyska regeringen önskar minska beroendet från Kina – en beroende liksom äger ökat på senare år ej minimalt bland tyska industriföretag vilket också ser potentialen inom den kinesiska marknaden. Förbundskansler Olaf Scholz äger dock understrukit för att detta ej handlar angående för att avbryta samarbetet utan ifall för att minska riskerna tillsammans en alltför nära utbyte.

detta beroende från rysk gas  vilket byggts upp är en avskräckande modell. Kina lyfts också fram från den tyska underrättelsetjänsten likt detta främsta hotet när detta gäller ekonomiskt spionage mot Tyskland.

Försvar

År 2011 lades den obligatoriska värnplikten ner.

inom stället infördes enstaka yrkesarmé kompletterad tillsammans frivillig värnplikt. Rysslands konflikt mot Ukraina besitter dock inneburit för att förändringar från systemet utreds för för att öka antalet liksom gör värnplikt. 

2012 avgjorde författningsdomstolen för att Tysklands väpnade styrkor inom framtiden bör behärska använda vapen mot terrorangrepp inom tyskt luftrum samt på tysk mark inom undantagsfall, ifall landet utsätts för angrepp från "katastrofala proportioner".

Militären får ej lov för att använda vapen för för att få övervakning över demonstrationer, samt detta är heller ej tillåtet för att skjuta ner kapade passagerarplan. detta krävs en beslut från den federala regeringen för för att militären över skalle taget bör få använda vapen.

Utländska styrkor äger varit stationerade inom Tyskland sedan andra världskriget, dock deras storlek äger minskat kraftigt.

Natoländerna besitter beneath senare år reducerat sina styrkor inom landet.

Enligt enstaka tidigare tolkning från grundlagen kunde Tyskland ej sända egna trupper utanför Natoområdet. Frågan besitter varit inrikespolitiskt känslig på bas från 1900-talets saga samt starka pacifistiska strömningar inom landet.

Författningsdomstolen fastslog dock 1994 för att militära insatser inom utlandet ej bryter mot grundlagen beneath förutsättning för att detta är frågan ifall fredsbevarande alternativt fredsskapande operationer grundade på beslut från FN:s säkerhetsråd. inom varenda enskilt fall måste förbundsdagen fatta beslut ifall insatsen.

Efter utslaget inom författningsdomstolen besitter tysk militär deltagit inom flera operationer.

1996 avgjorde förbundsdagen för att Tyskland skulle delta inom Natostyrkan inom Bosnien-Hercegovina på identisk villkor likt andra länder. När tyska trupper övervakade evakueringen från utlänningar undan oroligheter inom Albanien 1997 öppnade tyska soldater flamma mot enstaka fientlig styrka för första gången sedan 1945. beneath Natos bombkrig mot Serbien beneath Kosovokonflikten våren 1999, såsom ej byggde på något FN-beslut, ställde Tyskland upp tillsammans 14 Tornadoplan samt 2001 sändes tyska trupper mot den Natoledda Isafstyrkan inom Afghanistan.

Sommaren 2021 blev tagna detta sista kvarvarande förbandet bostad från Afghanistan likt en led inom USA:s samt Natos trupptillbakadragande från landet.

 Tyska trupper äger deltagit inom flera militära insatser utomlandes, däribland inom Kosovo, Libanon samt Mali. 2014 beslöt tyska regeringen för att skicka vapen mot kurdiska styrkor inom norra Irak samt bistå tillsammans med militär träning för för att stödja deras kamp mot Islamiska staten. 

I samband tillsammans Rysslands militära angrepp på Ukraina inom månad 2022 beslöt den tyska regeringen även för att bistå den ukrainska regeringen tillsammans pansarvärn samt luftvärnsrobotar tillsammans mera samt frångick därmed principen angående för att ej skicka vapen mot enstaka konflikthärd. Samtidigt tillkännagav regeringen för att 100 miljarder euro skulle gå mot för att rusta upp detta tyska försvaret.  Året därpå meddelade regeringen för att försvarsutgifterna bör öka mot två andel från bruttonationalprodukten, vilket också är detta mål liksom finns för Natos medlemsländer. 

Om våra källor

LÄSTIPS – läs mer angående Tysklands utrikespolitik inom UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Aachenfördraget – fräsch kraft inom tysk-franskt samarbete?

(2019-01-24)

Texten är uppdaterad/granskad 17 juli 2023. Redaktör: Martina Johannesson

Länkar mot mer information