Hur många blodkärl finns i hjärtat

Kardiovaskulära systemet, hjärt- samt kärlsystemet alternativt blodcirkulationssystemet, existerar detta organsystem såsom transporterar ämnen mellan cellerna samt likt även hjälper mot för att reglera pH samt kroppstemperatur.

Organsystemet består från hjärta samt blodkärl, samt sjukdomarna likt drabbar systemet brukar benämnas hjärt- samt kärlsjukdomar.

Hjärt- samt kärlsystemet består från olika funktioner samt processer likt ständigt pågår inom organen beneath vilka dem samverkar tillsammans med varandra samt tillsammans med andra fysiologiska struktur. Hjärtats funktioner utgörs från funktioner inom förmak samt hjärtkammare, samt från sammandragning från hjärtmuskelvävnad.

Kärlens funktioner utgörs från kärlnybildning (angiogenes), vasodilation, vasokonstriktion, baroreflexer, renin-angiotensinsystemet, samt kallikrein-kininsystem. Dessa mekanismer bildar förutsättningarna på grund av blodcirkulationen inom blodådrorna, inom kroppsdel samt inom vävnader, vilket ytterst sett existerar syftet tillsammans med systemet ifråga.

Funktionen inom hjärt- samt kärlsystemet ger sig mot uppleva genom hjärtfrekvens, puls, blodtryck, tryck inom förmak samt hjärtkammare, hjärtvolym, hjärtminutvolym, blodvolym, hjärttoner, samt kärlmotstånd.

Blodcirkulationen sker till för att cirkulera livsnödvändiga ämnen mot samtliga kroppsdelar, såsom syre, hormoner, samt näringsämnen. Blodcirkulationen förutsätter därför flera barriärer, liksom skiljer blodet ifrån eventuella sekret samt substanser inom organen samt vävnaderna vilka ej bör existera blodfyllda.

mot sådana barriärer hör blod-vattenbarriären inom ögat, blod-hjärnbarriären likt avskiljer blod ifrån den extracellulära vätskan inom centrala nervsystemet, blod-luftbarriären inom lungblåsorna var luftutbyte sker, tillsammans med mera. Blodcirkulationen sker även på grund av för att avlägsna restprodukter samt överflödiga ämnen, varför systemet även innefattar njurfunktionen, var den glomerulära filtrationsbarriären ser mot sålunda för att njurarna ej filtrerar plasmaproteiner.

Olika typer från cirkulationssystem

[redigera | redigera wikitext]

Människan besitter en komplext cirkulationssystem tillsammans dubbla parallellkopplade kretslopp samt hemoglobin likt binder syre inom blodet. andra varelse äger cirkulationssystem såsom ej existerar lika verksamma, fiskar besitter mot modell en enda kretslopp var syrerikt samt syrefattigt blod blandas, vilket leder mot mindre effektivt gasutbyte.

Stora kretsloppet existerar blodets väg ifrån hjärtats vänstra kammare via kroppspulsåder mot kroppens varenda celler samt åter mot hjärtats högra förmak.

Mollusker besitter öppna cirkulationssystem. en öppet cirkulationssystem innebär för att en hjärta pumpar den vätska likt finns inom kroppen utan en kärlsystem. Vätskan kallas hemolymph.

Människans cirkulationssystem

[redigera | redigera wikitext]

Blodomloppet

[redigera | redigera wikitext]

Syrefattigt blod samlas inom numeriskt värde större vener; den undre samt övre hålvenen (vena cava inferior et.

superior) liksom båda tömmer sig inom detta högra förmaket (atrium dexter) inom hjärtat. ifrån motsats till vänster förmak passerar blodet motsats till vänster segelklaff samt når motsats till vänster kammare samt ifrån motsats till vänster kammare pumpas blodet ut inom detta lilla kretsloppet/lungkretsloppet var blodet syresätts inom lungornas alveoler.

ifrån lungorna når blodet vänster förmak (atrium sinister) samt genom vänster segelklaff mot den vänstra kammaren. Härifrån pumpas detta syrerika blodet ut inom detta stora kretsloppet/systemkretsloppet via huvudartär var detta syresätter kroppens kroppsdel samt vävnader. Den vänstra hjärthalvan besitter enstaka grövre muskelvägg till för att behärska pumpa blodet nära en högre tryck.

Intravasalt existerar ett medicinsk begrepp till ett företeelse liksom befinner sig inom blodomloppet.

Blodet

[redigera | redigera wikitext]

I blodet finns detta röda blodkroppar (erytrocyter) såsom transporterar syre samt koldioxid. Frisättningen från syre ifrån dem röda blodkropparnas hemoglobin existerar reglerad, något liksom beror vid hemoglobinets attribut.

Frisättningen ökar nära lågt pH, upphöjd temperatur samt upphöjd koldioxidhalt, något likt existerar karaktäristiskt på grund av vävnad tillsammans upphöjd metabolism. Hemoglobinet inom erytrocyterna binder även CO₂ likt transporteras mot lungan var gasutbyte sker genom diffusion (över cellmembranen) samt konvektion (genom andning).

I blodet finns även vita blodkroppar (leukocyter) likt existerar enstaka nödvändig sektion inom kroppens immunförsvar.

detta finns även blodplättar (trombocyter) vilket besitter ett koagulerande inverkan samt likt motverkar förblödning.

Hjärtat

[redigera | redigera wikitext]

Hjärtat fungerar likt ett pump likt genom muskelkontraktionen pressar runt blodet inom kroppen. Nervsignaler skickas likt ett aktionspotential tillsammans jämna mellanrum ifrån Sinusknutan, vilken fortplantar sig genom hjärtmuskelvävnad samt vidare mot AV-knutan var den fördröjs cirka 0,1 sekunder.

Därifrån leds den via Hiska bunten (som existerar ett hop purkinjefibrer) samt delas upp inom numeriskt värde skänklar. Den en fortsätter upp inom den högra kammarväggen samt den andra förbi apex upp inom den vänstra kammarväggen var den delar upp sig inom numeriskt värde fasciklar. Detta skapar alltså en retledningssystem liksom fortleder ett aktionspotential likt skapar taktfulla sammandragningar från hjärtmuskelcellerna.

Hjärtats inverkan regleras även från detta venösa återflödet, hjärtmuskelkontraktionens styrka beror nämligen vid hur många hjärtat spänns ut. Detta samband mellan venöst reflux samt kontraktionskraften kallas Frank-Starling-mekanismen. Hjärtat besitter numeriskt värde faser: fyllnadsfasen (diastole) då blod strömmar in inom kamrarna samt kontraktionsfasen (systole) då blodet pressas ifrån kamrarna samt ut inom dem numeriskt värde kretsloppen.

Blodkärlen

[redigera | redigera wikitext]

Blodkärlen äger olika utformning vilket speglar deras fysiologiska roll. blodkärl existerar muskelrika samt elastiska på grund av för att klara en högt tryck. Arterioler existerar mindre artärer inom övergången mellan artär-kapillär vilka innehåller mindre elastisk vävnad samt mer glatt muskulatur än blodkärl.

Dessa kallas även resistanskärl eftersom på denna plats sker detta största tryckfallet inom systemkretsloppet. Kapillärerna existerar tunna samt permeabla på grund av för att gas- samt vätskeutbyte bör behärska ske ute inom vävnaden. Venerna besitter klaffar till för att hindra reflux samt existerar ej lika muskelrika. Venerna betecknas likt kapacitanskärl.

(en massiv sektion från blodvolymen lagras inom venerna).

Kardiovaskulära sjukdomar

[redigera | redigera wikitext]

Den vanligaste orsaken mot hjärt- samt kärlsjukdomar existerar en sjukdom där artärerna blir förhårdnade och trånga vilket yttrar sig inom bland annat slaganfall, hjärtinfarkt alternativt blodproppar inom andra artärer.

inom västvärlden utgör denna sjukdomsgrupp 2/3 från samtliga dödsfall.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Ajanki, Tord; Prah André (1995). Historier angående läkemedel: ifall genialitet, hugskott, slump samt vardagsslit.

  Stockholm: Apotekarsocieteten. sid. 52-65. Libris7756522. ISBN 9186274600