Hur mycket kostade det att bygga kinesiska muren
Kinesiska muren
- För andra betydelser, titta Kinesiska muren (olika betydelser).
Kinesiska muren (kinesiska: 长城, Chángchéng, 'den långa muren'; även Wan li efternamn cheng, 'den tiotusen li långa muren'[1]) existerar enstaka serie militära försvarsmurar inom norra Kina. dem byggdes inom rundor beneath flera olika dynastier ifrån 300-talet f.Kr.
fram mot inledande delen från 1600-talet.
De idag befintlig delarna från muren äger enstaka total längd vid ungefär 6000 km, vilket tillsammans tillsammans diken samt naturliga barriärer skapar enstaka 8 850 km utdragen försvarslinje. Totalt äger Kina genom historien uppfört mer än 21 000 km försvarsmurar.
Murarna, såsom löper inom områden inom anslutning mot Kinas historiskt nordliga gräns, uppfördes huvudsakligen på grund av för att skydda Kina ifrån nordliga nomadstammar (ryttarfolk).
Murarna existerar byggda tillsammans med packad mark, berg alternativt tegel. nära några tillfällen inom historien besitter muren forcerats från anfall ifrån norr liksom exempelvis 1644 då Qingdynastin erövrade Mingdynastins Kina.
Ofta tillskrivs Kinas inledande kejsare Qin Shi Huangdi byggandet från den kinesiska muren efter för att han vid 200-talet f.Kr.
utökade samt sammankopplade tidigare befintlig murar mot ett utdragen försvarslinje. Den beneath 2000-talet kvarvarande muren existerar mot allra största delen uppförda beneath Mingdynastin inom slutet från 1500-talet; den restaurerade sträckningen nära Peking lockar stora mängder turister.
Kinesiska muren existerar jordens längsta byggnadsverk, världens största militära försvarsstruktur samt enstaka från världens maximalt besökta turistattraktioner.
Sedan 1987 existerar kinesiska muren listad från Unesco vilket världsarv, samt 2007 blev kinesiska muren vald liksom en från världens sju nya underverk.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Kinesiska murens bakgrund täcker en tidsspann vid ungefär 2 000 år ifrån slutet från 300-talet f.Kr. då feodalstaterna Qin, Yan samt Zhao beneath Zhoudynastin började bygga nordliga försvarsmurar fram mot 1600-talet då Mingdynastin uppförde dem nyaste delarna från kinesiska muren.
Däremellan byggdes samt renoverades murar även från Qindynastin, Handynastin, Norra Weidynastin, Norra Qidynastin, Suidynastin samt Jindynastin.
Ofta tillskrivs Kinas inledande kejsare Qin Shi Huangdi likt skapare från den kinesiska muren efter för att han beneath Qindynastin (221–206 f.Kr.) lät general Meng Tian utöka samt sammankoppla tidigare befintlig murar.
detta byggdes även murar beneath Vår- samt höstperioden (770–481 f.Kr.), dock dessa murar kopplades inte någonsin samman mot detta likt senare skulle kallas "Kinesiska muren". Den sektion från kinesiska muren vilket den största delen från varenda turister besöker utanför Peking byggdes inom slutet från 1560-talet beneath tiden till Mingdynastins kejsar Longqing beneath ledning från general Qi Jiguang.
Kinesiska murens avsikt plats huvudsakligen för att skydda Kina ifrån nordliga nomadstammar liksom Xiongnu, Rong, hunner, mongoler samt manchuer samt muren plats därför vanligen placerad inom gränsområdena mellan Kinas bördiga mark samt detta nordliga stäpplandskapet. Dock finns detta även enstaka sektion likt tyder vid för att muren vid vissa ställen även existerar byggd till för att säkra ockuperat nation mer än för att bara försvara mot nomader.
Muren är kapabel även äga haft vilket delsyfte för att hindra dem egna invånarna ifrån för att flyga eller fly undan ifrån skatter samt militära plikter.[2]
Murar före Qindynastin
[redigera | redigera wikitext]Under Östra Zhoudynastin (770–256 f.Kr.) samt framförallt beneath dess senare sektion beneath tiden till dem stridande staterna (403–221 f.Kr.) plats Kina uppdelat inom en flertal mindre feodalstater vilket ofta nedsänkt inom konflikt tillsammans med varandra.
beneath denna period byggde flera från rikena längre samt mindre murar. Vissa murar byggdes såsom försvarsmurar mellan dem stridande rikena samt andra byggdes vilket skydd mot nomader. Rikena Qin, Yan samt Zhao byggde varenda inom slutet från 300-talet f.Kr. murar längs dess nordliga gränser såsom senare beneath Qindynastin utgjorde grunden på grund av kinesiska muren.
Även staterna Chu, Qi samt Wei (och även Qin) byggde försvarsmurar tidigare beneath Östra Zhoudynastin liksom ibland tillskrivs såsom dem äldsta delarna från kinesiska muren, dock dessa murars sträckning nedsänkt innanför detta territorium likt 221 f.Kr. blev Qindynastin, vilket gjorde för att dem inte någonsin blev ett sektion från detta vilket normalt räknas vilket "kinesiska muren".[3]
Under tiden till monark Zhaoxiang (r.
306–251 f.Kr.) erövrade Qin kalenderår 272 f.Kr. detta något som ligger nära eller är i närheten Rong-riket Yiqu (义渠) inom nordväst, samt Qin-rikets nya gräns fanns idag inom direktkontakt tillsammans med hunnernas territorium.[4] till för att säkra detta erövrade territoriet byggde riket Qin den slingrande Yulinmuren ifrån södra Gansu inom nordostlig riktning upp mot norra Shaanxi.
Muren började inom Jingning[5] alternativt kanske längre söder ut[6][7] samt fortsatte sedan upp mot Ordosplatåns östra blad mot Yulin samt möjligen ännu längre norrut.[6][7] Lämningarna efter denna mur existerar ofullständiga, vilket kunna bero vid för att den kanske inte någonsin fanns enstaka kontinuerlig mur utan uppdelad inom strategiska sektioner.
Qinmurens krokiga sträckning följer terrängformationer såsom sluttningar alternativt bergskanter. detta äger även hittats regelbundna jordhögar inom anslutning mot muren, tre alternativt fyra per kilometer ifrån den, liksom sannolikt fanns utsiktsposter.[8]
Riket Zhao utvidgade sitt territorium beneath slutet 300-talet f.Kr.
beneath styret från monark Wuling (r. 325–299 f.Kr.) mot för att även innefatta området norr ifall Gula flodens norra krök. på grund av för att stärka detta territorium byggdes kalenderår 300 f.Kr.[9] enstaka mur ifrån Zhangbei inom Hebei samt väster ut in Inre Mongoliet norr angående Ordosplatån längs Yin Shan norr ifall Gula floden.[8] Muren passerar dagens Hohhot[6][7] samt sedan vidare förbi Baotou.[10] monark Wulings företrädare samt far Markis Su byggde även kalenderår 333 f.Kr.
ca 100 km försvarsmur inom anslutning mot Taihangbergen inom södra delen från Hebei likt skydd mot Qi samt Qin. Inga arkeologiska spår äger hittats ifrån denna mur, samt den blev inte någonsin sektion inom den senare kinesiska muren.[10]
Runt tid 300 f.Kr.[11] alternativt således sent likt 290 f.Kr.[9][12], beneath tiden till monark Zhao (r.
311–279 f.Kr.)[8], byggde staten Yan enstaka öst-västlig mur längs bergskedjan Yan till för att hålla åter nomaderna. Muren börjar inom västra Hebeiprovinsen kring Zhangjiakou alternativt Huailai[11] samt passerar ca 150 km nordväst ifall Peking samt fortsätter upp ett bit inom Inre Mongoliet förbi Chifeng fortsatt in inom Liaoningprovinsen förbi Liaodong på grund av för att slutföra mot dagens Nordkorea.[6][7] Muren består delvis från parallella murar tillsammans med ca 50 km mellanrum.[11] Även Yan byggde ett södra mur nära Taihangbergen såsom skydd mot Qin,[11] dock likt Zhaos södra mur blev ej heller denna enstaka sektion från kinesiska muren.
Qindynastins mur
[redigera | redigera wikitext]Under Qindynastin (221–206 f.Kr.) skapades den mur vilket inom populärhistoria tillskrivs ursprunget mot den kinesiska muren. detta existerar även Qindynastins mur vilket beskrivs inom kinesiska murens alternativa namn: "Den 10 000 li långa muren" (万里长城).[14][12]
221 f.Kr.[15] ägde staten Qin vunnit detta inbördeskrig vilket varat inom en kvarts millennium beneath tiden till dem stridande staterna samt enat Kina mot en rike.
Qinrikets monark Ying Zheng, utropade sig mot kejsare ovan Qindynastin samt tog sig namnet Qin Shi Huangdi.[15] Kejsaren startade flera stora byggnadsprojekt varav uppförandet från kinesiska muren fanns en.
General Meng Tian beordrades 215 f.Kr.[16] för att driva försvunnen Hunnerna ifrån landet söder angående Gula vattendrag (Ordos) vilka fanns en ständigt återkommande bekymmer på grund av Qindynastin.
beneath detta fälttåg likt pågick mot 209 f.Kr.[17] ledde även Meng Tian uppförandet från Qindynastins nya mur. Försvarsmurarna mellan dem tidigare stridande staterna monterades även mot massiv sektion ner.[18][12] Den nya muren sträckte sig i enlighet med historikern Sima Qian ifrån Lintao (i södra Gansuprovinsen) mot Liaodong (området kring halvön inom Liaoningprovinsen).[15]
Basen till Qindynastins mur plats dem befintlig murarna ifrån Qin, Zhao samt Yan liksom renoverades, förlängdes samt kopplades samman.
Muren bestod huvudsakligen från tre delar; Den inledande delen likt byggdes helt fräsch gick troligen utmed västra delen från Gula vattendrag upp mot dess nordvästra krök inom Inre Mongoliet, samt sedan följde insidan från Gula vattendrag öster ut.[19][7] Sima Qian berättar inom sina texter för att "44 län sattes upp längs vattendrag till för att vattendrag skulle användas vilket försvar".
inom Inre Mongoliet nära Gula flodens östra kust nära Wuhai samt nära flodens södra kust nära Dalad besitter numeriskt värde vardera 30 km långa mursektioner hittats såsom existerar daterade mot Qindynastin. nära Wuhan äger även lämningar efter signaltorn samt befästningar funnits. Även söder angående Zhongwei inom Ningxia samt söder ut mot Jingyuan in inom Gansu äger 10 km mur ifrån Qindynastin hittats.
Detta existerar sannolikt dem försvarsmurar vilket beskrivs inom Sima Qians ord vilket förmodas äga följt Gula flodens insida.[20][21]
Den andra sektionen byggdes inom öst-västlig riktning inom Inre Mongoliet inom området norr angående Gula vattendrag inom Mellersta Urat samt öster ut förbi norr ifall Hohhot till för att sedan att koppla eller förena med något mot den befintliga norra muren ifrån riket Zhao.[20] Den tredjeplats samt östliga delen följde den tidigare Yan-muren eventuellt in inom dagens Nordkorea.[16][18][13] Den tidigare muren såsom Qin-riket byggde förstärktes samt förlängdes norrut upp mot Gula flodens nordost krök samt söder ut förbi kinesisk stad samt vidare mot Lintao.[20]
Handynastins mur
[redigera | redigera wikitext]Handynastins mur, även kallad QinHanmuren, existerar ett förlängning samt renovering från den tidigare Qindynastins mur samt plats ovan 8 000 km[22] utdragen samt möjligen upp mot 10 000 km,[23][24] vilket utför Handynastins mur mot den längsta från Kinas samtliga murar genom historien.
Under inbördeskriget efter Qindynastins fall 206 f.Kr. påbörjade Liu Bang renoveringen från den tidigare Qinmuren kring Gula vattendrag på grund av för att skydda Kina mot dem för tillfället enade samt starka nomaderna Xiongnu.[24] Detta plats innan Liu Bang kalenderår 202 f.Kr.[25] skapat Handynastin (206 f.Kr.–220) samt utropat sig likt kejsar Gaozu.
Efter en tungt militärt nederlag mot Xiongnu tid 200 f.Kr. tvingades Handynastin vandra tillsammans med vid enstaka på grund av Handynastin förnedrande diplomatisk svar ifall fred samt köp tillsammans med Xiongnu samt murbyggnationen pausade upp.
141 f.Kr. tog kejsar Wudi ("krigskejsaren") makten inom Kina likt för tillfället fanns starkt efter 60 tid utan större stridigheter[24] samt kejsar Wudi startade konflikt tillsammans med Xiongnu.
127 f.Kr.[24] plats området söder angående Gula vattendrag återerövrat samt enstaka storskalig återställning från den tidigare muren gjordes. Sannolikt fanns detta mer än bara enstaka massiv renovering, utan detta byggdes även nya murar liksom ersatte den tidigare. Längs tillsammans med nordgränsen inom Hebei samt Inre Mongoliet besitter detta hittats murar ifrån kejsar Wudis period likt sannolikt inom varenda fall delvis ersatte den tidigare Qindynastins mur.[24] Längs den nordliga muren norr ifall Gula vattendrag byggdes en hög byggnad eller struktur samt även städer såsom plats högkvarter till försvarsgarnisonerna.
Norr angående tidigare Qindynastins norra mur byggdes 102 f.Kr. numeriskt värde parallella murar inom Inre Mongoliet såsom löper ifrån området norr angående Hohhot väster ut in inom dagens Mongoliet.[26]
Kejsar Wudi ägde farhågor för att Xiongnu skulle alliera sig tillsammans med Qiangstammarna liksom levde inom dagens Tibet, samt utvidgade därför muren väster ut.[24] ett ytterligare anledning mot murens expansion västerut plats för att skydda den nya handelsvägen liksom senare skulle bli känd beneath namnet Sidenvägen.
Efter slaget ifall Hexikorridoren tid 121 f.Kr. fanns Hexikorridoren inom Gansuprovinsen säkrad samt enstaka period från 20 år murbyggnations startade. inledningsvis byggdes ett mur inom Gansu ifrån Yongdeng mot Jiuquan.[27] Tio tid senare förlängdes muren längs Shulefloden upp mot Yumenguan samt Yangguan utanför Dunhuang likt fanns den kinesiska civilisationens sista utpost mot väster.[24] tid 104 mot 101 f.Kr.[28] förlängdes muren ytterligare mot Lop Nor (罗布泊)[27] vilket normalt räknats vilket den västligaste punkt den kinesiska muren nått.
102 f.Kr. byggdes tillsammans uppstart nordost angående Jiuquan inom Gansu samt vidare längs vattendrag Ruo Shui upp inom Inre Mongoliet mot Mongoliet ett utdragen serie tillsammans militära strukturer såsom en hög byggnad eller struktur, vårdkasetorn befästningar samt murar. Dock tveksamt ifall dessa murar existerar för att räkna vilket ett sektion från kinesiska muren.[26][13] Totalt förlängde kejsar Wudi muren 1 000 km västerut beneath dessa 20 år.[27]
Efter Wang Mangs interregnum flyttade Handynastin sin huvudstad mot Luoyang.
till för att stärka försvaret från den nya huvudstaden lät kejsar Guangwudi general Ma Cheng tid 38 e.Kr. bygga samt förstärka försvarsmurar längs Taihangbergen. detta finns ej säkra information ifall dessa murars exakta dragning.[29][27]
Murar byggda beneath Norra Wei, Norra Qi, Sui samt Jin
[redigera | redigera wikitext]Norra Weidynastins mur
[redigera | redigera wikitext]Norra Weidynastins (386–534) mur byggdes ironiskt nog från en nordligt nomadfolk, på grund av för att skydda sig mot en annat nomadfolk.
Efter för att den långa Handynastin föll fanns detta flera mindre riken samt dynastier liksom kom samt gick, samt ett från dem mer stabila fanns Norra Weidynastin vilket skapades inom norra Kina från nomadfolket Xianbei.
Med uppstart kalenderår 423[30][31] byggdes ett ca 1 000 km utdragen mur ifrån området norr ifall Gula flodens norra krök inom Inre Mongoliet samt öster ut likt skydd mor eurasiska nomader samt khitaner ifrån norr.
Denna murs sträckning följde ungefär den ursprungliga Zhaomuren.[31] Muren började inom Baotou[30] alternativt därför långt väster ut liksom Wuyuan[31]. inom öster gick den mot Xinghe samt fortsatte eventuellt vidare mot Chicheng inom Hebei.[31][27] Mellan tid 446 mot 448 byggdes den inre muren söder angående Norra Weis huvudstad Pingcheng (dagens Datong) ifrån Gula flodens östra kust nära Baode, söder angående Pingcheng, samt sedan nordost mot Badaling nordväst ifall Peking till för att ringa in samt skydda huvudstaden.[31][30] Den inre muren fanns byggd från packad mark samt plats lägre samt tunnare än den norra yttre muren.
Norra Qidynastins mur
[redigera | redigera wikitext]Efter för att Norra Weidynastin fallit ägde Norra Qidynastin (550–577) tagit makten ovan dem östra regionerna från Norra Weidynastins tidigare territorium.
Norra Qidynastins murbyggande började kalenderår 552[27] tillsammans med för att bygga enstaka försvarsmur längs nordvästra gränsen inom Shanxiprovinsen liksom en skydd mot Västra Weidynastin, samt senare även liksom skydd mot Norra Zhoudynastin.
på grund av för att även skydda sig mot nordliga nomader likt nära den på denna plats tiden plats turkar byggdes ett mur längs nordgränsen. kalenderår 555 fanns 1 800 000 personer aktiva inom murbygget,[27] samt 450 km mur byggdes ifrån Juyongpasset norr angående Peking västerut förbi Datong samt nådde 556 Gula flodens östra strand.[32] Denna mur plats enstaka mix från byggnadstekniker.
Ibland mark alternativt berg ifrån platsen alternativt uthuggningar inom bergen samt ibland försvarstorn samt posteringar kombinerade tillsammans naturliga barriärer[32]. Året efter förlängdes muren mot Shanhaiguan nära Bohaibukten[32] samt ett inre mur byggdes inom Shanxi ifrån Pianguan samt förbi Yanmenguan[27] inom ytterligare 5 kalenderår fortsatte dynastin för att expandera muren samt avslutade kalenderår 563/564 tillsammans med för att bygga enstaka mur längs Taihangberget mellan Shanxi samt Hebei.[32].
dem nästa året reparerades samt lappades dem befintliga murarna samt totalt färdigställdes 1 500 km mur beneath Norra Qidynastin.[27] massiv sektion från ruinerna från Norra Qidynastins murar användes ungefär 1 000 år senare liksom bas mot Mingdynastins mur.
Suidynastins mur
[redigera | redigera wikitext]Direkt då kejsar wen tid 581 enade Kina samt skapade Suidynastin (581–618) började byggnationen från försvarsmurar.
mot skydd mot turkarna byggdes vid bara 20 dagar enstaka mur inom nordvästra Shanxiprovinsen[32]. Dock bröt turkarna snabbt genom denna gräns samt Suidynastin satte igång för att bygga långa murar samt stationera tiotusentals soldater nära gränsen. Man renoverade även identisk tid dem östra delarna från murarna vilket byggdes från Norra Qi samt Norra Wei ifrån Xing inom Shanxi kurera vägen förbi Peking.[32][33]
Vid tre olika tillfällen byggdes senare murar inom Ordosregionen.
(Ningxia, Shaanxi samt Inre Mongoliet). kalenderår 585 byggdes 350 km mur från 30 000 man mellan Lingwu mot Suide ganska nära var den senare Mingmuren skulle passera. beneath tid 586 samt 587 gjordes ytterligare renovering samt utbyggnad från muren samt en flertal fort byggdes längs muren inom Shaanxi.[32]
År 607 sände efterföljande kejsar Yang 1 000 000 man[34] för att bygga ett mur tillsammans med uppstart ifrån Gula flodens nordost krök inom Shaanxi samt fortsatte öster ut mot Youyu.[32][33] Året efter sändes ytterligare 200 000 man[34] på grund av för att gå vidare för att bygga murar inom identisk plats.
Denna mur löpte ungefär sidled tillsammans den nuvarande gränsen mellan Shanxi samt Inre Mongoliet samt skyddade landet norr angående den nya huvudstaden Luoyang.[32] Kejsar Yang gjorde även identisk kalenderår murbyggnationer inom Qinghaiprovinsen samt bortom dem norra gränserna.[35]
Jindynastins mur
[redigera | redigera wikitext]Jindynastin (1115–1234) byggde "murar", dock framförallt diken/vallgravar samt vallar, liksom skydd mot mongolerna.
Dessa försvarslinjer, vilket ibland missvisande benämnas murar,[36] brukade kallas "gränsdiken".[37][38] mot massiv sektion byggdes dessa gränsdiken inom Inre Mongoliet,[39] vilket plats många längre norrut jämfört tillsammans andra generationer från kinesiska muren. Försvarslinjerna gick inom flera parallella barriärer samt började inom riktning ifrån berget Stora Hinggan samt löpte mot väderstreck genom Gobiöknen mot Gula flodens norra krök.
dem sydligaste barriärerna passerade ca 250 km norr ifall Peking.[40][38]
Normalt plats dikena ca 6–8 m breda, dock kunde även existera upp mot 20 m breda på grund av för att hindra ryttare samt fotfolk för att passera.[38] Schaktmassorna ifrån dikena användes på grund av för att bygga anslutande vallar.[37] vid vissa ställen längs försvarslinjerna byggdes vårdkasetorn samt skytteplattformar.[38][36][39] Försvarslinjerna började uppföras beneath kejsar Xizong (r.
1135–1148)[37] samt utbyggnader samt förstärkningar pågick beneath resten från 1100-talet.[36] 1198[37] fanns därför många vilket 750 000 man[36] aktiva inom arbetet. Totalt grävdes mer än 3 300 km gränsdiken.[38]
Det fanns Jindynastins gränsdiken likt Djingis Khan rundade samt forcerade vid sin väg mot Peking inför slaget ifall Zhongdu 1215.[36] detta plats även kvarlevorna efter dessa försvarslinjer såsom existerade då Marco Polo anlände mot Kina 1275.[41]
Jindynastin uppförde utöver dem långa gränsdikena även numeriskt värde murar inom östra Manchuriet; ett relativt mindre mur (ca 100 km[22]) byggdes inom Yanbian inom Jilin nära gränsen mellan Kina, Nordkorea samt Ryssland, samt ett ytterligare mur, även ca 100 km[22] utdragen, uppfördes nära Mudanfloden inom Heilongjiang.[38]
Mingdynastins mur
[redigera | redigera wikitext]Direkt efter för att mongolerna fanns utkörda ifrån Kina 1368 samt Mingdynastin (1368–1644) plats etablerad påbörjades renovering från ett sektion från dem tidigare dynastiernas murar.
Nio garnisoner skapades på grund av för att försvara kurera den norra gränsen, samt befästningar byggdes såsom Jiayupasset inom Gansu samt Juyongpasset noggrann norr ifall Peking. Inledningsvis renoverades dem befintliga murarna ifrån Norra Qi samt Norra Wei samt kompletterades tillsammans portar samt vårdkasetorn. parti från murar började byggas till för att koppla ihop dem olika befästningarna.[42]
Under tiden till kejsar Yongle (r.
1402–1424) påbörjades uppförandet från ett mur längst bort öster ut inom dynastins territorium nära Liaodong på grund av för att skydda området öster angående inom Liaofloden. Muren byggdes inom flera steg samt färdigställdes 1479.[43]
Muren inom området nordväst angående Peking mellan Xuanhua samt den viktiga militärstaden Datong började byggas 1399 samt förstärktes sedan 1413 samt även 1484.
Då ej minimalt vid bas från dem kinesiska förlusterna nära Tumukrisen 1449. Även parallella murar byggdes. Murarna inom dessa områden plats mot massiv sektion från packad mark kompletterad tillsammans diken. vid bas från detta stigande hotet ifrån den mongoliska ledaren veranda Khan, likt skapat en högkvarter inom Hohhot strax norr ifall Gula flodens norra krök, fortsatte Mingdynastin för att bygga murar vid 1540-talet norr angående Datong samt Xuanhua.[44] Denna mur fanns inom dubbel barriär samt sträckte sig ifrån Gula flodens nordost krök inom ett båge ovan Datong till för att sedan mötas nära Juyongpasset norr angående Peking.
Även dessa murar plats nära denna tidsperiod huvudsakligen jordfästningar.[45]
År 1550 lyckades veranda Khan rida runt murens östra ändpunkt samt plundrade samt brände Pekings förstäder. till för att täppa mot denna lucka inom huvudstadens försvar byggdes tillsammans med uppstart 1551[44] enstaka kontinuerlig mur ifrån Juyongpasset mot Shanhaipasset.
Sträckningen kring Peking byggdes delvis vid basen från tidigare muren ifrån Norra Qi. Denna mur renoverades, expanderades samt kompletterades tillsammans flera vakttorn 1567–1572[44] beneath ledning från general Qi Jiguang. detta plats beneath denna period såsom muren inom Pekings att vara nära något fick detta karakteristiska teglade utseendet tillsammans med en hög byggnad eller struktur samt skottgluggar liksom den kinesiska muren existerar känd för.[46][47]
Efter för att Mingdynastins armé inom start vid 1470-talet lyckats driva försvunnen mongolerna ifrån Ordosplatån byggdes Yulinmuren likt sträckte sig ovan 900 km tvärs ovan detta landområde vilket omsluts från Gula vattendrag söder angående Ordos.
Denna mur såsom började nära Shenmu inom Shaanxi samt passerade Yanchi inom Ningxia samt färdigställdes 1474[48][49] fanns inom form eller gestalt från enstaka barriär från mark såsom längs vissa sträckor kombinerades tillsammans djupa diken.[45]
Den allra västligaste sektion från Mingdynastins mur inom Gansu slutar 8 norr angående Jiayupasset.
Den västligaste delen färdigställdes vid 1530-talet.[50] Muren inom Gansu förlängdes 1573 mot sydost samt kopplades ihop tillsammans med muren inom Ningxia.[49]
Mingdynastin fortsatte bota tiden fram mot dynastins fall 1644 för att bygga ut muren kontinuerligt genom för att gå vidare täppa mot luckor, bygga extra vakttorn, bygga portar, befästningar, komplettera jordmurar tillsammans med tegel samt även bygga fler sekundära parallella murar.
dem västra delarna från muren inom Gansu byggdes oftast inledningsvis från packad mark liksom ibland senare kläddes tillsammans med tegel alternativt berg. Muren väster angående Peking kring Datong förstärktes vid 1570-talet tillsammans med tegel samt sten.[45][42][46]
Det plats genom Shanhaipasset likt Minggeneralen Wu Sangui vid våren kalenderår 1644 öppnade portarna genom muren samt släppte in den manchuriska armén liksom därefter störtade Mingdynastin inom slaget angående Shanhaiguan samt etablerade Qingdynastin.
Mingdynastin blev den sista dynastin såsom byggde vidare vid den kinesiska muren.[46] Även inom relativt modern period besitter muren spelat enstaka roll inom Kinas försvar. 1933 forcerade Japan kinesiska muren nära bland annat Gubeikou samt Shanhaipasset beneath försvaret från kinesiska muren vilket plats enstaka sektion från upptrappningen mot andra kinesisk-japanska kriget.[51]
Mingdynastins nio garnisoner
[redigera | redigera wikitext]Försvaret från Mingdynastins mur plats uppdelad inom 9 olika garnisoner, såsom senare blev 11:[52]
Konstruktion
[redigera | redigera wikitext]De olika delarna från kinesiska muren såsom uppförts genom historien besitter ständigt placerats inom anslutning mot rikets nordliga alternativt nordvästra gräns, dock därmed ej sagt för att murarna äger varit exakta gränsmurar.
Murarna besitter uppförts vid militärtekniskt strategiska lägen till för att försvara gränsen vilket ej sällan äger varit innanför gränsen.[53] inom bland besitter parallella murar uppförts såsom innesluter stora landarealer.
Murens konstruktion varierar stort mellan olika tidsperioder samt även mellan olika geografiska platser.
Muren byggdes från detta ämne vilket fanns tillgängligt inom närområdet. dem äldsta murarna beneath tiden på grund av dem stridande staterna byggdes vanligen från armerad packad mark alternativt från berg, samt ibland ett blandning.[8][14][10] Även Qindynastins mur ägde sannolikt enstaka liknande konstruktion.
eftersom detta ej hittats någon historisk inspelade eller skrivna bevis angående stenbrytning alternativt stentransporter ifrån denna period existerar detta troligt för att Qindynastins mur mot massiv sektion bestod från hårt packad mark samt annat ämne vilket fanns tillgängligt vid platsen. för att murarna inom norr historiskt äger kallats "jorddrake" stöder denna teori.
Även dem kvarlevor från Qindynastins mur vilket finns inom Inre Mongoliet samt Ningxia besår från enstaka blandning från mark samt berg. Muren fanns ej heller kontinuerligt utan sårskydd raviner samt stup tillsammans med murar mot enstaka sammanhängande försvarslinje.[18] Den mur såsom Handynastin byggde inom öknen inom Gansu byggdes från hårt packad jord/sand armerad tillsammans vass samt tamarisk tillsammans med 12 mot 15 cm tjocka lager.[26][27]
Det plats ursprunglig vid 1500-talet liksom muren fick sitt karakteristiska utseende tillsammans med teglad fasad, skyttegluggar samt borgliknande vakttorn.
Denna mur består från enstaka kärna från fyllnadsmassor tillsammans med klädsel från teglat murverk. Muren fysiska dimensioner varierar stort längs dess sträckning, dock typiska mått till dem teglade murarna ifrån Mingdynastin existerar ett höjd vid minimalt 6 meter samt ett bredd vid 7 mot 8 meter nära basen samt avsmalnande mot ca 5 meter nära toppen.[54][55]
Tegelmurarna ägde bröstvärn samt en hög byggnad eller struktur spridda tillsammans olika delning beroende vid landskapet.
Vanligen placerades tornen vid 500 meter mot 4 kilometers avstånd vid synhåll på grund av för att behärska kommunicera tillsammans varandra tillsammans rök alternativt eldsignaler. Tornen ägde olika funktion samt kunde existera både hem samt observationsplatser alternativt stridsplattformar. inom anslutning mot muren byggdes även fort samt befästningar.[46] på grund av för att tillverka tegel mot byggnationen uppfördes ugnar ofta inom närheten från byggnadsplatsen till muren, dock man äger hittat tegelstenar inom murens västra sektion liksom existerar tillverkade upp mot 80 km ifrån byggnadsplatsen.
Murbruket varierade dock ofta gjort från klibbigt ris.[46][42] försvarslinje inom Liaodonggarnisonen ifrån Mingdynastin längst bort mot öster fanns lite olik uppbyggd samt bestod från mot stora delar från berg samt mark, dock även från trä.[43]
Vakttornen användes till för att lagra vapen, husera trupper samt sända röksignaler.
Baracker samt administrativa center fanns tillsammans längre mellanrum. Kommunikationen mellan dem militära enheterna längs muren samt chansen för att kalla vid förstärkningar samt varna garnisonerna på grund av fiendens trupprörelser fanns många betydelsefull, därför byggdes signaltorn vid bergstoppar samt andra högre platser var sikten fanns god. i enlighet med upphittade texter vid bambustickor byggdes vårdkasetorn varannan kilometer, försvarstorn fanns fjärde kilometer, en fort per mil samt ett borg plats fjärde mil.[27]
Längd
[redigera | redigera wikitext]Det finns inget entydigt svar vid längden vid kinesiska muren eftersom definitionen ej existerar entydig.
Mingdynastins mur, likt inom stort överensstämmer tillsammans med dem bäst bevarade delarna från muren idag, existerar (beroende vid källa) 5 800[22] mot 6 300[56] km utdragen. Lägger man därtill försvarsdiken samt naturliga barriärer såsom ansluter mot muren bildar den ett 8 850 km försvarslinje.
Den kinesiskt officiella längden från kinesiska muren existerar 21 196 km[57][58] samt denna siffran gäller totala längden försvarsmurar liksom sammanlagt uppförts genom historien samt inkluderar även sektioner liksom existerar mer alternativt mindre försvunna. Den kinesiska arkeologen Ai Jing äger sammanställt den totala längden från samtliga dynastiers försvarsmurar mot 21 148 km.[22] inom denna siffra ingår inga naturliga barriärer alternativt diken.
Värt för att notera existerar för att denne ej inräknar 3 500 km från dem gränsdiken samt vallar såsom Jindynastin uppfört eftersom denne betraktar dem liksom jordbarriärer, samt dem räknas därmed ej såsom ett mur.
Den äldsta kända längdangivelsen på grund av kinesiska muren gjordes runt 100 f.Kr.
från historikern Sima Qian likt angav längden till Qindynastins