raylard.pages.dev






Vem blir förbundskansler i tyskland

Förbundsdagsvalet inom Tyskland 2021


← 201726 september 2021 (2021-09-26)2025 →

Förbundsdagens 598 platser + utjämningsmandat
Valdeltagande76,6 %
  Första område Andra område Tredje område
 
Ledare Olaf ScholzArmin LaschetTino Chrupalla
& Alice Weidel
Parti SPDCDU/CSUAfD
Föregående val 153 mandat
(20,5 %)
246 mandat
(32,9 %)
94 mandat
(12,3 %)
Erhållna mandat 206 197 83
Mandatförändring ▲ 53 ▼ 49 ▼ 11
Röster 11 949 756 11 173 806 4 802 097
Andel 25,7 % 24,1 % 10,3 %

  Fjärde område Femte område Sjätte område
 
Ledare Christian LindnerJanine Wissler
& Susanne Hennig-Wellsow
Annalena Baerbock
Parti FDPLinkeGrüne
Föregående val 80 mandat
(10,7 %)
69 mandat
(9,2 %)
67 mandat
(8,9 %)
Erhållna mandat 92 39 118
Mandatförändring ▲ 12 ▼ 30 ▲ 51
Röster 5 316 698 2 269 993 6 848 215
Andel 11,5 % 4,9 % 14,8 %

  Sjunde område
 
Ledare Stefan Seidler
Parti Südschleswigscher Wählerverband
Föregående val kandiderade senast 1961
Erhållna mandat 1
Mandatförändring ▲ 1
Röster 55 330
Andel 0,1 %


Förbundsdagsvalet 2021 fanns en omröstning såsom ägde boende 26 september 2021 till för att välja ledamöter mot Förbundsdagen, Tysklands federala parlament.

Största område blev Tysklands socialdemokratiska område (SPD), tillsammans med 25,7 %.[1] Såväl Olaf Scholz (SPD) såsom Armin Laschet (CDU/CSU) förklarade dock efter valet för att dem båda numeriskt värde fortsätter för att aspirera vid rollen vilket Tysklands kansler, samt avsåg för att forma ett koalition tillsammans med Die Grünen respektive FDP.[2]Christian Lindner (FDP) föreslog därför Annalena Baerbock (Die Grünen) för att dem båda partierna ursprunglig skulle förhandla tillsammans med varandra, innan dem sen gick vidare mot för att förhandla tillsammans dem båda större partierna.[3]

Den innan valet sittande förbundskanslern Angela Merkel ägde inför valet meddelat för att denna ej kandiderar, utan kommer för att avgå liksom Tysklands kansler samt likt ledamot från Förbundsdagen.[4] denna kvarstår dock likt kansler mot dess för att enstaka fräsch statsmakt bildats.

Valsystem

[redigera | redigera wikitext]

Alla tyska medborgare likt äger fyllt 18 tid, samt äger bott inom Tyskland alternativt Östtyskland minimalt tre månader inom sträck efter sin fjortonårsdag besitter automatiskt rösträtt inom valet. Någon inskrivning till för att upptas inom röstlängden behövs ej. Valbar existerar samtliga tyska medborgare ovan 18 tid.

detta existerar möjligt för att omrösta vid ställe alternativt per brev.[5][6]

Valet mot förbundsdagen genomförs tillsammans sålunda kallad Mixed-member proportional representation, ett valmetod liksom kombinerar majoritetsval inom enmansvalkretsar tillsammans med proportionella val.[7]

Förbundsdagen består från minimalt 598 ledamöter, samt Tyskland existerar indelat inom 299 enmansvalkretsar.

från dem totalt 598 ledamöterna väljs hälften, dvs. 299, via personval inom enmansvalkretsarna. Dessa 299 mandat kallas direktmandat.[6]

Varje väljare besitter numeriskt värde röster. Den första rösten (tyska: Erststimme) läggs vid enstaka politiker inom den valkrets var man bor, den andra rösten (Zweitstimme) läggs vid en parti.[5] detta existerar andra rösten likt avgör hur flera mandat varenda område får inom Förbundsdagen.[8] Därför existerar den andra rösten den viktigare rösten.[7]

Mandaten ifrån andrarösten tillsätts ifrån partiernas kandidatlistor, inom den ordning liksom partierna angivit.

till för att erhålla mandat tillsammans hjälp från andraröster behövs dock för att grupp fått minimalt fem andel från rösterna. Undantaget görs på grund av liknande partier såsom representerar dem nationella minoriteterna: sorber, friser, sinti, romer samt danskar).[5][6]

Eftersom nödvändigheten från antal utjämningsmandat varierar beroende vid detta sammantagna valresultatet inom förstarösternas personval, varierar även antalet ledamöter inom förbundsdagen ifrån mandatperiod mot mandatperiod.

detta förmå även inträffa för att en område får fler direktmandat genom förstarösten än dess proportionella röstandel från andrarösterna. Dessa röster kallas överhängsmandat. på grund av för att behålla proportionaliteten kompenseras övriga partier tillsammans med ytterligare utjämningsmandat, vilket är kapabel leda mot enstaka avsevärd expansion från antalet ledamöter inom förbundsdagen.[6]

Både inledande samt andra rösten avläggs vid identisk valsedel, likt även bör böjas vid en visst sätt till för att dem avgivna rösterna ej bör synas då valsedeln läggs inom urnan.[9]

Valresultat

[redigera | redigera wikitext]

Det preliminära valresultat såsom presenterades efter valnatten innebär för att socialdemokratiska SPD blir största område tillsammans 25,7 % från rösterna.

CDU/CSU backar mot 24,1 %. dem gröna (Die Grünen) utför sitt bästa effekt tillsammans med 14,8 %, samt följs från Freie Demokratische Partei (FDP) tillsammans 11,5 % samt Alternativ på grund av Tyskland (AfD) tillsammans 10,3 %.[1]

Vänsterpartiet Die Linke fick 4,9 % samt klarar därmed ej femprocentsspärren på grund av för att ta lokal inom Förbundsdagen.

eftersom dem besitter fått tre direktvalda ledamöter via första rösten får dem trots detta en antal ledamöter. detta beror vid den därför kallade Grundläggande mandatklausulen (Grundmandatsklausel). Denna lagregel garanterar varenda område likt besitter vunnit minimalt tre valkretsar via inledande rösten för att dem får en antal mandat inom proportion mot sitt valresultat, även ifall grupp ej besitter klarat femprocentsspärren.

(Det är kapabel jämföras tillsammans med detta svenska valsystemet var partier vilket fått minimalt 12 andel inom enstaka valkrets tar område inom Riksdagen oavsett ifall dem klarat fyraprocentspärren.[10]) Därför får Die Linke totalt 39 ledamöter inom förbundsdagen.[1][11]

Även Südschleswigscher Wählerverband, likt företräder dem danskspråkiga grupperna inom Schleswig-Holstein, erhöll en mandat inom förbundsdagen.

denna plats existerar detta inom stället minoritetsskyddet på grund av dem språkliga minoriteterna såsom utför för att grupp får mandat trots för att detta ej klarar femprocentsspärren.[1][6]

Efter valet, inom månad 2021 bildades ett färsk statsmakt bestående från socialdemokratiska SPD, dem gröna samt detta liberala FDP beneath ledning från Olaf Scholz (SPD).

Källor

[redigera | redigera wikitext]