Vad är snö och regn
Regn
Regn existerar nederbörd likt endast består från flytande vätska. Regndropparnas diameter varierar normalt mellan 0,5 samt 5,0 mm[1], dock är kapabel inom ovanliga fall bli ända upp mot 10 mm innan dem sönderfaller inom mindre droppar.[2] nederbörd existerar den nederbördsform liksom besitter störst innebörd såsom källa på grund av färskt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom stora delar vid jorden samt likt sådan ett förutsättning till olika typer från ekosystem.
nederbörd existerar internationellt sett den viktigaste källan på grund av vattenkraft samt konstbevattning.
Regnets uppkomst
[redigera | redigera wikitext]I moln finns små faller i små droppar från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig tillsammans med enstaka diameter vid cirka 10 µm. Dessa håller sig svävande tillsammans hjälp från svaga uppvindar vilket blåser inne inom molnet.
Regndroppar bildas från molndroppar såsom växer mot inom storlek samt blir således tunga således för att uppvindarna inom molnet ej längre orkar hålla dem svävande. enstaka molndroppe måste öka inom storlek nästan enstaka miljon gånger på grund av för att forma ett regndroppe.[3] detta finns tre processer såsom svarar på grund av molndropparnas tillväxt: kondensation, koalescens samt bergeronprocessen.
Kondensation existerar orsaken mot för att molndropparna blivit mot ifrån inledande start. Genom för att denna process fortsätter kunna molndropparna växa. Man besitter dock demonstrerat för att detta kunna ta flera dagar till denna process för att forma regndroppar. inom verkligheten är kapabel detta börja regna redan cirka 30 minuter efter för att en moln bildats.
Kondensation existerar dock nödvändig på grund av tillväxt upp mot enstaka diameter från 20 µm.
Koalescens, alternativt kollisionstillväxt, existerar då flera små faller i små droppar kämpa samman mot ett större. för att molndropparna krockar beror ofta vid ett skillnad inom storlek, vilket utför för att dem svävar olika många inom molnet.
Denna process existerar nödvändig inom moln vid temperatur ovan −10 °C.
Där moln bildas existerar dock temperaturen ofta lägre än −10 °C samt dem eventuella vattendroppar vilket finns då existerar underkylda. då en sådant moln består från enstaka blandning mellan iskristaller samt vattendroppar kunna nederbörd bildas från den därför kallade bergeronprocessen.
Denna mekanism bygger vid för att mättnadsångtrycket existerar lägre ovan fryst vatten än ovan en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Detta leder mot ett snabb tillväxt från iskristaller vid bekostnad från vattendroppar. Dessa iskristaller är kapabel då bli tillräcklig stora till för att börja falla. nederbörd bildas ofta från för att snöflingor smälter vid vägen ner ifrån molnet.
inom medelvärde behövs endast en 300 meter högt luftlager tillsammans temperatur ovan 0 °C till för att smälta snöflingor mot nederbörd.
När regndroppen lämnar molnet börjar den minska inom storlek vid bas från avdunstning. angående dem fallande dropparna hinner försvinna helt innan dem träffar marken kallas dem till fallstrimmor.
på grund av för att dropparna skall bli tillräckligt stora till för att överleva all vägen mot marken behövs flera kilometer tjocka moln. sådana moln existerar nimbostratus samt cumulonimbus, vilka svarar på grund av detta mesta från regnproduktionen.
Större regndroppar besitter högre fallhastighet. nära havsnivå, utan bris, faller faller i små droppar tillsammans diameter vid 0,5 mm (duggregn) inom enstaka hastighet från ungefär 2 m/s, medan större faller i små droppar (5 mm) faller inom ungefär 9 m/s.[1]
Regndroppar avbildas ofta droppformade, dock då dem faller genom atmosfären existerar dem dock ej detta.
Små regndroppar existerar klotformade. Större regndroppar blir genom för att dem faller tillplattade från en tryck ifrån luften samt börjar forma enstaka inbuktning inom mitten. mot slut blir regndroppen fallskärmsliknande innan den faller sönder inom mindre droppar.[4]
Konstgjort regn
[redigera | redigera wikitext]Det existerar möjligt för att producera konstgjort nederbörd alternativt för att ”så” nederbörd, vilket detta även kallas.
Metoden, vilket kom mot efter andra världskriget, innebär för att man sprutar kemikalier vilket silverjodid alternativt torris inom en vattenrikt moln sålunda för att vattendropparna fryser partiklarna. Besprutningen kunna ske ifrån flyg alternativt genom beskjutning ifrån marken. Partiklarna smälter vid vägen samt faller sedan ned såsom mot synes vanlig nederbörd vid marken.
Metoden är kapabel exempelvis användas till för att rädda skördar inom regnfattiga områden alternativt till för att minska risken för att en oväder når fram mot ett bestämd område. Den existerar dock dyr samt omdiskuterad.[5] Kritikerna menar för att den på denna plats typen från manipulering tillsammans atmosfären kunna orsaka extrema vädermönster samt anser för att frågan ignorerats inom klimatförändringsdebatten.
Enligt BBC-dokumentären Playing God with the Weather inom följd The Science of Superstorms[6] använde sig dåvarande Sovjetunionen från metoden till för att skydda Moskva ifrån radioaktiva nederbörd efter kärnkraftsolyckan inom Tjernobyl1986. Sovjetunionen förnekade uppgifterna.
Kina existerar en annat uppmärksammat nation liksom använt sig från konstgjort nederbörd.
Sedan 1950-talet äger Kina lett hemliga forskningar kring metoden för att manipulera moln. Inför OS-invigningen inom Peking 2008 ville man försäkra sig ifall uppehållsväder samt tusentals raketer sköts därför in inom moln till för att ett fåtal regnet för att falla inom förtid.[7]
Olika typer från regn
[redigera | redigera wikitext]Regnskur
[redigera | redigera wikitext]En regnskur existerar ett typ från konvektiv nederbörd liksom existerar kortvarig, ofta kraftig, samt vilket börjar samt slutar plötsligt.
Regnskurar är kapabel ställas inom motsats mot ihållande nederbörd likt äger sitt ursprung inom ett väderfront. (Regnskurens motsvarighet hos nederbördsformen vit nederbörd kallas snöby.)
Duggregn
[redigera | redigera wikitext]Duggregn existerar jämnt nederbörd var vattendropparna besitter ett diameter vid mellan 0,1 samt 0,5 mm.
ifall dropparna besitter större diameter existerar detta vanliga regndroppar. Duggregn bildas vanligen ur stratusmoln liksom befinner sig vid nedsänkt höjd samt vattendropparna är kapabel därmed ej växa mot vid bas från koalescens. vid identisk sätt likt vanligt nederbörd kunna även duggregn artikel underkylt.
Underkylt regn
[redigera | redigera wikitext]Regn tillsammans med faller i små droppar liksom besitter enstaka temperatur beneath 0 °C nära nedslag kallas underkylt nederbörd.
nederbörd likt äger enstaka temperatur ovan 0 °C dock såsom faller vid en underlag tillsammans med temperatur beneath 0 °C samt därmed fryser mot fryst vatten kallas frysande nederbörd.
Kraftiga regn
[redigera | redigera wikitext]Kraftiga nederbörd kallas normalt inom folkmun på grund av skyfall var ihållande skyfall, alternativt övrigt stora regnmängder, ofta orsakar översvämningar.
Främst tropikerna drabbas stundom från svåra översvämningar, beneath speciell säsong kallad regnperiod, dock även platser inom Skandinavien förmå utsättas - dock långt ifrån därför allvarligt likt inom tropikerna.[8]Åskladdade moln existerar kända på grund av för att behärska orsaka särskilt stora, lokala, variationer inom regnmängd. inom Skandinavien existerar detta även vanligt för att kraftigare nederbörd faller ju större temperaturskillnad detta existerar inom en nederbördsområde kring enstaka väderfront mellan numeriskt värde luftmassor.
Regnets pH-värde
[redigera | redigera wikitext]Vanligtvis besitter nederbörd en pH noggrann beneath 6. detta vid bas från för att atmosfäriskkoldioxid löses upp inom droppen samt formar ett mindre mängd kolsyra, vilket ger lägre pH. inom vissa öknar, innehåller luftburen småsten tillräckligt många kalcium till för att höja pH-värdet mot neutral, samt möjligen mot samt tillsammans med basiskt.
nederbörd tillsammans med pH beneath 5,6 räknas såsom surt nederbörd.
Regnets betydelse
[redigera | redigera wikitext]Effekt vid jordbruk
[redigera | redigera wikitext]Nederbörd, speciellt nederbörd, besitter enstaka många massiv innebörd till jordbruket. Nästintill samtliga växter behöver vätska på grund av för att överleva, därför existerar nederbörd (som existerar detta mest effektiv sättet för att vattna på) viktigt till jordbruket.
Normal nederbörd existerar oftast god på grund av växterna, dock på grund av många samt på grund av lite nederbörd är kapabel existera skadligt på grund av växterna, mot samt tillsammans förödande till skörden. uttorkning förmå förstöra skörden på grund av flera bönder, medan ovanligt många nederbörd är kapabel producera sjukdomar samt skadliga svampar.
Olika växter behöver olika många regnmängd till för att överleva. mot modell kaktusen behöver väldigt lite nederbörd medan tropiska växter behöver väldigt många nederbörd till för att överleva.
Kulturella aspekter
[redigera | redigera wikitext]Människors attityd mot nederbörd skiljer sig åt runt angående inom världen.
dem delar från världen såsom äger en tempererat klimat besitter nederbörd oftast enstaka negativ innebörd (vilket bland annat kommer inom formulering inom den engelska barnramsan Rain Rain Go Away) inom motsats mot den glada samt värmebringande solen. Även inom dessa områden är kapabel dock ett sektion är kapabel uppfatta nederbörd vilket romantiskt, tröstande alternativt estetiskt tilltalande.
vid torra platser vid jorden, liksom exempelvis delar från Afrika, Australien, Indien, sydvästra delarna USA alternativt inom region hälsas regnet tillsammans med lycka. inom Botswana används setswanaspråkets mening till nederbörd, pula, liksom namn till nationens valuta, vilket visar vid regnets innebörd på grund av nationens finans.
Många kulturer besitter utvecklat sätt för att hantera nederbörd samt besitter utvecklat flera typer från skyddskläder, likt exempelvis paraplyer samt regnkläder, samt avledningsmekanismer likt hängrännor samt dagvattenbrunnar vilket leder vattnet mot avloppssystem.
flera föredrar för att stanna inomhus då detta regnar, speciellt var detta existerar tropiskt klimat eftersom nederbörd då oftast följs från åska. vid ett sektion platser samlar man nederbörd direkt till dricksändamål, dock detta kräver ofta någon typ från rening då nederbörd bestående från helt rent en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig existerar väldigt ovanligt.
Många upplever enstaka tydlig samt frisk atmosfär omedelbart efter regnet. Geosmin, liksom existerar en organiskt tema producerat från mikroorganismer, existerar ett betydande bidragsgivare mot denna doft. Den mänskliga näsan existerar många känslig på grund av geosmin. Petrichor bidrar mot lukten efter nederbörd vid platser tillsammans många lermineraler.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Bogren, Jörgen; Gustavsson Torbjörn, Loman Göran (1999). Klimatologi, meteorologi ([Ny, omarb.
samt utök. utg.]). Lund: Studentlitteratur. Libris8352874. ISBN 91-44-01264-0