Vettiga saker att lära sig

Lära för att lära – enstaka nyckelkompetens till livslångt lärande

Länder inom EU bör titta mot för att samtliga ungdomar äger utvecklat åtta nyckelkompetenser till livslångt utbildning, att föreslå eller råda något Europaparlamentet samt Europeiska rådet.

Dessa kompetenser existerar i enlighet med Bryony Hoskins samt Ulf Fredriksson

• lära för att lära
• informationsutbyte vid modersmålet
• överföring vid främmande språk
• matematiskt kunnande samt elementär vetenskaplig samt mekanisk kompetens
• digital kompetens
• social samt medborgerlig kompetens
• förmåga att ta initiativ samt företagaranda
• kulturell medvetenhet samt kulturella uttrycksformer.

Förmågan för att lära anses artikel ett från dem viktigaste kompetenserna inom en föränderligt samt globaliserat kunskapssamhälle, påpekar Hoskins samt Fredriksson, författarna på baksidan rapporten ”Learning to Learn: What fryst vatten it and can it be measured?”.

Hoskins existerar professor inom sociologi nära University of Roehampton (Storbritannien) samt Fredriksson existerar docent inom pedagogik nära Stockholms högskola samt utredare från regeringens läsa-skriva-räkna-garanti.

Rapportens omfattande avsikt existerar för att förklara hur olika vetenskapsman samt organisationer definierar ”lära för att lära”.

Bygga fräsch insikt vid befintliga kunskaper

Lära för att lära handlar inom inledande grabb angående för att förbättra förmågan för att fullfölja samt strukturera detta egna lärandet, antingen individuellt alternativt inom assemblage, konstaterar Hoskins samt Fredriksson.

Begreppet omfattar även medvetenhet ifall egna behov samt olika inlärningsmetoder samt förmåga för att övervinna hinder på grund av utbildning. Utgångspunkten existerar för att individen bör lära sig för att bygga färsk förståelse vid befintliga kunskaper samt tidigare erfarenheter samt tillämpa dessa kunskaper samt färdigheter inom enstaka rad olika kontext (hemma, vid jobbet samt inom utbildning).

Det existerar inom individens samt samhällets nyfikenhet för att lärandet blir effektivt, dock hur bör man vandra mot väga inom skolan till för att förbättra elevers förmåga för att lära?

denna plats besitter psykologisk undersökning ifall lärstrategier inom skolan dragit några viktiga slutsatser.

Elever använder ofta lågeffektiva lärstrategier

Psykologer äger inom ovan etthundra tid forskat angående effekterna från olika lärstrategier. Trots detta lär pedagog sällan ut vilka lärstrategier liksom existerar verksamma, menar författarna på baksidan metastudien ”Improving Students’ Learning With Effective Learning Techniques”.

Metastudiens avsikt existerar för att analysera samt sammanställa forskningsresultat ifall tio viktiga lärstrategier samt värdera deras styrkor samt svagheter. Fokus ligger vid självständiga lärstrategier (lärandet vid personlig hand) samt tillväxt från teoretisk snarare än praktisk förståelse. Studiens huvudförfattare existerar John Dunlosky, professor inom psykologi nära Kent State University (USA).

Hans undersökning handlar ifall lärstrategier.

Populära lärstrategier ofta ineffektiva

Lärstrategier likt existerar många populära bland studenter samt studenter existerar ofta relativt ineffektiva, visar studien. inom jämförelse tillsammans med andra lärstrategier bedöms exempelvis omläsning samt markering samt understrykning från viktiga textdelar artikel lågeffektiva lärstrategier.

Dessa lärstrategier präglas från passiv bearbetning från text.

Även associationer inom struktur från nyckelord samt bilder, såsom syftar mot för att öka minnesförmågan (s.k. keyword mnemonic samt imigary use for skrivelse learning), besitter demonstrerat sig existera lågeffektiva lärstrategier.

Sammanfattning från ett läst skrivelse (summerization) existerar även enstaka lågeffektiv lärstrategi, konstaterar Dunlosky samt hans kolleger.

på grund av för att behärska summera ett skrivelse behöver man förbättra komplexa förmågor för att bearbeta ett ord tillsammans egna mening, något likt äldre, högpresterande högskolestudenter existerar förbättrad vid än grundskole- samt gymnasieelever. Dessa studenter förmå äga svårigheter för att utföra avancerade textbearbetningar.

dock översikt inom sig existerar enstaka nödvändig förmåga likt man behöver behärska till för att exempelvis behärska klara högre studier alternativt genomföra vissa arbetsuppgifter inom yrkeslivet. Därmed kunna utbildningens uppgift artikel för att förbättra samt träna just denna förmåga. Dessutom är kapabel beskrivning tillsammans fördel användas inom kombination tillsammans andra mer verksamma lässtrategier.

Måttliga effekter från ”varför-frågor”

Elaborative interrogation existerar ett lärstrategi var studenter ställer ”Varför-frågor” mot enstaka ord alternativt en problemområde (t.ex.

Varför existerar detta påstående sant?, Varför sker något vid en visst sätt?) samt sedan söker svar mot orsakerna. vid därför sätt sker enstaka energisk bearbetning från innehållet. dock denna lärstrategi passar förbättrad på grund av högpresterande studenter eftersom dem ofta äger enklare för att ställa ämnen mot enstaka skrivelse samt hitta svar vid frågorna.

ett ytterligare lärstrategi liksom äger enstaka måttlig konsekvens vid elevers utbildning existerar då studenter får förklara på grund av sig egen alternativt andra (self-explenation): vilket dem tänker medan dem läser, vad innehållet samt slutsatserna existerar samt hur dem tolkar texten, menar studiens författare.

Om studenter läser flera olika ämnesområden samtidigt ökar deras utbildning mer effektivt än angående dem skulle studera enskilda ämnesblock fanns på grund av sig samt nära separata lästillfällen.

detta existerar tillsammans andra mening mer effektivt för att sätt sig in inom flera olika ämnesområden nära en samt identisk lästillfälle, istället till för att ursprunglig studera ifall bekymmer X samt sedan nära nästa lästillfälle fördjupa sig inom bekymmer Y samt nära tredjeplats situation bekymmer Z. Tillvägagångssättet kallas interleaved practice (inflätad metod).

Lär tidigt ut verksamma lärstrategier

För för att enstaka lärstrategi bör bedömas vilket högeffektiv behöver den artikel tidseffektiv samt lämpa sig väl till såväl olika åldersgrupper såsom studenter tillsammans skilda kunskapsnivåer samt förmågor, menar författarna.

i enlighet med metastudien existerar numeriskt värde lärstrategier särskilt effektiva:

• för att ”öva vid prov” (practice testing) syftar ej mot formella provsituationer var studenter examineras samt får summativ utvärdering. Istället handlar detta angående informella provsituationer var dem vid personlig grabb alternativt tillsammans tillsammans andra provar sina kunskaper inom lärandesyfte.

Exempelvis kunna studenter nyttja ”flash-cards” (kortspel var man skriver ett fråga vid kortets en blad samt svaret vid den andra) alternativt utgå ifrån övningsprov samt problem att diskutera till för att testa sina kunskaper. Ju mer eleverna övar vid test desto förbättrad kunskapsresultat får de.

• ifall studenter istället på grund av för att ”sträckläsa” samt ”sträcköva” strax innan en provtillfälle istället sprider lärandet samt övandet ovan en längre tidsintervall samt mot flera olika tillfällen (distributed practice) således ökar effekterna från lärandet påtagligt.

Djupinlärning främjas alltså ifall studenter tar enstaka paus mellan lärtillfällen – detta trots för att dem hinner glömma mellan dem enskilda lärtillfällen. Författarnas råd existerar för att tidigt börja lära samt öva. Dessutom bör studenter återkomma mot stoffet tillsammans jämna mellanrum.

Till senaste, då studenter bör lära för att lära existerar detta viktigt för att dem tidigt introduceras mot lärstrategier samt får hjälp för att nyttja dem.

inom valet mellan olika lärstrategier måste lärarna uppleva mot då eleverna existerar tillräckligt mogna till för att självreglera sitt utbildning samt vilka lärstrategier såsom lämpar sig på grund av olika elevgrupper. detta bör även understrykas för att elevers utbildning främjas från för att lärarna integrerar resultaten från undersökning ifall lärstrategier inom sin personlig utbildning (t.ex.

implementering från interleved practice inom utbildning ger förbättrad påverkan än angående pedagog undervisar olika ämnesstoff inom separata temablock samt nära skilda tillfällen).

Text: Vanja Lozic

Källor:

Dunlosky, J., Rawson, K., marsch, E., Nathan, M.J., Willingham, D. (2013) ”Improving students' learning with effective learning techniques: promising directions from cognitive and educational psychology”.

Psychological Science in the Public Interest, January 2013 vol. 14, s. 4-58.
Artikeln Improving Students’ Learning With Effective Learning Techniques Länk mot ytterligare webbplats, öppnas inom nytt fönster.

Hoskins, B., Fredriksson, U (2008). Learning to Learn: What fryst vatten it and can it be measured? europeisk kommission.

Luxemburg
Rapporten Learning to Learn: What fryst vatten it and can it be measured? Länk mot ytterligare webbplats, öppnas inom nytt fönster.