Vattensnok inre eller yttre befruktning
Snok
- För musikgruppen, titta Snook
Snok (Natrix natrix), kallas även vattensnok alternativt vanlig snok, existerar enstaka ormart vanlig ovan stora delar från Europa. Grundfärgen varierar vanligen ifrån gröngrå mot brun. Oftast äger snoken små mörka prickar längs ryggen, samt nästan samtliga individer besitter vita alternativt gula fläckar vid vardera blad från nacken.
titta dock underarten gotlandssnoken nedan. Snoken existerar ej giftig samt uppträder ej våldsamt mot människor annat än inom trängda lägen.
Färgen kunna variera betydligt mellan individer, ifrån grå mot mörk, ovan brunt samt grönaktigt, dock snoken är kapabel vanligtvis kännas igen vid detta ljusa mönstret vid nacken. Även kroppslängden varierar, hannarna runt 80 cm samt honorna lite längre[2].
Även upp mot 2 meter långa individer besitter påträffats, dock ej inom land. Honorna existerar längre samt grövre än hanarna.
Förr äger snoken använts liksom att födas från människan. Idag betraktas den ej såsom hotad från Internationella naturvårdsunionen, dock lokalt existerar enstaka sektion underarter samt populationer utrotningshotade.
Den existerar objekt på grund av säkerhetsåtgärder inom vissa länder, särskilt inom Europa, var snoken skyddas från Bern-konventionen.
Utseende samt anatomi
[redigera | redigera wikitext]Snoken blir vanligen omkring 120 centimeter utdragen inom Sverige[3] samt balanserar typiskt mellan 140 samt 400 gram.
Längre söderut kunna snoken nå 180 centimeters längd.[3] Ryggfjällen existerar långsmala, samt fjällen vid undersidan från stjärten existerar strukturerade inom numeriskt värde rader. Snokens skalle besitter stora fjäll, mot skillnad ifrån huggormen såsom besitter små. Pupillerna existerar runda, var huggormen äger långsmala. Den långsmala, piskliknande kroppen smalnar från symmetriskt mot svansen.
Snoken äger en långt överkäksben samt enstaka klar hakfåra. Snoken saknar gifttänder. Den rör sig snabbt samt gracilt samt existerar skyggare än huggormen. Snoken existerar Sveriges enda äggläggande orm.
Gotlandssnok (N. n. gotlandica) existerar uppenbart mindre än nominatformen, upp mot 75 centimeter till hanen, 95 centimeter på grund av honan.
Upp mot 40 % från populationen existerar helt svartfärgad, utöver dess gula fläckar. flera från dem övriga ormarna äger en punktmönster, vilket är kapabel ge dem enstaka likhet tillsammans huggormen. dem vanligen gula alternativt vita nackfläckarna kunna även existera apelsinfärg alternativt röda. egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser vid nackfläckarna fastställs från den temperatur såsom rådde då snoken nedsänkt inom sitt ägg.[4] Vissa individer saknar ljusa nackfläckar.
Utbredning samt systematik
[redigera | redigera wikitext]Snoken förekommer inom stora delar från Europa, utom land i västeuropa, Iberiska halvön, vid Irland, Storbritannien, Island samt inom dem nordliga delarna från Norden. Den förekommer även inom Asien sålunda långt österut vilket norra Kina samt norra Mongoliet.[1]
Taxonomi
[redigera | redigera wikitext]Arten delas in ifrån fem mot femton underarter, beroende vid vetenskapsman.
Dess systematik existerar objekt till diskussion, dock nya DNA-undersökningar äger klargjort hur olika populationer existerar besläktade tillsammans med varandra. beneath evolutionen äger arten blivit alltmer olik sin moderart. Dess närmaste anhörig existerar rutsnok. dem delades upp inom olika arter på grund av mellan 13 samt 22 miljoner kalenderår sedan.
Artepitetet samt detta vetenskapliga släktnamnet existerar den feminina formen från detta latinska termen på grund av simmare.[5]
Systematiken till släktet Natrix existerar komplicerad samt omdiskuterad vilket även gäller taxonomin på grund av snoken samt dess underarter.[6] enstaka forskning publicerad 1984 indikerar för att snoken består från numeriskt värde huvudklader, ett västlig samt enstaka östlig, tillsammans tillsammans numeriskt värde isolerade öpopulationer.
Den västliga N. n. helvetica samt den östliga N. n natrix träffas inom enstaka hybridiseringszon inom Centraleuropa. Den västliga underarten förekommer inom Nordafrika, vid Iberiska samt italienska halvön, inom land i västeuropa, Storbritannien samt inom delar från Tyskland samt Belgien. Den förekommer även vid ett rad småöar dock ej vid Korsika samt Sardinien var istället underarterna N.
n. corsa samt N. n. cetti förekommer. Den östliga underarten förekommer inom Skandinavien inom östra Europa, Baltikum samt inom Asien. detta finns enstaka rad andra beskrivna underarter vars ställning eller tillstånd existerar omdiskuterade liksom astreptophora, persa, sicula, lanzai, schweizeri, cypriaca samt fusca.[7] Taxonet gotlandssnok (N.
n. gotlandica) likt endast förekommer vid Gotland samt Lilla karlsö besitter idag underartsstatus dock vissa auktoriteter menar för att den möjligen borde ett fåtal artstatus.[8]
Förekomst inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]I land förekommer snoken upp mot norra Västerbotten. Liksom övriga grod- samt kräldjur existerar snoken fridlyst inom land.
Den existerar tillsammans tillsammans huggormen enstaka från Sveriges numeriskt värde vanligt förekommande ormar,[a] samt snoken existerar även den största ormen inom landet. Gotlandssnoken (N. n. gotlandica) likt endast förekommer vid Gotland samt Lilla karlsö existerar upptagen vid röda listan likt nära hotad (NT).[10] inom landet besitter snoken minskat inom identisk takt vilket antalet öppna gödselstackar [11].
Detta beror vid för att snoken existerar beroende från dem varma gödselstackar såsom skapar optimala temperaturer på grund av äggen. Därför existerar detta ej ovanligt för att man hittar snokägg inom gödselstackar, även ifall komposter samt annat substrat såsom förmultnar även förekommer.
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Snoken lever vanligtvis nära vattendrag samt sjöar, var den finner dem amfibier likt utgör dess primära att födas.
Den kunna även fånga fiskar samt små däggdjur. Den är kapabel förflytta sig snabbt samt enkel både vid marken samt inom vätska.
Den simmar god samt trivs bäst inom samt inom närheten från dricksvatten. Den föredrar låglänta samt sumpiga marker. angående snoken blir hotad existerar den snabb tillsammans för att dra sig undan.
besitter den ej chans mot detta sålunda är kapabel den spela död genom för att lägga sig vid ryggen tillsammans med tungan hängande ut ur munnen.[12] Prövar man för att vända den igen kommer den för att rulla åter mot ryggläge. då den känner sig hotad är kapabel den avge illaluktande sekret ifrån doftkörtlar nära analöppningen.
Får man detta sekret vid kläderna kunna detta existera svårt för att ett fåtal försvunnen lukten.
Snoken går inom dvala redan inom start från oktober.[12] Den övervintrar vid frostfritt djup företrädesvis inom hål samt gångar. Snoken parar sig redan inom maj.[12] Honorna lockar mot sig hanarna tillsammans sina doftkörtlar.
detta existerar flera hanar likt slåss angående för att ett fåtal para sig tillsammans identisk hona.
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Arten lägger hönsägg samt besitter enstaka livslängd vid 25 mot 28 kalenderår. Snoken existerar ovipar, detta önskar yttra liksom fåglarna lägger den tämligen outvecklade vanligtvis för fortplantning hos djur likt tar relativt utdragen tidsperiod för att kläckas.
Honan lägger inom slutet från juni alternativt beneath juli 15–30[12] vanligtvis för fortplantning hos djur vilket existerar omgivna från en pergamentartat, vitaktigt skal. Äggen läggs vid varma ställen, ofta inom gödselhögar alternativt inom ansamlingar från ruttnande växtdelar,[12] var den genererade värmen sörjer på grund av för att äggen utvecklas beneath ett förhållandevis upphöjd temperatur.
Honan tar sedan ej grabb angående vare sig äggen alternativt ungarna. Snoken föder vanligtvis enstaka kull per sommar.
Föda samt födosök
[redigera | redigera wikitext]Snokens saliv innehåller gift såsom den förlamar sitt byte tillsammans med. Saliven är kapabel ej tränga igenom människans hud samt eftersom snoken ej besitter några huggtänder, således existerar den ofarlig på grund av människor.[12] Snoken lever främst vid vattenlevande varelse likt vattenlevande djur samt grodor, dock är kapabel även ta paddor, sorkar samt andra smådjur.
mot skillnad mot flera andra ormar påverkas snoken ej från paddans gift.[3]
Kommentarer
[redigera | redigera wikitext]- ^Huggormen existerar dock den vanligare från arterna.[9]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån skandinavisk familjebok, Snoksläktet, 1904–1926.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [ab] Aghasyan, A.
et al. 2016 Natrix natrix. . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. utgåva 2018.1. Läst 13 juni 2023.
- ^Kärvemo, Simon; Meurling, Sara; Berger, David; Höglund, Jacob; Laurila, Anssi (18 juni 2018). ”Effects of host species and environmental factors on the prevalence of Batrachochytrium dendrobatidis in nordlig Europe”. dx.doi.org.
http://dx.doi.org/10.1101/349787. Läst 21 månad 2018.
- ^ [abc] ”Snoken - ett ofarlig skönhet”. sverigesradio.se. (Sveriges Radio - P4 Göteborg). https://sverigesradio.se/artikel/6457426. Läst 17 juni 2021.
- ^Hagman, M., Löwenborg, K, & Shine R.
(2015). Determinants of anti-predator tactics in hatchling grass snakes (Natrix natrix). Behavioral processes. 113:60-65.
- ^Paululat & Purschke (2011). ”Natrix” (på tyska). Wörterbuch der Zoologie. Spektrum Akademischer Verlag. sid. 316. ISBN 9783827427342
- ^D Guicking et al. (2006) Evolution and phylogeny of the genus Natrix (Serpentes: Colubridae)
- ^Thorpe, R.
S. (1984) Geographis variation in the Western grass snake (Natrix natrix helvetica) in relation to hypothesized phylogeny and conventional subspecies, Department of Zoology, University of Aberdeen, Aberdeen, Skottland, Storbritannien, J. Zool., Lond vol.203, sid:345-355
- ^”Gotlandssnok vid väg för att bli personlig art”. Sveriges Radio.
3 femte månaden i året 2012. https://sverigesradio.se/artikel/5091477. Läst 30 oktober 2023.
- ^"Orm".Arkiverad 24 november 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine. djurskydd.se. Läst 7 juni 2015.
- ^Artfakta - gotlandssnok, Artdatabanken, läst 23 september 2010.
- ^Hagman, M, Elmberg, J. Kärvemo, S. Löwenborg, K (2012). Grass snakes (Natrix natrix) in Sweden decline tillsammans with their anthropogenic nesting-environments.
The Herpetological Journal 22:199-202.
- ^ [abcdef] Mercadante, Henrika (10 mars 2016). ”Snoken förmå spela död”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-1037497. Läst 30 oktober 2023.