Linköpings universitet campus norrköpings bibliotek cnb
Linköpings universitetsbibliotek
Linköpings universitetsbibliotek (LiUB) existerar en forskningsbibliotek likt tillhandahåller informationsresurser på grund av undersökning samt högre studier, inom inledande grabb mot anställda samt studenter nära Linköpings högskola dock vilket även existerar öppet till allmänheten.
Tillsammans tillsammans Kungliga biblioteket existerar detta en från dem sex universitetsbibliotek likt omfattas från leveransplikten från allt tryckt ämne tillsammans med intention för att spridas inom landet. Biblioteket äger mottagit pliktexemplar sedan januari1979.
Linköpings universitetsbibliotek besitter en bestånd från drygt 900 000 skrivna verk, varav cirka 420 000 titlar existerar elektroniska.
detta prenumererar vid ovan 20 000 elektroniska tidskrifter samt erbjuder cirka 150 databaser.[1]
Organisation
[redigera | redigera wikitext]Linköpings universitetsbiblioteks högsta bestämmande kroppsdel existerar Biblioteksstyrelsen, vilket leds från prorektor samt innefattar företrädare på grund av universitetets fakulteter samt studentkårer.[2] Biblioteksorganisationen leds från överbibliotekarien, såsom mot sin hjälp äger en ledningsråd bestående från biträdande överbibliotekarien, personalintendenten samt dem olika biblioteks- samt avdelningscheferna.
Nuvarande överbibliotekarie existerar David Lawrence.
Organisationen äger inom sin totalitet omkring 90 anställda spridda vid 6 enheter:
- Campus Norrköpings bibliotek
- Campus Vallas bibliotek
- Medicinska biblioteket
- Avdelningen till service samt administration
- Avdelningen på grund av medieförsörjning
- Avdelningen på grund av publiceringens infrastruktur (som driver open access-förlaget Linköping University Electronic Press - LiU E-press.)
Linköpings universitetsbibliotek finns vid område vid tre orter samt består från sammanlagt fyra fysiska bokhylla.
Campusbibliotek
[redigera | redigera wikitext]Campus Norrköpings bibliotek
[redigera | redigera wikitext]Campus Norrköpings bokhus (CNB) tjänar den undersökning samt träning likt Linköpings högskola äger förlagd mot centrala Norrköping. Biblioteket återfinns inom byggnaden Kåkenhus vid Campus Norrköping. Dess samlingar existerar inom inledande grabb inriktade mot ämnesområdena vård, teknik, pedagogik samt samhällsvetenskap.
Medicinska biblioteket
[redigera | redigera wikitext]Medicinska biblioteket existerar inriktat mot områdena läkemedel, vård samt välbefinnande. Biblioteket återfinns vid Campus US nära Universitetssjukhuset inom Linköping.
Vallabiblioteket
[redigera | redigera wikitext]Vallabiblioteket, såsom återfinns inom Studenthuset vid Campus Valla inom Linköping, äger samlingar inom humaniora, beteendevetenskap, samhällsvetenskap, teknik, matematik samt naturvetenskap, liksom skönlitteratur, även på grund av barn- samt ungdom.
Mikrofilmande svenska dagstidningar, liksom riksdagstryck samt annat offentligt tryck ingår även inom bibliotekets bestånd.
Byggmästare John Mattsons bibliotek
[redigera | redigera wikitext]Byggmästare John Mattsons bokhus (BJMB) besitter samlingar inom områdena möbler, virke samt design samt återfinns vid Carl Malmsten Furniture Studies (Carl Malmstensskolan) vid Lidingö, liksom existerar enstaka sektion från Tekniska universitet eller akademisk institution nära Linköpings högskola.
Bibliotekets bestånd existerar tillgängligt på grund av allmänheten, dock endast studenter samt pedagog nära Malmstens besitter tillfälle för att utföra hemlån. Biblioteket äger sitt namn efter byggmästaren John Mattson.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Ett kursboksbibliotek inrättades inom Linköping 1967 inom samband tillsammans tillkomsten från enstaka filosofisk universitetsfilial knut mot Stockholms universitet.[3] Även utbildningar inom teknik samt läkemedel fanns förlagda mot Linköping, samt identisk tid påbörjades enstaka uppbyggnad från en medicinskt bokhus nära dåvarande Regionsjukhuset (nuvarande Universitetssjukhuset).
Genom enstaka sammanslagning från universitetsfilialen samt dem tekniska samt medicinska utbildningarna skapades 1970 Linköpings högre utbildning. Året innan ägde högskolebiblioteket börjat sin aktivitet tillsammans med Hans Baude såsom överbibliotekarie.[4] Denne efterträddes 1978 från Kari Marklund.
Redan ifrån start planerades på grund av en serviceinriktat bruksbibliotek tillsammans med öppna samlingar.[5] Den således kallade Linköpingsmodellen innebar en decentraliserat struktur tillsammans kvartersbibliotek anpassade för att ge service mot numeriskt värde alternativt flera storinstitutioner samt för att all litteratur betraktades vilket en gemensamt bokbestånd.
Tanken plats för att närheten mot användarna skulle ge möjligheter mot bästa tänkbara service.[6] till för att modellen skulle behärska fungera avsåg man förlita sig vid enstaka långtgående datorisering. detta plats därför även naturligt för att man redan beneath utvecklingsfasen anammade LIBRIS, såsom biblioteket mellan 1971 samt 1973 plats försöksbibliotek till.
Ett workshop till lärarutbildning ägde tillkommit inom Linköping 1843 inom samband tillsammans folkskolans inrättande.[7] tillsammans tillhörande bokhylla levde detta kvar fram mot 1968, då Lärarhögskolan inom Linköping bildades. Efter för att Linköpings högre utbildning 1975 blivit högskola kom Lärarhögskolan för att bli enstaka sektion från detta, varför Lärarhögskolans bokhylla inom Linköping respektive Norrköping blev nya filialer inom universitetets biblioteksorganisation.
således även Slöjdbiblioteket, likt inom samband tillsammans för att Slöjdlärarseminariet 1978 blev ett sektion från universitetet blev filial mot Lärarhögskolans bibliotek.[8]
Uppbyggnaden från Campus Valla inom västra Linköping beneath 1970-talet innebar för att universitetets lokaler successivt överflyttades hit ifrån stadens centrala delar.
Centralbiblioteket, tillsammans med samlingar inom naturvetenskap samt teknik, förlades mot Campus Valla, därutöver numeriskt värde kvartersbibliotek.[9] då byggnad D uppfördes 1980 flyttades Humanistiska biblioteket mot den nya byggnaden ifrån sina lokaler vid Platensgatan. Samtidigt överfördes centralbiblioteksfunktionen hit. tillsammans tiden besitter antalet kvartersbibliotek minskat vilket ett resultat från sammanslagningar samt införlivningar.
kalenderår 1989 flyttades Beteendevetenskapliga biblioteket, såsom tidigare funnits inom anslutning mot Beteendevetenskapliga avdelningen nära Sveagatan, mot Valla samt slogs därmed samman tillsammans med Humanistiska biblioteket. Omkring tio kalenderår senare skedde detsamma tillsammans med Lärarhögskolans bokhus, liksom tillsammans med Slöjdbiblioteket.
Genom ett sammanslagning från Humanistisk-samhällsvetenskapliga biblioteket samt Tekniskt-naturvetenskapliga uppstod en samlat bokhus till Campus Valla inom januari 2015, kallat Vallabiblioteket.[10] Detta flyttade 2019 ifrån byggnad D mot detta nyuppförda Studenthuset.
I avsikt för att understödja forskningen nära den tvärvetenskapliga Tema-organisationen inrättades 1979 ett fräsch typ från bibliotekarietjänst nära Linköpings högskola, därför kallade temabibliotekarier.[11]
År 1986 invigdes Hälsouniversitetet inom Linköping samt nästa kalenderår dess nya bokhus.
Medicinska biblioteket blev därmed Hälsouniversitetets bokhus – HUB. Tillsammans tillsammans med sjuksköterskeutbildningen integrerades 1997 dem tidigare regionala vårdskolornas bokhus tillsammans Hälsouniversitetets. Efter för att Hälsouniversitetet döpts ifall mot Medicinska fakulteten 2015 återgick man mot namnet Medicinska biblioteket.[12]
Genom ett sammanslagning från numeriskt värde från kvartersbiblioteken inom Norrköping skapades 1998 Campus Norrköpings bokhus, beläget inom detta tidigare industrikomplexet Kåkenhus nära Motala ström.[13] Bibliotekets tillkomst fanns ett sektion från den satsning mot en samlat campus inom Norrköping liksom Linköpings högskola genomförde beneath 1990-talet.
tid 2000 införlivades även Hälsouniversitetets bokhus inom Norrköping, varvid universitetets läka biblioteksverksamhet inom Norrköping för tillfället plats samlad vid en enda lokal.
Utvecklingen besitter således inneburit för att man alltmer gått ifrån modellen tillsammans småskaliga kvartersbibliotek mot förmån på grund av enstaka organisation koncentrerad mot större enheter.
Specialsamlingar
[redigera | redigera wikitext]Som en relativt ungt universitetsbibliotek saknar Linköpings universitetsbibliotek större samlingar från äldre litteratur. enstaka koncept ifall för att basera detta nya universitetsbiblioteket vid samlingarna vid Stiftsbiblioteket inom Linköping valdes vid en tidigt etapp försvunnen mot förmån till uppbyggnaden från en modernt bruksbibliotek.[14] Linköpings universitetsbibliotek besitter dock genom bland annat donationer samt förvärv förvärvat nästa specialsamlingar:[15]
DDR Kulturcentrums bibliotek: skrivna verk likt tillhört DDR-Kulturzentrum inom huvudstaden övertogs 1990 från Linköpings universitetsbibliotek.
DDR-samlingen omfattar cirka 10 000 volymer samt besitter sin tyngdpunkt inom skönlitteratur, litteraturvetenskap, bildkonst, saga, rättsväsen, politik samt vetenskapen om resurserhandel och finans. Dess kortkatalog finns inskannad samt tillgänglig vid webben.[16]
EMIR-samlingen: Läspedagogiskt ämne likt donerats mot avdelningen till beteendevetenskap samt utbildning nära Linköpings högskola samt vilket finns deponerad vid universitetsbiblioteket.
Europeiskt dokumentationscentrum (EDC): Rapporter, lagtexter, rättsfallsamlingar samt tidskrifter utgivna från Europeiska unionens publikationsbyrå.
Fröbelinstitutets bibliotek: ett grupp angående cirka 1000 titlar likt tillhört Fröbelinstitutets bokhus inom Norrköping samt likt omfattar litteratur inom förskolepedagogik, barnuppfostran, psykologi samt tro samt barnböcker.[17] Institutets aktivitet ägde den tyske pedagogen Friedrich Fröbels funderingar mot bas.
Boksamlingen, liksom spänner ovan tidsperioden sekelskiftet 1900 mot 1949, återfinns vid Campus Norrköpings bokhus.
Färö: Litteratur vid färöiska respektive angående Färöarna donerad från Ejnar Fors Bergström.[18]
Läromedel: session bestående från cirka 15 000 volymer inom olika skolämnen ifrån förskole- mot gymnasienivå. Huvuddelen från samlingen finns inom Vallabiblioteket, dock enstaka mindre katalog tillsammans läromedel ifrån förskoleklass mot mellanstadiet återfinns även vid Campus Norrköpings bokhylla.
Nordens folkliga akademi (NFA): NFA:s bokhylla tillföll Linköpings universitetsbibliotek genom enstaka gåva 2004. Samlingen består från cirka 14 600 titlar inom pedagogik samt folkbildning.
Stensland: Donerad katalog inom området vuxenpedagogik.
Stolpe: Fransk- samt tyskspråkig skönlitteratur samt litteraturvetenskaplig litteratur såsom tillhört författaren samt litteraturforskaren Sven Stolpe.[19]
Wessén: Språkvetenskaplig litteratur liksom tillhört språkforskaren Elias Wessén.[20]
Riklund: enstaka möte tillsammans med skrivna verk ifall modern fysik donerad från fysikern samt LiU-professorn Rolf Riklund.
Hellqvist: ett möte donerad från möbelsnickaren Peter Hellqvist tillsammans med fokus vid möbelsnickeri likt hantverk, möbelformgivning samt materialet virke återfinns vid Byggmästare John Mattsons bokhylla.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^Linköpings universitetsbibliotek, Verksamhetsberättelse Linköpings universitetsbibliotek (LiUB) 2021, s.
15, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-185220
- ^Linköpings högskola - Biblioteket, ”Biblioteksstyrelsen”. https://liu.se/artikel/biblioteksstyrelsen. Läst 20 femte månaden i året 2022.
- ^Linköpings universitetsbiblioteks saga speglad inom barackerna vid Sveagatan, red. femte månaden i året Klasson samt Monika Rudbeck inom samarbete tillsammans Bodil Gustavsson, Linköpings universitetsbibliotek, publikation; 49 (Linköping, 1989), s.
17.
- ^Hans Baude, H. Peter Hallberg & Arne Sträng, Universitetsbibliotek beneath uppbyggnad: narrativ ifrån försöksverksamheten nära Linköpings högskolas bibliotek, (Uppsala, 1974), s. 7.
- ^Linköpings universitetsbiblioteks saga speglad inom barackerna vid Sveagatan, s. 6.
- ^Lena Olsson, Det datoriserade biblioteket: maskindrömmar vid 70-talet, Linköping Studies in Arts and Science; 121 (Linköping, 1995), s.
125.
- ^Linköpings universitetsbiblioteks bakgrund speglad inom barackerna vid Sveagatan, s. 50.
- ^Ann-Katrin Perselli, Kort angående Slöjdbibliotekets historia, http://www2.bibl.liu.se/omliub/sbhist.htmArkiverad 4 mars 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^Linköpings universitetsbiblioteks bakgrund speglad inom barackerna vid Sveagatan, s.
18f.
- ^Igelström, Peter (2018). ”Biblioteken vid Campus Valla [Elektronisk resurs”]. Ett bokhylla inom takt tillsammans med tiden 38-48. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-155106. Librisnzl02hxml90ft4lv
- ^Linköpings universitetsbiblioteks saga speglad inom barackerna vid Sveagatan, s. 18.
- ^Welander, Eva Sofia (2018). ”Biblioteket integrerat inom utbildningen: mina tid vid MB samt HUB [Elektronisk resurs”]. Ett bokhus inom takt tillsammans med tiden 58-64.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-155108.
Libriscn9pr6gx90hl3tlp - ^Karin Dahl, Från industri mot information: informationssamhällets effekt vid förberedelse samt utformning från högskolebibliotekets lokaler, exemplet Campus Norrköpings bibliotek, Magisteruppsats, avdelningen på grund av ABM, skönhetslära samt kulturstudier, Uppsala högskola, 2000:70, s.
29. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101529
- ^"Universitetsbiblioteket rymmer 4000 hyllmeter böcker", Högre kurs inom Östergötland: filialen likt blev universitet, bilaga: Motala-Vadstena tidning 1 oktober 1975, s. 6.
- ^Linköpings universitetsbibliotek, Specialsamlingar,https://liu.se/artikel/specialsamlingar
- ^Igelström, Peter (2018). ”DDR-Kulturcentrum samt dess bokhus [Elektronisk resurs”]. Ett bokhylla inom takt tillsammans med tiden 148-158.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-155126.
Libris6h4jl13d45q8p3lf - ^Maj Klasson & Monika Rudbeck, Fröbelinstitutets bokhylla 1909-1949: 1000 skrivna verk ur Norrköpings 80-åriga förskollärarutbildnings historia, Linköpings universitetsbibliotek, publikation; 33 (Linköping, 1982). http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-89848
- ^Igelström, Peter (2018). ”Färösamlingen [Elektronisk resurs”]. Ett bokhus inom takt tillsammans med tiden 146-147.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-155125.
Librishsftwbw4fv677w3w - ^Igelström, Peter (2018). ”Stolpesamlingen [Elektronisk resurs”]. Ett bokhylla inom takt tillsammans tiden 159-161. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-155127. Libris5g3hk0kz36k57wcs
- ^Igelström, Peter (2018). ”Wessénsamlingen [Elektronisk resurs”]. Ett bokhylla inom takt tillsammans tiden 144-145.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-155124.
Libris3d1fhxck1g0236db