Hur kommer men ihåg sitt förra liv

Men detta existerar mer komplicerat än vilket detta möjligen låter. plats inom hjärnan våra minnen egentligen finns existerar kvar ”en från minnesforskningens stora gåtor”, säger Lars Olson, professor nära avdelningen på grund av neurovetenskap. detta existerar ej därför för att vissa nervceller rymmer vissa minnen, medan andra nervceller rymmer andra.

inom stället lagras våra långtidsminnen utspridda vid flera platser inom hjärnbarken, säger Lars Olson:

– Tänk dig för att man avbildar något inom struktur från en 3d-projektion vid ett glasbit likt man sedan träffar sönder. detta sägs för att man då ser enstaka nästan fullständig foto, fast tillsammans med sämre upplösning, inom varenda enskild skärva.

Ungefär därför verkar minnen lagras in inom hjärnbarken.

i enlighet med vissa uppskattningar sägs hjärnan bestå från nära 100 miljarder nervceller samt dem flesta sitter tätt packade inom hjärnbarken. detta är kapabel jämföras tillsammans med antalet stjärnor inom enstaka normalstor galax, såsom även sägs artikel 100 miljarder. varenda nervcell besitter förbindelse tillsammans med cirka 10 000 andra nervceller via synapser, kontaktytor på grund av överföring mellan cellerna.

inom detta svårt att förstå stora nätverk existerar våra långtidsminnen lagrade, säkerhetskopierade ofantligt flera gånger.

– angående man tar försvunnen små delar från hjärnbarken vid ett individ försvinner nästan inga minnen. Informationen finns vid sålunda flera platser för att den ej går förlorad, säger Lars Olson.

Obegripligt massiv minneskapacitet

En sektion personer föds tillsammans ett obegripligt massiv minneskapacitet.

ett sådan individ existerar Kim Peek, likt fanns förebild mot huvudpersonen inom filmen Rain Man. denne kunde studera oerhört snabbt samt memorera innehållet inom skrivna verk ordagrant. nära sin död kunde denne återge tusentals skrivna verk samt mängder från detaljerade uppgifter angående stadskartor, militärhistoria samt melodier – samt massor från annat.

– denne fanns likt ett levande sökmotor.

Ofantliga mängder resultat fanns inlagrad inom hans hjärna. detta fanns ingen bortre gräns på grund av vad vilket gick för att lagra in, säger Lars Olson. denne anser för att personer såsom Kim Peek, likt kallas högpresterande savanter, existerar högintressanta till den liksom önskar förstå hur minnet fungerar. besitter dessa personer mer från identisk existera vilket människor tillsammans med normal minnesfunktion äger alternativt fungerar deras minne vid något annat sätt?

alternativt äger även normala människor egentligen identisk minneskapacitet, fast något håller inlagringen tillbaka?

– Ja, visst existerar detta spännande för att tänka sig det? oss vet helt enkelt ej. detta oss vet existerar för att flera sålunda kallade savanter äger någon struktur från hjärnskada, dock detta gäller ej varenda.

detta existerar svårt för att dra slutsatser ifall dem på denna plats specialförmågorna, till personer tillsammans sådan på denna plats extrem minneskapacitet existerar därför ovanliga. detta finns högst enstaka handfull kända vid läka planeten, säger Lars Olson.

Men, hos oss tillsammans normal minneskapacitet, var endast vissa händelser samt information biter sig fast – vad styr urvalet?

vad existerar detta likt avgör angående något anses minnesvärt alternativt inte? i enlighet med Lars Olson agerar den relaterade till känslor laddningen inom enstaka incident massiv roll till angående den kommer lagras in alternativt ej. angående oss besitter blivit väldigt rädda, glada alternativt arga ovan något existerar detta troligare för att minnet konsolideras, alltså kodas djupare inom hjärnbarken via fler synapskopplingar.

inom övrigt existerar detta ett sektion från gåtan kring vårt minne; detta existerar oklart hur urvalet styrs, hur oss väljer ut detta liksom behålls till framtiden.

Men varenda gång oss plockar fram en minne samt tänker vid detta lagras detta in igen, ännu djupare, ännu enklare för att plocka fram vid nytt.

Den processen kallas rekonsolidering. för att oss ständigt lagrar våra minnen vid nytt utför dem sköra samt opålitliga.

När oss tänker åter vid ett incident existerar detta troligt för att oss putsar vår allegori, fyller år inom sådant oss ej riktigt kommer minnas alternativt låter historien färgas från associationer oss utför nära tillbakablicken.

detta existerar sedan den friserade bilden oss lagrar. detta existerar därför både ni samt din broder förmå äga fel ifall den var julen då ni plats små, även angående ni båda känner er säkra vid för att minnas rätt.

Högst föränderliga

Våra minnen existerar alltså högst skiftande. Förmågan mot inlagring varierar även genom existensen.

Tidigt inom existensen klarar hjärnbarken ej riktigt från för att utföra sitt arbete, då den omogna hjärnan innehåller enormt flera synapser såsom successivt sållas försvunnen. detta existerar skälet mot för att oss besitter ett fåtal alternativt inga minnen ifrån våra inledande tid – hjärnan existerar ej mogen på grund av uppgiften.

Senare inom existensen tappar oss vid nytt inom minnesförmåga. från samtliga minnessystem oss äger (se faktaruta) existerar detta episodiska minnet samt arbetsminnet maximalt ålderskänsliga.

Andra minnen, såsom förmågan för att åka cykel alternativt uppleva igen enstaka kattdjur, påverkas avsevärt mindre från för att vår hjärna bli äldre.

dock oss får svårare för att lägga nya avsnitt mot berättelsen ifall våra liv. oss får även svårare för att anlända åt detta redan inlagrade, framför allt detta nyligen inlagrade. Detta gäller både personer tillsammans en normalt åldrande samt dem likt drabbas från demenssjukdomar, säger psykologen Lars Bäckman, professor nära avdelningen till neurobiologi, vårdvetenskap samt samhälle nära Karolinska Institutet.

– detta liksom sker existerar för att nervceller dör samt synapser försvinner.

detta sker både hos dem likt får ett demensdiagnos samt hos andra. Man kunna fråga sig ifall detta existerar enstaka artskillnad alternativt enstaka gradskillnad mellan dessa numeriskt värde grupper. Jag menar för att detta existerar ett gradskillnad samt önskar gärna nyttja begreppet accelererat åldrande inom stället på grund av demenssjukdom.

nära accelererat åldrande faller minnesförmågorna snabbare undan, dock detta sker vid identisk sätt liksom nära en friskt åldrande, säger han.

Starkare känslomässig laddning

Generellt sett minns oss år mellan 20- samt 30-årsåldern bäst. Frågan existerar vad detta beror vid. Tenderar minnen ifrån denna period inom existensen, då oss utför många på grund av inledande gången, för att äga starkare känslomässig laddning?

alternativt är kapabel dessa minnen ofta äga återkallats samt vid därför sätt förstärkts? alternativt fungerar minnet allmänt sett förbättrad inom denna ålder? detta senare vänder sig Lars Bäckman kraftigt emot.

– detta står inom varje lärobok ifall åldrande för att minnesförmågan sjunker redan tidigt inom existensen, någonstans kring 25- mot 30-årsåldern.

detta existerar fel. Den tesen bygger vid tvärsnittsstudier var man jämfört äldre personer tillsammans med yngre. detta blir missvisande, eftersom detta rör sig ifall olika generationer vilket levt beneath olika villkor då detta gäller viktiga faktorer till minnesförmågan, liksom mot modell utbildningsnivå, kroppslig handling alternativt kost, säger han.

Andra studier, var individer följts beneath flera kalenderår samt jämförs tillsammans sig själva, visar inom stället för att minneskapaciteten allmänt sett sjunker nära ungefär 65-årsåldern.

dock den individuella variationen existerar massiv – samt orsakerna mot den önskar Lars Bäckman samt hans kollegor försöka ringa in. inom detta arbetet existerar dem särskilt intresserade från substansen dopamin, likt fungerar såsom en allmänt smörjmedel inom hjärnan samt får synapserna för att må bra.

Forskarna önskar bland annat ta reda vid inom vilken omfattning mätbara nedgångar inom dopaminnivåer går för att koppla mot senare minnesproblem.

dem önskar även undersöka vad såsom utmärker dem individer liksom sent inom existensen äger höga dopaminnivåer – äger dem startat ifrån ett högre nivå alternativt finns detta några tydliga skyddsfaktorer vilket hindrar nivåerna ifrån för att sjunka?

– Oavsett vilket oss kommer fram mot är kapabel man redan för tillfället slå fast för att den likt önskar vårda sin hjärna samt sitt minne bör ägna sig åt kroppslig handling.

för att syresätta hjärnan existerar för att hjälpa den. detta existerar väl belagt inom massor från studier gjorda vid olika sätt vid både människa samt försöksdjur, säger Lars Bäckman.

Tydlig könsskillnad

Utöver ålderspåverkan finns detta ett klar könsskillnad kring vår minnesförmåga.

detta vet Agneta Herlitz, mentalvårdare samt professor nära avdelningen på grund av klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. denna berättar för att kvinnor allmänt sett äger en förbättrad återkommande minne samt äger enklare på grund av för att komma minnas sådant likt går för att återberätta. Samtidigt besitter män allmänt sett enklare för att producera spatiala minnen, likt mot modell hur man rör sig mellan platser alternativt hittar inom ett skog.

Men angående detta går för att producera ett allegori ifall hur man rör sig mellan platserna, vilket mot modell ”först går man mot mataffären samt sedan går man ovan torget mot blomsterhandeln”, då blir könsskillnaderna många små då detta gäller detta spatiala minnet.

Minneskapaciteten hos både män samt kvinnor äger successivt förbättrats sedan tidigare generationer. detta intressanta existerar för att kvinnors minnesförmågor besitter förbättrats mer än mäns. i enlighet med flera studier liksom Agneta Herlitz samt hennes forskargrupp arbetar tillsammans verkar varenda kognitiva förmågor förbättras lite mer till kvinnor än till män mellan generationerna.

Viktiga skäl mot detta existerar ökat deltagande inom arbetslivet, högre utbildningsnivå samt förbättrad jämställdhet.

då levnadsförhållandena ökar inom en nation tycks alltså kvinnor dra särskilt massiv nytta från detta – ej minimalt då detta gäller detta episodiska minnet. detta innebär för att kvinnors övertag då detta gäller förmågan för att minnas händelser existerar något större inom länder tillsammans goda levnadsförhållanden. dock vad betyder detta här?

agerar detta någon roll till individens välbefinnande samt välmående? Mår man förbättrad från för att minnas riktig angående den var julaftonen?

– Jag skulle snarare vilja yttra sålunda här: detta existerar god till en samhälle för att äga kompetenta invånare. detta existerar utmärkt på grund av demokratideltagandet samt detta bidrar mot för att en samhälle förmå ligga ner inom framkant då detta gäller undersökning samt tillväxt.

inom en välmående samhälle förmå även fler må god, säger Agneta Herlitz.