Vad heter skördetröska på engelska
Skördetröska
En skördetröska (eller bara tröska) existerar enstaka typ från jordbruksredskap såsom används inom jordbruk på grund av för att skörda, tröska samt rensa spannmål såsom vete, havre, korn, råg, oljeväxt, majs, ris, samt sojabönor. Skördetröskan räknas mot dem maximalt arbetskraftsbesparande uppfinningarna genom tiderna samt besitter allena bidragit mot för att drastiskt minska andelen från befolkningen såsom arbetar inom jordbruket.[1]
En skördetröska består, inom all väsentlighet, från en skärbord samt en tröskverk.
Skärbordet, vars bredd anges inom tramp, skär från grödan samt matar in den inom tröskverket var kornen avskiljs ifrån halm samt chef. Halmen är kapabel antingen hackas, varvid den finfördelas samt sprids ut jämnt ovan tröskans arbetsbredd, alternativt matas ut inom enstaka sträng såsom senare kunna tillvaratas. Den tröskade varan lagras inom ett tank vilket tillsammans med jämna mellanrum måste skruvas ut inom väntande vagnar.
inom land behöver vanligen den nytröskade spannmålen torkas ner mot ett till långtidslagring trygg torrsubstanshalt omedelbart efter resultat. Detta sker antingen inom enstaka torkanläggning vid gården alternativt inom ett huvud spannmålssilo.
Avgörande till ett tröskas kapacitet existerar snarare tröskverket än skärbordsbredden, eftersom detta existerar tröskverket likt avgör hur snabbt tröskan förmå framföras utan för att spillet blir oacceptabelt stort.
Breda skärbord bogseras efter tröskan vid ett på grund av syftet eller målet avsedd vagn nära förflyttningar vid allmän väg.
Moderna, större tröskor existerar många kostsamma inom förvärv vilket inom kombination tillsammans för att dem bara kunna användas beneath några ett fåtal hektiska skördeveckor per kalenderår ger enstaka utgift per arbetstimme liksom överstiger timpriset till nästan varenda andra typer från jordbruksredskap samt traktorer.
Kostnaden per kilo skördad säd existerar dock begränsad samt beräknas mot 10-15 öre per kilo.[2] Tröskorna kunna idag äga finesser vilket exempelvis skördekartering (kartläggning från skördeutfall tillsammans GPS), automatisk lutning från skärbord samt tröskverk inom sluttningar, samt automatisk styrning samt inställning från tröskans parametrar.
De största varumärkena idag existerar John Deere, Claas, Deutz-Fahr, Sampo-Rosenlew, Massey-Ferguson samt New Holland.
Bland tidigare trösktillverkare är kapabel Clayson, Volvo BM, Olléns tillsammans med flera nämnas.
Funktion
[redigera | redigera wikitext]Bilden föreställer ett skördetröska inom genomskärning samt dess olika delar:
Föraren sitter inom ett hytt (18) tillsammans med god utsikt ovan skärbordet. Hytten existerar placerad ovanför dem stora, brett placerade, drivande framhjulen.
Styrningen sker tillsammans med dem mindre, tätt placerade bakhjulen. Konstruktionen ger enstaka minimal vändradie.
Skörden skärs från samt samlas in från en skärbord längst bort fram vid tröskan. Skärbordet existerar på grund av detta mesta betydligt bredare än själva tröskan samt existerar därför oftast avtagbart på grund av för att behärska transporteras efter tröskan vid ett vagn.
In inom skärbordet matas den stående alternativt ibland liggande säden in från enstaka roterande kamhaspel (1) mot knivarna (2) såsom skär från strået nära marken. ett inmatningsskruv (3) skruvar in säden in mot mitten mot inmatningselevatorn (4).
Inmatningselevatorn (4) matar upp skörden mot tröskverket (5-9), vars övning existerar för att skilja sädeskornen ifrån sina skal, såsom kallas agnar, samt strået vilket idag kallas halm.
Tröskcylindern (6) roterar fort samt träffar ut kärnorna igenom den underliggande gallerliknande slagskon (7). Halmcylindern (21) ser mot för att halmen ej lindas rund tröskcylindern utan fortsättar bakåt. Större delen från kärnorna frånskiljs från tröskcylindern till för att sedan hamna vid återföringsplanet (9) såsom till dem urtröskade kärnorna samt ett sektion medföljande agnar bakåt mot sållen.
Sållen består från en översåll (11) samt en undersåll (12) likt rör sig fram samt tillbaks samt likt tillsammans med hjälp från ett fläkt (10) skiljer dem enklare agnarna ifrån dem tyngre kärnorna. Härav kommer talesättet "skilja agnarna ifrån vetet". dem färdigtröskade kärnorna gård ner inom botten från tröskan samt transporteras upp mot spannmålstanken (16) från spannmålselevatorn (15).
inkomplett tröskat ämne vilket ej kommit igenom undersållet (12) faller ner mot returelevatorn (13) liksom till materialet tillbaks in inom tröskan till för att erhålla en nytt försök för att tröskas. Stenfickan (5) fångar stenar sålunda för att dem ej fortsätter in inom tröskan var dem kunna ställa mot skada.
Halmen ifrån tröskcylindern matas bakåt ovan skakarna (8) vilket skakar ur åtgärda kvarvarande kärnor ur halmen på grund av för att sedan kastas ut på baksidan maskinen.
Ifall halmen ej bör tas tillvara hackas samt sprids den från hacken (17) liksom består från roterande knivar. ifall man bör ta tillvara halmen kopplas hacken försvunnen samt halmen får falla direkt ner vid backen samt forma ett halmsträng.
När spannmålstanken (16) existerar full töms den från enstaka utfällbar skruv vid vänstersidan från tröskan.
Spannmålen töms ovan mot vagnar på grund av för att transporteras vidare till lagring.
Tröskans framdrivning samt tröskverk drivs från enstaka dieselmotor (19) belägen framför alternativt på baksidan spannmålstanken.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Ursprungligen skördades spannmål manuellt ursprunglig tillsammans med skära samt senare tillsammans lie.
dem avskurna stråna buntades ihop inom kärvar. Kärvarna lagrades vid logen samt tröskades ur tillsammans med slaga beneath hösten. Tröskningen ville man oftast artikel tydlig tillsammans mot jul. Slagan introducerade ursprunglig inom tidig medeltid. Självavläggare ersatte lien samt vid andra halvan från 1800-talet kom häst- samt traktordragna självbindare liksom rationaliserade skördearbetet genom för att maskinellt skära från spannmålen samt bunta ihop mot kärvar.
Själva tröskningen utfördes sedan tillsammans stationära tröskverk vilket oftast plats vandringströskverk drivna från varelse. Kring kalenderår 1870 plats detta främst dem större jordbruken liksom ägde tröskverk, dock mindre vandringströskverk spreds snabbt mellan 1870 samt 1900 inom södra landet, medan dem plats ovanliga inom Norrland.[3] dem inledande motorerna inom struktur från lokomobiler samt tändkulemotorer kom beneath 1900-talet.
dem användes ofta gemensamt från gårdarna. Man bildade tröskföreningar på grund av för att äga råd tillsammans mobila tröskor såsom flyttades mellan gårdarna.[4]
De inledande skördetröskorna, alltså mobila tröskverk såsom direkt vid fältet både skar från samt tröskade ur spannmålen, plats bogserade, dock redan vid 1950-talet tog självgående maskiner ovan.
mot ett start fylldes spannmålen direkt inom säckar vid enstaka plattform vid sidan från skördetröskan vilket fordrade en visst manuellt sysselsättning för att hantera. Senare rationaliserades detta mot för att tröskan fick ett spannmålstank liksom fylldes beneath tröskningen samt likt tankades ur mot ett traktorkärra då den fanns fylld.
detta existerar den ännu rådande tekniken. vid engelska heter skördetröska "combine harvester" vilket kommer från för att den just existerar ett kombination från för att skära från samt tröska spannmålen vilket ifrån start liksom sagt plats numeriskt värde olika moment. enstaka individ liksom tidigt insåg fördelarna tillsammans skördetröskor samt propagerade till dess insättning inom land fanns Nils Berglund.[5] Den inledande skördetröskan inom land från fabrikat International Harvester importerades från Axel Albert en stor naturlig upphöjning av jordens yta von Linde mot Axelvolds gård inom Axelvold, Svalövs samhälle tid 1928.[6][7] liksom tidigare nämnts existerar ett skördetröska ett dyr maskin, dock den existerar väldigt produktiv samt rationaliserar flera arbete liksom förr fordrade många fysiskt hårt jobb.
Sommaren 1936 visades den europeiska skördetröskan upp till inledande gången. vid ett gård inom Tyskland presenterade August Claas enstaka traktordragen maskin vilket producerade en flöde vid spannmålen. Tröska tillsammans tröskbord framtill kom redan inom start från 30-talet dock konceptet fanns då på grund av modernt eftersom många från den teknik liksom krävdes: verksamma traktorer, hydraulik samt elektronik ännu ej ägde utvecklats.
1936 plats detta ett bogserad skördetröska tillsammans med sidomonterat skärbord. Den plats byggd till för att skörda 30 ton vete per dygn. mot 1942 tillverkades den sedan inom 1450 exemplar. Självgående skördetröskor tillsammans inbyggd motor kom 1953. dem modernaste tröskorna skördar 100 ton vete inom timmen. dem existerar utrustade tillsammans med 12 meters skärbord samt existerar GPS-styrda.[8]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^Constable, George; Somerville, Bob (2003). A Century of Innovation: Twenty Engineering Achievements That Transformed Our Lives, Chapter 7, Agricultural Mechanization.
Washington, DC: namn Henry Press. ISBN 0-309-08908-5. http://www.greatachievements.org/?id=2955
- ^”Välj korrekt tröska”. Jordbruksaktuellt. ?. https://www.ja.se/?p=27734&pt=105%3Cbr. Läst 14 augusti 2020.
- ^”Slaga till tröskning”. Ljustorps Hembygdsförening. ?. http://www.ulander.com/ljustorp/Hembygdsgarden/Samlingar/Slaga.html. Läst 14 augusti 2020.
- ^”Åbytröskan vaknade upp igen…”.
Infobladet. 30 september 2017. https://www.infobladet.se/bromolla/abytroskan-vaknade-upp-igen/. Läst 14 augusti 2020.
- ^Nils Berglund, Maskiner samt redskap inom Nordamerikas lantbruk, 1926
- ^”Vem existerar vem? Skåne, Halland, Blekinge 1966”. Runeberg org. https://runeberg.org/vemarvem/skane66/0099.html. Läst 13 augusti 2020.
- ^”Bilderna vid Nordens inledande skördetröska”.
nation lantbruk. 22 månad 2018. https://www.landlantbruk.se/lantbruk/bilderna-pa-nordens-forsta-skordetroska/. Läst 14 augusti 2020.
- ^”Skördetröskan firar 75 kalenderår inom Europa”. Jordbruksaktuellt. 13 juli 2011. https://www.ja.se/artikel/38211/skordetroskan-firar-75-ar-i-europa.html. Läst 14 augusti 2020.