Vilka företag ingår i telia

Se även Telia Company.

Telia landet AB^[3] (tidigare Telia Sonera landet AB, Telia AB), skapat genom bolagisering från detta statliga Televerket (ursprungligen Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket), existerar Sveriges största teleoperatör, både sett mot omsättningen samt antal kunder.

Företaget säljer anslutningar inom fast telefoni, datakommunikation, Internet, digital-tv, Ip-telefoni samt mobiltelefoni mot privatpersoner, företag samt organisationer. Telia Sverige ingår inom koncernen Telia Company. Telia Company använder varumärket Telia inom sin reklam mot slutkunder, numera ej bara vid den svenska marknaden.

andra registrerade namn inkluderar mobilabonnemangen Halebop samt Fello.^[4]Skanova, tillsammans med tjänster riktade mot andra teleoperatörer, existerar sedan 2017 ett sektion från Telia Infra vilket existerar ett renodlad wholesale- samt nätorganisation.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Telias föregångare fanns Kongl.

Elecktriska Telegraf-Werket liksom bildades 1853 samt ifrån 1950-talet hette Televerket. detta fanns både ett myndighet samt en affärsdrivande statligt verk. landet besitter inte någonsin haft en lagstadgat monopol vid telefoni, dock trots detta fanns Televerket den enda operatören från innebörd vid marknaden beneath ett utdragen tidsperiod.

vid 1980-talet fanns detta högkonjunktur inom landet samt IT-mognaden bland konsumenterna plats massiv, vilket ledde mot för att nya aktörer började etablera sig. tid 1987^{[källa behövs]} blev land detta inledande nation inom världen såsom ägde en rikstäckande digitalt telenät^{[förtydliga]}, ovan tio tid efter för att Televerket började införa digitala telefonväxlar (AXE-växlar).

Då fanns detta från ekonomiska skäl eftersom man fick ställe tillsammans med tio gånger därför flera förbindelser vid dem kopparkablar såsom digitaliserades, vilket löste ett sektion från problemen tillsammans med för att snabbt bygga ut telefonnätet inom takt tillsammans behoven. detta plats även från ekonomiska skäl liksom digitaliseringen fortsatte, bland annat via radiolänk samt fiberkablar.

inom slutet från 80-talet lade Televerket ut ca 2 000 km fiberoptiska kablar per kalenderår, då tillsammans med hastighet vid 565 Mbit/s, vilket gav för att 16 000 abonnenter kunde ringa samtidigt inom enstaka ledning tjock vilket ett tråd för sömnad. 1989 tog Sveriges Radio ovan administrationen från TV-licenserna ifrån Televerket.

1993: Bolagisering

[redigera | redigera wikitext]

I samband tillsammans bolagiseringen från Televerket överfördes Televerkets myndighetsroll, den således kallade frekvensförvaltningen, 1992 mot den nybildade myndigheten Post- samt telestyrelsen. Rundradioutsändningsverksamheten inom dåvarande Televerket Radio något som har transporterats eller flyttats samtidigt ovan mot detta nya aktiebolaget Teracom.

Televerkets återstående affärsverksamhet överfördes ifrån 1 juli1993 mot detta nybildade Telia AB likt blev en aktiebolag tillsammans den svenska staten likt isolerad ägare.

Telia sålde Teli (Teleindustrier) mot Ericsson.

1994

[redigera | redigera wikitext]

Under detta inledande verksamhetsåret avvecklade samt sålde man dem enheter liksom tillverkade telekomutrustning, mot modell Teli.

Strategiska uppgift plats för att expandera utomlands på grund av för att kompensera på grund av ett sjunkande marknadsandel inom landet. Man gjorde tydligt för att man ej skulle konkurrera tillsammans med priset utan tillsammans med ett upphöjd tillgänglighet inom sina nät samt tillsammans enstaka erfaren kundsupport. Marknadsandelen inom landet inom fast telefoni uppgick ännu mot ovan 95 andel.

Mobilverksamheten växte utomlands genom inköp från mindre aktieposter från operatörer verksamma inom bland annat Namibia, Ecuador, Ryssland samt Lettland.

Utbyggnaden från AXE-systemet pågick på grund av fullt, samt 81 andel från kunderna fanns idag anslutna mot ett AXE-station. beneath året driftsattes dem inledande numeriskt värde ATM-växlarna inom götet samt huvudstaden.

Man påbörjade installation samt integration från en nytt telenät baserat vid ISDN-teknik. en nät baserat vid SDH-teknik driftsattes mellan huvudstaden, götet samt malm. Detta fanns detta inledande året såsom antalet nya GSM-abonnemang överskred antalet nya NMT-abonnemang. Man började idag även sälja internetaccess via smalband.

Vid denna period fanns Lars en stor naturlig upphöjning av jordens yta företagets vd.

1995: AXE-N-projektet avbryts

[redigera | redigera wikitext]

Projektet AXE-N (AXE Network) initierades från Ericsson samt Telia 1987 inom ramen på grund av Ellemtelsamarbetet, dock avbröts 1995 efter för att Ericsson identisk kalenderår tagit ovan Ellemtel. Projektet syftade mot för att förbättra enstaka ATM-baserad ersättare mot AXE-arkitekturen.

detta plats Sveriges maximalt påkostade utvecklingsprojekt efter JAS 39 Gripen, samt besitter betecknas såsom ett från Sveriges största industrifloppar. ^[5][6]

Under 1995 bildades Telia köp AB liksom skulle sköta Telias detaljistförsäljning via både egna butiker samt fristående återförsäljare. Man började sälja varor samt tjänster via länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något likt specialist, Dialect, GEAB, fingerprydnad Up samt Telfac.

Nya tjänster såsom infördes beneath året plats bland annat chansen för att skicka samt ta emot fax via mobiltelefonen samt SMS^{[källa behövs]}. Telia Persona plats enstaka service likt gjorde ett individ nåbar oavsett vilken kroppslig mobil den befann sig nära. telekommunikation Telesvar, ett virtuell telefonsvarare samt Telia Nummerpresentation infördes även.

Företagets multimediadivision tog fram webbportalenPassagen såsom bland annat innehöll nyheter, underhållning samt spel. Portalen skapades till för att lotsa svenskarna ut vid internet, vilket då ännu fanns nytt, samt man hoppades för att genom portalen behärska sälja samtalsminuter. ett från dem liksom tidigt anställdes på grund av för att producera innehåll mot Passagen plats Jonas Birgersson vilket senare lämnade Passagen på grund av för att starta Framtidsfabriken.

Passagens största konkurrent plats Postens webbportal Torget.se. detta faktum för att numeriskt värde stora aktörer tidigt satsade vid internet besitter framhållits såsom viktigt till Sveriges internetutveckling.^[7]

Andelen AXE-anslutna telefonikunder ökade mot 91 andel. Efterfrågan vid internetuppkoppling gjorde för att man byggde upp enstaka rikstäckande nät från modempooler.

Den internationella närvaron förstärktes tillsammans med inköp från operatörer inom Indien samt Filippinerna. Man etablerade dotterbolag inom Norge samt land.

1996

[redigera | redigera wikitext]

Telia fortsatte sin satsning vid multimediatjänster samt man såg sig för tillfället såsom enstaka informationsmäklare likt skulle behärska tillhandahålla kunderna tjänster för att söka information.

Man slöt en avtal tillsammans med amerikanska Digital verktyg inom avsikt för att driva söktjänsten Altavista inom Norden, Baltikum, Polen, Tyskland samt BeNeLux-länderna. Man tog fram tjänsterna Autotel samt Bilguiden till för att förenkla inköp från begagnade bilar; tjänsten Preventel till kreditupplysningar samt enstaka position på grund av turistinformation, Navigo m.fl.

Företagets kabeltvbolag, Svenska Kabel-TV tog fram tjänsten Bio Hemma, ett pay-per-view-tjänst. Gula Sidorna blev för tillfället tillgängliga vid Internet. Portalen Passagen ägde idag officiell premiär. Åt Sparbanken (nuvarande Swedbank) tog man fram enstaka internetbaserad banktjänst.

Utbyggnaden från SDH samt ATM fortsatte, den senare plats idag tillgänglig inom 31 städer inom landet.

Internationellt fortsatte företaget för att växa. inom land i norden köpte man 75 andel från operatören Telivo. inom Norge köpte man 90 andel från internetoperatören RiksNett. inom land i baltikum samt Lettland fortsatte man via bolagen Eesti mobil samt Latvijas Mobilais mobil utbyggnaden från infrastrukturen till fast samt telefon telefoni.

vid Sri Lanka etablerades Suntel, enstaka fastnätsoperatör liksom ägdes från Telia mot 75 andel. inom Indien köpte man ett minoritetspost inom Minicall-operatören Punwire Paging Systems. inom Kina köpte man ett mindre brev inom mobiloperatören Shanghai Skycell Telecommunications.

1997

[redigera | redigera wikitext]

I oktober 1997 fattade Telia beslutet för att sälja dotterbolaget Telia egendomar Telaris AB, såsom äger, driver samt förvaltar varenda Telias egendomar.

Vid övergången mellan två år 1997/98 slogs IT-konsulten Telia Engineering AB (f.d. Telia Research, dessförinnan TeleSoft, dessförinnan TeleLogic) ihop tillsammans delar från Telia information samt bildade Telia ProSoft AB.

I land lade Telia krafter vid för att utöka sin produktportfölj till för att nå helt nya målgrupper.

Bakgrunden plats bland annat för att den traditionell teletjänstmarknaden fanns således resehandling mogen inom land för att företaget ej kunde växa mer inom dem gamla marknaderna.

Man tog fram tjänster anpassade till olika typer från nät (VPN-nät, mobilnät samt fasta nät) mot modell virtuella callcenters samt röstigenkänning. Man introducerade Internet via TV samt man testade enstaka videokonferenstjänst ovan internetanslutning.

Åt nuvarande Nordea tog man fram en system för säkerhet på grund av deras internetbank. Man fortsatte satsningen vid portalen Passagen var man för tillfället lade mot ett shoppinggalleria samt enstaka nyhetstjänst tillsammans med nyheter ifrån CNN.

Telias inledande ADSL-nät öppnade mot studentbostäder inom Sundsvall, tillsammans on-demand streamingtjänster.

Samtidigt kom Telia Flexicom (nyttjandebaserad bredbandstjänst).

Efterfrågan ifrån andra operatörer vid hyrda förbindelser fanns massiv samt man träffade avtal tillsammans med fyrtio operatörer beneath året. på grund av för att möta kravet vid snabbare internetförbindelser fortsatte man för att investera inom SDH-nätet, ISDN-nätet samt ATM-nätet.

Man fortsatte investera inom digital kabel-tv samt interaktiva tjänster likt pay-per-view samt video-on-demand.

Telia Mobitel introducerade inom landet sitt GSM 1800-nät till för att åtgärda mobilnätets kapacitetsproblem inom storstäder. Telia Mobitel blev därmed den inledande mobiloperatören tillsammans en integrerat GSM 900 samt GSM 1800 nät inom kommersiell drift.

Telia Business struktur kände massiv efterfrågan vid företagsväxlar samt man omsatte nästan numeriskt värde miljarder kronor, bland annat vid salg från växlar ifrån Ericsson (MD110) samt Nortel (Meridian). Försäljningen från datakomprodukter, mot modell servrar samt modem ökade jämfört tillsammans tidigare kalenderår samt omsatte för tillfället 1,1 miljard.

Trots detta gick man tillsammans med negativt resultat.

Telia Internet 020, en uppringt internetabonnemang var abonnenten ringde upp en gratisnummer dock fakturerades särskilt till uppkopplingstiden, lanserades. Samtidigt ändrades taxereglerna därför för att man ej längre kunde ringa mot angränsande riktnummerområden mot lokalsamtalstaxa.

Internationellt fortsatte man sin expansion. nära slutet från året bedrev man aktivitet inom 20 länder. en DCS 1800-nät lanserades inom land, land i norden samt Hongkong. inom Lettland samt Litauen började man sälja internetaccesser. inom den kinesiska provinsen Nantong etablerade man mobiloperatören Skycell tillsammans tillsammans med ett ytterligare operatör.

Telia blir ursprunglig inom världen tillsammans med för att visa upp VDSL.

1998: Digitaliseringen slutförd

[redigera | redigera wikitext]

Alla kunder inom land fanns för tillfället anslutna mot digitala AXE-växlar. Den sista elektromekaniska växeln likt byttes ut kom för att bli Älvros^[8].

1999: Telenor-affären

[redigera | redigera wikitext]

Den 20 januari 1999 blev detta offentligt för att Telia samt norska Telenor avsåg för att vandra ihop.

Den 30 mars undertecknades en Letter of intent. Syftet plats för att producera synergieffekter samt för att minska kostnaderna. inom april ansökte Norge samt land hos EU-kommissionen angående för att ett fåtal slå samman sina telebolag. Kommissionen beslöt inom oktober för att en sådant bolag skulle ett fåtal ett monopolställning samt fordrade grundlig avyttringar innan ett fusion kunde ske.

Kommissionen anmärkte även vid för att enstaka fusion skulle behärska slopa gränsen på grund av utlandssamtal mellan landet samt Norge, ett fördel likt konkurrenter ej hade.^[9]

De svenska samt norska regeringarna kunde ej enas angående hur dem skulle uppfylla kommissionens krav samt detta blev ingen fusion.

Numret mot Telias nummerupplysning ändrades den 1 april 1999 ifrån 07975 mot 118118.

2000: Folkaktie, 3G-nej

[redigera | redigera wikitext]

I juni 2000 sålde svenska staten 30 andel från Teliaaktierna mot privata investerare samt noterade företaget vid Stockholmsbörsen. Teliaaktien lanserades likt enstaka folkaktie.

dem senaste årens IT-boom samt börsyra medförde för att intresset på grund av aktier plats större än någonsin bland svenskarna samt börsintroduceringen fick massiv uppmärksamhet inom media. Nästan enstaka miljon svenskar köpte aktier inom Telia mot en introduktionspris vid 85 kronor. Tajmingen fanns dock dålig då luften börjat vandra ur IT-bubblan samt redan några dagar efter börsintroduceringen stod detta tydligt för att aktiekursen sjönk samt en tid senare plats ett aktie värd 25 kronor.

Sparekonomen Claes Hemberg besitter inom efterhand kallat Telias börsintroduktion på grund av ”århundradets börsflopp”.^[10]

Den 16 månad tillkännagav Post- samt telestyrelsen för att konkurrenterna Netcom, Hi3G tillgång AB, Europolitan samt apelsinfärg ägde tilldelats varsin licens på grund av UMTS inom land, vilket innebar för att Telia blev utan 3G-licens.

Detta väckte massiv förvåning, både inom telekombranschen samt hos allmänheten. PTS ansåg för att Telia ej lovade tillräckligt inom sin utbyggnadsplan jämfört tillsammans dem andra operatörerna. Kritiker från beslutet menade för att Telia ägde ett mer realistisk utbyggnadsplan. beneath jul- samt nyårshelgen tog Netcoms företrädare Jan Stenbeck förbindelse tillsammans vd Marianne Nivert samt erbjöd för att dela vid licensen.

en avtal slöts ifall detta, detta dröjde dock nästan en tid innan Konkurrensverket samt PTS ägde godkänt affären.

Telia Infomedia marknadsföring AB blir katalog- samt söktjänstbolaget Eniro AB, likt avknoppas ifrån Telia.

2001: Outsourcing

[redigera | redigera wikitext]

2001 sålde Telia enstaka massiv företagsgrupp, Orbiantgruppen, mot Flextronics.

Gruppen sysselsatte 25 andel från Telias anställda, samt bestod från företagen Neterna, Telia Service, Telia Systems, Evega, Relacom samt Wireless Network Management. Ki Consulting & Solutions AB. Telia tecknade outsourcingavtal tillsammans bland annat Flextronics angående nätverksplanering, installation, driftövervakning samt underhåll från fasta såväl likt mobila nät.

Telia motiverade försäljningen tillsammans för att man ville fokusera vid vilket man betraktar vilket kärnverksamhet.

IT-konsulten Telia ProSoft AB bytte namn mot Ki Consulting & Solutions, samt 51 andel från aktierna såldes från Telia mot Industrikapital (Riskkapitalbolag (Engelska: Private Equity)). Företaget inom sin totalitet såldes 2004 ut mot TietoEnator AB.

2002–2003: Telia Sonera bildas

[redigera | redigera wikitext]

År 2002 gick Telia ihop tillsammans den finskateleoperatörenSonera samt bildade Telia Sonera den 1 januari 2003. till för att ett fåtal en EU-godkännande vid sammangåendet tillsammans Sonera blev Telia tvingad för att avyttra Comhem (som fick detta namnet 1999 samt tidigare hetat Televerket Kabel-TV, Svenska Kabel-TV AB samt Telia InfoMedia TeleVision AB) samt Telia Mobile land i norden.

2005

[redigera | redigera wikitext]

Telia Sonera introducerade IP-TV via bredbandsnätet.

2006

[redigera | redigera wikitext]

Den 18 september kom Telia Sonera för att på grund av inledande gången ingå inom skaran företag likt tagit sig in vid Dow Jones Sustainability Index.

Telia Sonera förvärvade systemintegratören Cygate AB.

Affären tillkännagavs den 16 november.

2007: Skanova blir bolag

[redigera | redigera wikitext]

Bolaget Telia Sonera Skanova tillgång bildades den 1 månad 2007 (2008 i enlighet med företags hemsida), tillsammans ansvar på grund av salg från nätkapacitet mot andra operatörer. Tidigare plats Skanova enbart en varumärke liksom samlingsnamn vid Telias utbud från tjänster riktade mot andra teleoperatörer.

Telia introducerade en Triple-play-paket bestående från bredbandstjänsterna Internet, IP-telefoni samt digital-tv. Telia försåg sina telefonkiosker tillsammans med trådlöst internetanslutning.

Som inledande stora svenska bredbandsoperatör inledde Telia inom november test från HDTV via bredbandet.

2008

[redigera | redigera wikitext]

NMT-nätet upphörde.^[11]

1 juni, Viasats kanaler lanserades inom Telias digital-tv.

2009: inledande LTE-nätet

[redigera | redigera wikitext]

12 januari, Telia Sonera varslade 1 200 medarbetare inom landet. Den 7 femte månaden i året blir detta uppenbart för att den svenska verksamheten skulle reduceras tillsammans 697 befattningar.

1 mars, Sveriges statsmakt fick genom sin proposition ifall för att viktigt minska detta statliga ägandet inom bland annat Telia Sonera.

14 månad, Telia Sonera öppnade inom dem centrala delarna från huvudstaden samt Oslo världens inledande publika nät vilket bygger vid LTE. Telia marknadsförde systemet såsom 4G, trots för att LTE ännu ej uppfyllede ITU-T:s krav vid 4G-system (1 000 Mbit/s datatakt) i enlighet med kravspecifikationen IMT-Advanced.

2011: Statlig salg inskränktes

[redigera | redigera wikitext]

Den svenska regeringens planer vid salg från Telia Sonera begränsades inom mars 2011, då oppositionen bestående från Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet samt Sverigedemokraterna röstade igenom enstaka motion angående inskränkt salg från Telia Sonera, sannolikt till för att behärska behålla Skanovas infrastruktur inom statligt ägo, samt stoppad salg från tre andra statliga bolag.^[12][13]

2016-2017: Varumärket Telia lyftes fram, Skanova slogs ihop tillsammans med Telia

[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Telia Company

Koncernen Telia Sonera bytte namn mot Telia Company AB samt Telia lanserades likt varumärke vid samtliga marknader likt företaget verkade på.^[14][15]

I land blev Skanova (som ägde varit en separat bolag inom koncernen beneath tio kalenderår till för att öka konkurrensen vid bredbandsmarknaden samt behärska tillhandahålla nätkapacitet även mot konkurrerande teleoperatörer beneath liknande villkor liksom mot Telia Sverige) åter ett sektion från bolaget Telia landet AB kalenderår 2017.

Verksamheten slogs samman tillsammans Telia Operator samt delar från Telia Technology, samt bildade enheten Telia Infra.^[16]

2019: inköp från Bonnier Broadcasting

[redigera | redigera wikitext]

I månad 2019 gick Telia Companys inköp från Bonnier Broadcastings tv-verksamhet tillsammans varumärkena TV4, C More samt MTV inom land i norden till 9,2 miljarder SEK igenom.

I januari 2024 förhandlade Telia angående för att sälja TV4 till 5 miljarder SEK. Bland dem intresserade parter såsom nämndes fanns Schibsted, Bonniers samt Egmont.^[17]

Produkter samt tjänster

[redigera | redigera wikitext]

Telia besitter en telekommunikationssortiment till privatpersoner, företag samt organisationer, innefattande tjänster inom fast telefoni, mobiltelefoni, Internettjänster samt bredbands-TV.

Telias mobilnätinfrastruktur existerar den maximalt grundlig inom landet. GSM-nätet täcker nästan 100 andel från befolkningen samt 75 andel från landytan. Telia besitter även en GPRS-, EDGE samt LTE nät^[18]. inom samband för att PTS licensierade 3G lyckades Telia ej erhålla någon licens, varför Telia tvingades söka ett samarbetspartner på grund av för att tillhandahålla 3G-tjänster.

Telia tillhandahåller internetanslutning via telenätet tillsammans hastigheter upp mot 60 Mbit/s^[19], trådlöst internetanslutning via 3G- samt 4G-näten, via Wlan (Homerun Wireless Zone), internetanslutning via egna fiberlan samt via stadsnäten tillsammans hastigheter vid upp mot 1 000 Mbit/s ned samt 1000 Mbit/s upp. Telia levererar även IP-TV via eget bredbandsnät, dock även via externa nätägare.

Inom fast telefoni tillhandahåller man PSTN- samt IP-telefoni-anslutningar. dem äger även börjat tillhandahålla tjänsten "hemtelefoni via mobilnätet" till dem kunder likt blir från tillsammans med sitt nät av koppar.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• De Paula, Andes, Dynamics of corporate strategy from a value chain perspective (2006), ISBN 91-85497-46-0

Bilagan Nr 4 1987.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]