Vilken stad har mest rikssvenska

Rikssvenska (eller standardsvenska) existerar den svenskaspråkliga varietet likt, mot skillnad ifrån dialekter, ej kunna kopplas mot någon bestämd sektion från detta svenska språkområdet.^[1] Man kunna prata angående både en skriftligt standardspråk samt en talat standardspråk.^[2] detta förstnämnda existerar detta enhetliga skriftspråk vilket inledningsvis började växa fram beneath yngre fornsvensk tid,^[3] samt detta senare existerar en inom relativt sen period framvuxet talspråk likt ej klart visar för att talaren kommer ifrån enstaka viss område, samt likt ofta används inom offentliga kontext, såsom inom massmedia.

En personlig idiolekt såsom ej alls visar vilken distrikt ett individ vuxit upp inom existerar dock troligen endast inom teorin.^[1] Standardsvensktalande personer talar vanligen varieteter liksom brukar kallas ”regional standardsvenska”.^[4] dock inom formella kontext brukar man prata således nära standardspråket såsom möjligt.

Man byter mot modell ut dialektala mening samt talar närmare skriftbilden.^[5]

Sverigesvenska

[redigera | redigera wikitext]

Utanför landet används termen rikssvenska till för att beteckna dem varianter från svenska vilket talas inom landet, detta önskar yttra ”sverigesvenska”, mot skillnad ifrån finlandssvenska samt estlandssvenska.

vid identisk sätt används termen rikssvenskar angående svensktalande inom landet, mot skillnad ifrån finlandssvenskar såsom betecknar svensktalande inom Finland.^[6] eftersom svenska existerar en pluricentriskt tungomål betyder ”rikssvenska” oftast ”den sverigesvenska språkliga varietet vilket ej är kapabel kopplas mot någon bestämd sektion från Sverige” snarare än ”som ej är kapabel kopplas mot någon bestämd sektion från detta svenska språkområdet” – detta ”svenska språkområdet” omfattar ju delar från andra länder än riket landet.

Termen ”standardsvenska” kunna dock mot skillnad ifrån ”rikssvenska” användas ifall finländska förhållanden.^[7] Den finlandssvenska varianten från standardsvenska kallas ibland högsvenska.^[8]

Standardiserat skriftspråk

[redigera | redigera wikitext]

Innan detta talade riksspråket växte fram fanns en skriftspråk likt fanns relativt enhetligt samt likformigt, mot skillnad ifrån dialekterna.

i enlighet med Elias Wessén fanns skriftspråket ”ett formulering på grund av rikets objekt samt självständighet, bäraren från den högre kulturen, därför tämligen starkt exponerad till främmande inflytelser ifrån olika håll beneath tidernas lopp.”^[9] dem äldsta bevarade skrifterna vid svenska existerar ifrån slutet från 1200-talet samt 1300-talet, bland annat Västgötalagen, vars äldsta delar dock existerar ifrån 1225.^[10] Anledningen mot för att skriftspråket började standardiseras beneath 1500-talet plats för att detta fanns då liksom riksgiltiga texter började tryckas vid svenska.^[11] Särskilt viktig plats Gustav Vasas bibel, den inledande bibeln vid svenska, tillsammans med relativt enhetlig stavning^[12] samt morfologi.

Under yngre fornsvensk tidsperiod, detta önskar yttra mellan 1375 samt 1526, kom många från litteraturen ifrån Vadstena religiös byggnad, varav många ägde religiöst innehåll. Molde samt Wessén skriver: ”[Att] den litterära verksamheten inom således upphöjd grad blev samlad mot ett lokal, fanns givetvis gynnsamt på grund av uppkomsten från enstaka fast tradition inom skriftspråket.”^[3] Vidare skriver dem för att eftersom klostret ägnade sig många åt avskrivning skrev man ej efter uttalet utan fastmera efter mönster, efter gammal principer.

detta nyskapade skriftspråk liksom användes inom Vadstenahandskrifterna övervann vid sålunda sätt dem lokala skiftningarna, samt detta skrivna språket blev sålunda en riksspråk.

I solens tid existerar standardspråket den språkform såsom små människor lär sig studera samt nedteckna inom skolan, samt dess stavning samt böjning existerar normerad inom Svenska Akademiens ordlista.^[2][11]

Talat riksspråk

[redigera | redigera wikitext]

På 1600-talet började en gemensamt talspråk växa fram bland den bildade samhällsklassen.

Detta talspråk plats många påverkat från läsuttalet från detta standardiserade skriftspråket.^[13] Utvecklingen hängde samman tillsammans med den centraliseringsprocess var huvudstaden blev politisk, byråkratisk, religiös samt kulturell medelpunkt. Därför äger dem dialekter likt talats kring Mälarområdet kommit för att utgöra basen till riksspråket.

dem dialekter vilket talats runt huvudstaden äger dock varit mer utsatta på grund av konsekvens utifrån^[15], samt flera dialekter besitter gemensamt påverkat riksspråket. Rikssvenska äger mening samt ordformer ifrån olika dialekter, eftersom adeln flyttade in mot huvudstaden ifrån olika platser runt angående vid ruralt område samt därmed bidrog mot en blandat språk.^[16] mot modell heter detta vid rikssvenska smör, var den uppländska formen äger vunnit, samt ej smjör vilket detta kunna varma vid dialekt.

vid identisk sätt kommer andra mening samt uttal ifrån andra dialekter. detta kunna man mot modell titta vid mening var konsonantkombinationen rd ersatts från en tjockt l (som emellertid ej existerar tjockt vid rikssvenska). Detta existerar inom flera dialekter samt modell vid liknande mening existerar vålnad (av vårda) samt utböling (av börd).^[17]

Den obligatoriska folkskolan infördes inom landet 1842 samt efter detta påverkades talspråket ännu mer från skriftspråket.

Den slipade försvunnen dialektala drag samt lärde ut en skriftspråksuttal mot barnen. Därför besitter flera talspråkliga uttal från mening försvunnit. Förr kunde man inom talat riksspråk uttala av, till samt efter vilket å(v), te samt ätter, vilket inom ljus anses dialektalt. andra talspråkliga uttal från mening lever kvar, såsom skjuss på grund av skjuts samt bråsska på grund av brådska.^[18]

Inom detta svenska språkområdet blir detta allt vanligare för att dialekter utjämnas samt för att man går mot en mer enhetligt tungomål närmare riksspråket.^[9] Detta beror många vid den ökade rörligheten inom samhället, tillsammans med inflyttningar mot bygder samt familjebildningar var ett alternativt båda föräldrarna kommer utifrån.

dem största hoten mot dialekterna existerar passage mot standardspråk inom familjer samt utflyttning ifrån hembygden. Hotet mot dem dialekter liksom ej existerar ömsesidigt begripliga tillsammans standardspråket existerar stort, eftersom ett talare från dialekt kunna behöva justera sig mot standardspråket nära en diskussion tillsammans ett såsom talar standardspråk samt var dialekttalandet ej längre får ett funktionell användning.

Sålunda orsakar den ökade rörligheten inom samhället ett upplösning från dialekterna.^[19]

Tidigare ansåg man för att detta fanns etermedia liksom starkast bidrog mot utjämningen från dialekterna, dock detta existerar snarare sålunda för att etermedierna ger en mönster till standardspråk, samt vid vissa platser finns bevis på grund av för att etermedierna stärkt dialekten samt demonstrerat för att den besitter ett funktion utanför den lokala miljön.

Bland annat inom svenska Österbotten finns detta mot modell indikator vid för att dialektskrivande används inom ungdomars sms-skrivande.^[19][20]

Regionalt riksspråk

[redigera | redigera wikitext]

Enligt Olle Josephson, professor inom nordiska tungomål nära Stockholms högskola, bör man ej nyttja termen dialekt då ett individ inom huvudsak talar riksspråk, dock tillsammans vissa språkdrag likt finns inom enstaka viss distrikt, såsom intonation vilket är kapabel visa vid från vilket ställe talaren kommer.

Då talar man, i enlighet med Josephson, inom stället ifall regionala varianter från riksspråket.^[21] enstaka sådan variant från detta talade riksspråket kallas även regionalt riksspråk alternativt regionalt standardspråk.^[22]

För detta skrivna standardspråket finns enstaka standard ovan kurera språkområdet, dock detta talade språket förmå variera.

en modell vid detta existerar finlandssvenska, enstaka regional variant från detta svenska riksspråket tillsammans vissa särskiljande attribut liksom sträcker sig ovan bota detta svenskspråkiga land i norden. Inom denna område är kapabel sedan inträffa olika lokala dialekter. en regionalt riksspråk existerar dock en relativt term samt ligger emellan dialekter samt en talspråk utan drag vilket finns inom enstaka viss område.

detta regionala riksspråket existerar dock mer socialt accepterat samt existerar användbart även inom formella sammanhang.^[22] Man brukar inom landet räkna tillsammans några ett fåtal regionala riksspråk, såsom finlandssvenska, ett sydsvensk, enstaka västsvensk, ett norrländsk, enstaka mellansvensk samt eventuellt även enstaka gotländsk.^[22]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Josephson, Olle (1987), Språket: lärobok inom svenska till gymnasieskolan, årskurserna 1-3, Stockholm: Biblioteksförl., Libris7419453, ISBN 91-542-1113-1 (inb.) 
• Molde, Bertil; Wessén, Elias (1971), Svensk språklära till danskar, København, Libris11636852 
•  
• Wessén, Elias (1935), Våra folkmål, Stockholm: Fritze, Libris1365331 

Ljudkällor

[redigera | redigera wikitext]